Statens institutionsstyrelse (SiS) skall ansvara för ungdomar och vuxnas anpassade tvångsvård och behandling. Målet med SiS är att kunna ge individerna bättre förutsättningar för ett liv bortom kriminalitet och droger. SiS slutna ungdomsvård är för ungdomar som har begått ett brott och tillämpas därmed tvångsvård. Det är särskilt intressant då det visar sig att många ungdomar inom ungdomsvården har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) men kunskapsnivån inom funktionshinderområdet brister hos personalen. Situationen är såtillvida komplex då ungdomen befinner sig i en sluten miljö där ett mer individanpassat arbetssätt bör tillämpas. Således var studiens syfte att beskriva hur personal inom sluten ungdomsvård arbetar med ungdomar med NPF. Genom en kvalitativ forskningsansats har empirin inhämtats via yrkesverksamma och tagit del av deras egna arbetslivserfarenheter. Intervjuerna genomfördes via en semistrukturerad intervjuguide för att på sätt fånga informanternas verklighet. Efter genomförda intervjuer hade vi ett textmaterial som vi valde att analysera genom en tematisk innehållsanalys. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att NPF är ett ämne som diskuteras, men att det fortfarande kan behöva etableras mer kunskap och färdigheter inom den slutna ungdomsvården. Personal efterfrågar ökad kunskap kring funktionsnedsättningar och hur relationsbyggandet skall kunna utföras på ett sätt som fungerar för arbetet med ungdomen. / The Swedish State Board of Institutions (SiS) shall be responsible for adapted compulsory care and treatment of young people and adults. The goal of SiS is to be able to give individuals better conditions for a life beyond crime and drugs. SiS's closed youth care is for young people who have committed a crime and thus applies compulsory care. It is particularly interesting as it turns out that many young people in youth care have neuropsychiatric disabilities (NPF) but the level of knowledge in the field of disability is lacking among the staff. The situation is complex to the extent that the young person is in a closed environment where a more individually adapted working method should be applied. Thus, the aim of the study was to describe how staff within closed youth care work with young people with NPF. Through a qualitative research approach, the empirical evidence has been obtained through professionals and taken part of their own working life experiences. The interviews were conducted through a semi-structured interview guide in order to somehow capture the reality of the informants. After completed interviews, we had a text material that we chose to analyze through a thematic content analysis. In summary, the results of the study have shown that NPF is a topic that is being discussed, but that more knowledge and skills may still need to be established within closed youth care. Staff demand increased knowledge about disabilities and how relationship building can be carried out in a way that works for the work with young people.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn vars syskon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning påverkas och upplever att det är att leva med ett syskon med en funktionsnedsättning. Studien utförs som en kvalitativ litteraturstudie i form av en scoping-review. 15 vetenskapliga artiklar identifierades och sammanställdes utifrån tematisk analysmetod. De vetenskapliga artiklarna analyserades efter Goffmans teori om stigma, Eriksons utvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv. Resultatet visade att barn vars syskon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning behöver göra anpassningar och kompromisser i sin vardag relaterat till syskonets svårigheter och behov av anpassningar. Flertalet sociala konsekvenser identifierades då barnen sällan vågade bjuda hem vänner samt valde att stanna hemma för att inte riskera att bli mobbad eller retad på grund av sitt syskon. Många av barnen behövde ta ett stort ansvar för sitt syskon i en tidig ålder vilket resulterade i att de mognade snabbare än andra jämnåriga. Det framkom även att barnen utvecklade positiva egenskaper som empati, tålamod och acceptans. / The aim of this study is to investigate how children with siblings who have a neuropsychiatric disability or intellectual disability experience their everyday life and how it has affected them. The study is conducted as a qualitative literature review as a scoping review. Fifteen scientific articles were identified and compiled using thematic analysis methods. The scientific articles were analyzed based on Goffman's theory of stigma, Erikson's developmental theory, and Bronfenbrenner's ecological systems theory. The results showed that children with siblings who have a neuropsychiatric disability or intellectual disability need to make adjustments and compromises in their daily lives related to their sibling's difficulties and need for adaptation. Several social consequences were identified, as the children rarely dared to invite friends home and often chose to stay at home to avoid the risk of being bullied or teased because of their sibling. Many of the children had to take on significant responsibilities for their sibling at an early age, which resulted in them maturing faster than their peers. It also emerged that the children developed positive qualities such as empathy, patience, and acceptance.

Titel: Socialt arbete i en digital tidsålder för personer med psykisk funktionsnedsättning – En undersökning ur socialarbetarnas perspektiv om digitaliseringens effekter. Bakgrund: Sveriges vision är att år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att uppnå demokratisering och tillgänglighet i samhället. Samtidigt lyfter Socialstyrelsen risker med den digitala utvecklingen av sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar.  Syfte: Studien ämnar undersöka socialarbetares upplevelse och perspektiv på digitaliserade sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare i sydvästra Sverige. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys och tolkades utifrån teorin om det dramaturgiska perspektivet, teorin om symbolisk interaktionism samt tidigare forskning. Denna analys och tolkning användes för att ge svar på studiens två frågeställningar: hur upplever socialarbetarna att deras arbete påverkas av digitaliseringen? Och hur upplever socialarbetarna att digitaliseringen påverkar det sociala arbetet med målgruppen?  Resultat: Undersökningen visade att digitaliseringen av sociala tjänster bidrar till självbestämmande, sänkt tröskel i en första kontakt samt enklare kontaktvägar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det framkom även att socialarbetarna upplever utvecklingen av digitaliserade arbetssätt som positiv. Hinder som studien visade på med digitaliseringen av det sociala arbetet var klienternas tillgång till digital utrustning och kunskap om digitala verktyg, brist på digitalsupport samt att de digitala verktygen och metoderna inte är anpassade för målgruppen.  Slutsats: Det sociala arbetet för personer med psykiska funktionsnedsättningar behöver individanpassas för att följa den svenska lagstiftningen. För att försäkra att digitaliseringen bidrar till tillgänglighet, delaktighet och självständighet krävs även digital support samt att de digitala verktygen utvecklas med brukarinflytande på ett användarvänligt sätt. / Title: Social work in a digital age for individuals with mental disabilities – an investigation from social workers' perspective on the effects of digitalization. Background: Sweden's vision is to be the best in the world at utilizing the opportunities of digitalization by 2025 to achieve democratization and accessibility in society. At the same time, the national board of health and welfare highlights the risks of digital development of social services for individuals with mental disabilities.   Purpose: The study aims to investigate social workers' experiences and perspectives on digitalized social services for individuals with mental disabilities.   Method: A qualitative study was conducted, collecting data through nine semi structured interviews with professional social workers in south-western Sweden. The collected material was analysed using thematic analysis and interpreted from the dramaturgical perspective theory, symbolic interactionism theory, and previous research. This analysis and interpretation were used to answer the study's two research questions: How do social workers perceive that their work is affected by the digitalization? And how do social workers perceive that digitalization affects social work with the target group? Results: The research revealed that the digitalization of social services contributes to self-determination, lowers the threshold for an initial contact and provides easier contact methods for individuals with mental disabilities. It was also found that social workers experience the development of digitalized working methods positively. The study identified barriers such as the clients' access to digital equipment, knowledge of digital tools, lack of digital support and that the digital tools and methods are not adapted to the target group. Conclusion: The social work for people with mental disabilities needs to be individually adapted to comply with Swedish legislation. To ensure that the digitization contributes to accessibility, participation and independence, digital support is also required. It’s also of importance that the digital tools are developed with the targeted group in mind and in a user-friendly way.

Bakgrund: ADHD är en förkortning för attention deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För att en person ska få diagnosen ADHD behöver flera olika diagnoskriterier uppfyllas. Det första kriteriet är att personen upplever flera olika former av svårigheter med uppmärksamhet och/eller hyperaktivitet och impulsivitet, vilket skapar ett lidandeför personen i minst två olika delar av personens liv, till exempel det privata och det professionella. Personen ska även ha haft symtomen innan 12 års ålder. En del i att ha ett lidande inom det privata kan vara just inom det sexuella och relationella. Tidigare forskning visar på att kvinnor med ADHD kan uppleva en negativa påverkan på sin sexuell lust, orgasm, sexuella funktion och självkänsla utifrån sina funktionshinder. Det finns ett behov av ökad förståelse för dessa frågor, särskilt för kvinnor. Syfte: Undersöka de sexuella och relationsmässiga utmaningar som kvinnor med ADHD upplever i relation till sin diagnos, samt de strategier de använder för att hantera dessa utmaningar. Metod: Genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys identifierades tre huvudteman med två underteman på det första och tredje temat. Resultatet: Det tre huvudteman som identifierades var: ”Att ha en funktionsnedsättning innebär olika funktionshinder”, ”Skapandet av strategier inom det sexuella och relationella" och ”Acceptans behövs hos både personen med ADHD och närstående”. Dessa teman belyser hur respondenternas sexuella och relationella hälsa och självkänsla påverkas av deras ADHD. Särskilt framträdde ett mönster som visade en förändring av utmaningar före och efter diagnos, där acceptans och kommunikation framstår som centrala strategier. Att finna acceptans kunde ske genom mindfulness, tantrasex, terapi eller partner som också bröt mot funktionsnormer. Vidare utforskades påverkan av samhälleliga förväntningar och könsnormer på dessa utmaningar, vilket understryker behovet av anpassat stöd och förståelse inom kliniska sammanhang. Vidare forskning: Förslag på framtida forskning inkluderar longitudinella studier för att undersöka förändringar över tid och undersökningar av hur ADHD-diagnosen påverkar partners sexuella och relationsmässiga hälsa. / Background: ADHD, stands for attention deficit hyperactivity disorder and is a neuropsychiatric disability. For a person to be diagnosed with ADHD, several different diagnostic criteria must be met. The first criterion is that the person experiences various forms of difficulties with attention and/or hyperactivity and impulsivity, which cause suffering for the individual in at least two different areas of their life, such as personal and professional settings. The individual must also have had symptoms before the age of 12. One aspect of suffering in personal life can be within sexual and relational domains. Previous research indicates that women with ADHD may experience negative impact on sexual desire, orgasm, sexual function, and self-esteem due to their disabilities. There is a need for increased understanding of these issues, especially for women. Aim: To investigate the sexual and relational challenges that women with ADHD experience in relation to their diagnosis, as well as the strategies they use to manage these challenges. Method: Through semi-structured interviews and thematic analysis, three main themes with two sub-themes on the first and third theme were identified. Results: The three main themes identified were: "Having a disability entails different impairments," "Creating strategies within the sexual and relational context," and "Acceptance is needed by both the individual with ADHD and their close ones." These themes highlight how respondents' sexual and relational health and self-esteem are affected by their ADHD. Particularly prominent was a pattern showing a change in challenges before and after diagnosis, where acceptance and communication emerge as central strategies. Acceptance could be achieved through mindfulness, tantric sex, therapy, or having a partner who also deviates from functional norms. Furthermore, the impact of societal expectations and gender norms on these challenges was explored, emphasizing the need for tailored support and understanding within clinical contexts. Further research: Suggestions for future research include longitudinal studies to examine changes over time and investigations into how the ADHD diagnosis affects partners' sexual and relational health.

No description available.

Studiens inledning ger en övergripande bild av hur psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare tillstånd bland barn och unga. Därtill är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) en särskilt utsatt grupp med högre förekomst av psykisk ohälsa. Eftersom barn och unga till stor del vistas i skolan är det av vikt att skolan är utformad med möjligheter till att främja barn och ungas hälsa. Syftet var därför att: undersöka gymnasielärares beskrivningar av möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö i relation till psykisk hälsa för gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Fokusgrupperna bestod av gymnasielärare i åldrarna 28–62 undervisande på yrkespraktiska gymnasium i Kristianstad. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Det övergripande resultatet visade att Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö framförallt var beroende av en individanpassad lärandemiljö samt en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Resultatet bekräftade bilden av en ökande problematik gällande psykisk ohälsa bland unga med försämrade prestationer, resultat och frånvaro som följd. Resultatet belyser på så vis samspelet mellan lärande och hälsa. Konklusionen som drogs utifrån studiens resultat var att: Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö innefattade en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Lärarens förhållningssätt gentemot eleverna bör vara präglat av inkludering, bekräftelse och lyhördhet. För att lärandemiljön enklare ska kunna bistå med dessa främjande faktorer behövs klasser med färre elever, mer stödresurser för elever med NPF samt en utökad kunskap för gymnasielärare kring NPF med fokus på praktiska redskap att tillämpa. / The introduction of the study gives an overall review of how mental ill health has become an increasingly common condition among children and young people. In addition, children and adolescents with neuropsychiatric disabilities (NPF) are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental ill health. Because children and young people spend a large amount of their time at school, it is important that the school is designed with opportunities to promote children and young people's health. The aim was therefore to: examine high school teachers' descriptions of opportunities for a health-promoting learning environment in relation to mental health for high school students with neuropsychiatric disabilities. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in the form of focus group interviews. The focus groups consisted of high school teachers aged 28-62 teaching at vocational high schools in Kristianstad. Qualitative content analysis was used when analyzing the material. The overall results showed that opportunities for a health-promoting learning environment were primarily dependent on an individual-oriented learning environment and a relationship built on trust between teachers and students. The result confirmed the image of an increasing problem of mental ill health among young people, with lacking performances and absence from school as a consequence. Thus, the result illustrates the interaction between learning and health. The conclusion drawn from the study result was that: Possibilities for a health-promoting learning environment included a relationship built on trust between teachers and students. Teachers’ approach towards students should be characterized by inclusion, confirmation and sensitivity. In order for the learning environment to easier assist with these promotional factors, classes with fewer students, more support resources for students with NPF, and increased knowledge for high school teachers regarding the NPF-diagnoses are needed, focusing on practical tools to apply.

Denna studie undersöker orsaker till problematisk skolfrånvaro, hur språk och kommunikation kan ha betydelse för problematisk skolfrånvaro, samt hur mönstret kan brytas och frånvaro vändas till närvaro. I studien avgränsas undersökningen till problematisk skolfrånvaro kopplad till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Undersökningen vill ta reda på hur några skolor i en kommun arbetar kring elever i problematisk skolfrånvaro, om det finns en särskild handlingsplan för detta och huruvida man agerar utifrån den. Teoretisk ram för studien utgörs av relationellt specialpedagogiskt perspektiv, samt relationell pedagogik. Studiens data samlades in genom tre formella, semistrukturerade och djupgående intervjuer med vårdnadshavare, samt två surveyundersökningar online i form av enkäter, en till rektorer och en till specialpedagoger och lärare som arbetar med problematisk skolfrånvaro. Konklusionen i studien synliggör betydelsen av tidiga insatser, genuina relationer, samt individanpassade åtgärder. Resultaten visade att många orsaker till problematisk frånvaro samverkar, att språk och kommunikation är en central del i denna problematik, att skolor har goda rutiner och handlingsplaner vid problematisk frånvaro, samt att vikten av personliga relationer och specialpedagogisk kompetens i mötet med dessa barn behöver utvecklas. / This study investigates the causes of problematic school absence, how language and communication can be important for problematic school absence, as well as how the pattern can be broken and turn absence to attendance. In the investigation, the study is delimited to problematic school absence linked to students with neuropsychiatric disabilities (NPF). The survey wants to find out how some schools in a municipality are working on students with problematic school absence if there is a specific action plan for this and whether they act on the basis of it. Theoretical framework for the study consists of a relational special pedagogical perspective, as well as relational pedagogy. The study data was collected through three formal, semi-structured and in-depth interviews with custodians, as well as two surveys online, one to the rectors and one to special educators and teachers who work with problematic school absence. The study concludes the importance of early efforts, genuine relationships, as well as individualized measures. The results showed that many causes of problematic absence co-operate, that language and communication are key parts of this problem, that schools have good practices and action plans in case of problematic absence, and that the importance of personal relationships and special educational skills in meeting with these children needs to be developed.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

Inledning: Studier visar att antalet ADHD-diagnosticerade barn och ungdomar successivt har ökat. Det finns i dagsläget få studier om hur barn/ungdomar upplever sin utredning, behandling och samlade vård. Detsamma gäller underlag för att bedöma delaktighetens eventuella effekter på behandlingen, samt vad som kan främja delaktigheten. Det behövs således ökad kunskap om hur barn och tonåringar med ADHD upplever vård och stöd, samt sina möjligheter till att vara delaktiga däri. Frågeställningar: *Hur upplever tonåringar de insatser som givits till dem och deras familjer efter genomgången ADHD-utredning? *Vilken betydelse har insatserna haft för den enskilda tonåringens självbild och dennes del i olika system, samt tankar om sin framtid? *Har den unge känt sig delaktig i de insatser som erbjudits och har hen upplevt att det gått att påverka insatserna? Metod: Kvalitativ undersökningsmetod med tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det är viktigt för ungdomarna att känna sig förstådda och delaktiga, vilket även påverkar självbild och upplevelsen av insatser. Skolsituationen och det stöd som skolan ger har betydelse för tonåringens förutsättningar. Respondenterna har inte upplevt svårigheter med att berätta om sin diagnos för andra. Diskussion: Delaktighet, egen motivation och upplevelsen att bli förstådda och respekterade utifrån sina styrkor och behov framstår som viktiga för respondenterna. / Introduction: Studies show that the number of ADHD-diagnosed children and adolescents has gradually increased. Currently there are few studies on how children/adolescents experience their assessment, treatment and overall care. The same applies for assessing the possible effects of the participation in treatment as well as factors that can promote the participation. Thus, there is a need for increased knowledge of how children and adolescents with ADHD experience care and support, as well as their opportunities to participate in it. Research questions: * How do teenagers experience the intervention given to them and their families after the review of the ADHD-assessment? * What significance do the intervention have on the individual's self-image and its part in different systems, as well as thoughts about the future? * Has the young person felt involved in the interventions and felt that it is possible to influence the interventions? Method: Qualitative survey methodology with thematic analysis of six semistructured interviews. Results: It is important for young people to be understood and involved, which also affects self-esteem and experience of interventions. The school situation and the support given by the school are important for the teenager's condition. Respondents have not experienced difficulties telling others about their diagnosis. Discussion: Participation, own motivation and experience to be understood and respected on the basis of their strengths and needs appear to be important for the respondents.

Det finns mycket forskning som handlar om barns läsinlärning, men inte om barns egen högläsning. Syftet med den här studien var att se om högläsning för ett djur kunde öka motivationen för läsning hos barn med lässvårigheter. Studien hade 2 deltagande barnmed lässvårighetersamt 3 deltagande föräldrar som rekryterades av logoped som är verksam hos Lära med djur, den förening där läsinterventionen genomfördes. Metoden var single subject design (A-B-A) där varje barn utgjorde sin egen kontroll. Studien var indelad i tre olika faser. Under baslinjen (A) läste barnet högt i hemmiljön. Under interventionen (B) läste barnet högt för ett djur vid fem tillfällen. Under uppföljningen (A) läste barnet hemma igen. All högläsning videoinspelades och föräldrarna intervjuades 3 gånger, en gång i respektive fas. Viss förändring hos barnen kundekonstateras på områdena aktiv lästid och antal avbrott under läsningen. Intervjuerna med föräldrarna visade på att interventionen med djur förefaller ha haft en positiv påverkan på åtminstone ett av barnens läsmotivation. Båda föräldraparen valde att låta sina barn fortsätta läsa hos Lära med djur efter studiens avslut. Sammantaget visade resultaten att läsning med djur kan ha en viss effekt på barnets läsning, men vidare studier krävs på området. / There is a lot of studies done about children’s learning to read but not a lot about themselves reading aloud. The purpose of this study was to see if reading aloud to an animal can increase the reading motivation in children with reading difficulties. The study had 2 participating children with reading difficulties and 3 participating parents who were recruited by a speech and language pathologist who works at Lära med djur, the association where the reading intervention took place. The method was a single subject design (A-B-A) where each child constituted as their own control. The study was divided into three different phases. During the baseline (A), the child read aloud in the home environment. During the intervention (B), the child read aloud to an animal on five occasions. During the follow-up (A), the child read at home again. All readings were videotaped. The parents were interviewed three times, one time in each of the phases. The children showed some change in the areas of active reading time, the correct number of words read and the number of interruptions during reading. The interviews with the parents showed that the intervention with animals seemed to have had a positive effect on foremost one of the childrens’ motivation for reading. Both parent couples said that they chose to let their child continue to read at Lära med djur atthe end of the study. Overall, the resultsshowed that reading with animals can have a certain effect on the child's reading, but further studies are required in this area.