In Sweden, all school staffs are obligated to notify suspected of child abuse or neglect. The study's purpose is to investigate how the notification requirements in Social Services Act, chapter 14, section 1, are applied in primary schools and how to best collaborate among the team of professionals responsible for dealing with suspected child neglect or abuse. The study's research question is: How do the various professions at school (apart from the teachers) deal with suspicions of child neglect or abuse? How does this affect the school management and structural management of suspected neglect? How is the report prepared and submitted to the social services? The results are based on in-depth interviews with nine people of different professions within the school health. Collaboration within the pupil health team worked mainly very well, but in one case, it did not work well at all. Many times, however, it was a lack of communication between student health teams and the teachers. The main conclusion of the study is that the importance of a well-functioning student health team is of paramount importance for dealing correctly with suspected child neglect. Firstly, this is best achieved by ensuring the quality training for school heads in matters relating to the notification obligation. Secondly, the student health personnel have to be well known faces among the teachers. Thirdly, it is crucial that horizontal cooperation is initiated by the principal. Fourthly, it also emerged that team members, teachers and other staff within the school has to be continuously updated with the details of the notification requirement.

The aim of this study was to describe and understand how individuals in adulthood experienced a childhood with neglect, and how they handled neglect. In order to reach the perspective of the individuals who grew up with neglect, we chose to use autobiographical books as our empirical material. The criteria the autobiographies had to meet in order to fall within the scope of this study was that the biographies had to display the experience of neglect during childhood, and thereto the books had to be written by individuals who themselves experienced neglect. Based on the aim of this study we sought answers to three questions: How do the individuals describe their upbringing with a mentally or socially disabled parent? How have the individuals coped with the neglect they’ve been exposed to? What consequences have the neglect supposedly led to? The findings of this study show that the extent to which the individuals experienced neglect were profound and comprising. Most prominent in the material was physical and mental abuse. For survival the individuals used different strategies to master the different situations they were subjected to. The strategies the individuals described were most often used to provide food, confirmation and to keep emotions in check. Furthermore the individuals described that the neglect and abuse led to various consequences, some that were prominent during childhood others not until the individuals reached adulthood.

The aim of the study was to describe and analyse self-biographical narratives through a retroperspective, how three exposed individuals formulated the appearance and management of trauma during their childhood. The aim was further to describe the impact the trauma had in their childhood, due to the fact that they grew up with a disabled parent. To do so I had to get information from the individuals and chose to use autobiographies as empirical material. In order to implement the study I sought answers to four questions: The first question was how adults described experienced trauma and its origin during their childhood, that their parents had caused by them, depending whether the parents having a mental or social disable? The second question was how the adults handled their experience of trauma which occurred during their childhood? The third question for the study was which consequences the trauma had on the adults as children? The last question was which different factors of protection the individuals described during their childhood and how they related to these? The study showed that risk of the individuals suffering from trauma increased the longer the individual were exposed to violence and neglect. The severity of violence and neglect contributed to the origin and duration of trauma and caused problems that persisted in the children. The results also showed that children who experienced trauma, caused by their parents, depending their parents having a mental or social disable, had multiple consequences. The parents of the children often used physical or mental abuse against the children or neglected their basic needs of food and clothes. The children showed signs of distrust of others, problems with sleeping and often felt scared and ashamed of their parent’s behaviour, when the parents were sick. Furthermore the result of the study showed that the children tried to stop the violence from their parents by all means by trying to change their own behaviour. They did so because they thought they were to blame for the violence.

<p>This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject’s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women’s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor som vuxit upp i familjer med alkoholmissbruk har upplevt sin uppväxt och hur vuxenlivet har blivit påverkat. Vi vill även få en ökad förståelse och kunskap om upplevelser av stöd och hjälp under de vuxna barnens barndom och fram till idag som vuxen. Genom tio kvalitativa intervjuer av vuxna kvinnor till alkoholmissbrukare har vi kunnat få en förståelse hur det var att växa upp med alkohol i familjen och hur de hanterade det som var problemfyllt. Vi ville få en förståelse hur de vuxna barnen upplevde stöd under sin barndom, vad som varit gynnande, samt hur de mår idag som vuxen.</p>

This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject’s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women’s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor som vuxit upp i familjer med alkoholmissbruk har upplevt sin uppväxt och hur vuxenlivet har blivit påverkat. Vi vill även få en ökad förståelse och kunskap om upplevelser av stöd och hjälp under de vuxna barnens barndom och fram till idag som vuxen. Genom tio kvalitativa intervjuer av vuxna kvinnor till alkoholmissbrukare har vi kunnat få en förståelse hur det var att växa upp med alkohol i familjen och hur de hanterade det som var problemfyllt. Vi ville få en förståelse hur de vuxna barnen upplevde stöd under sin barndom, vad som varit gynnande, samt hur de mår idag som vuxen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka erfarenheter pedagoger i förskolan har om “ barn somfar illa ”, och hur de hanterar denna problematik. Detta har utförts genom en kvalitativ metod i form avsemistrukturerade intervjuer, med fokus på pedagogerna i förskolans verksamhet. Metoden har vuxit framur en hermeneutisk ansats vilket har yttrat sig i en tolkade aspekt av pedagogernas perspektiv på barn somfar illa. Studien innefattar sammanlagt tio verksamma pedagoger och det har besökts sex förskolor i tvåolika kommuner. Den insamlade empirin har noggrant analyseras, tolkas och sorterats, vilket har bidragittill resultatets fyra huvudområden; Relationen mellan pedagog och barn , Pedagogernas erfarenheter kring barnsom far illa , Pedagogernas roll och ansvar gentemot barn som far illa och Anmälningsplikten med dess hinder.Resultatet i studien belyser vikten av att skapa en positiv relation till barnen som grundas i trygghet, därde får bekräftelse och uppmuntran. Pedagogernas erfarenheter kring barn som far illa var inte stor, utanresultatet visade på en bristande kunskap hos dem kring att uppfatta signaler som barn kan uppvisa om defar illa. I intervjuerna framkommer det att pedagogerna i studien upplevde anmälningsprocessen ochbegreppet barn som far illa, som problematiskt. Studien visade på att begreppet innefattade olikadefinitioner utifrån varje enskild pedagog. Pedagogerna upplevde sig ändå ha en del kunskaper angåendebemötandet och hanteringen av barn som far illa. Studiens resultat visade att pedagoger främst behövermer kompetens och utbildning för att öka kunskapen och se signaler hos barn som indikerar ett rop påhjälp. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl rustade förskolepersonal känner sig i arbetet med barn som far illa, deras upplevelser av tillgängliga verktyg för detta arbete samt vad de efterfrågar för stöd. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju respondenter och analyserats utifrån ett fenomenologiskt-hermeneutiskt perspektiv. Kombinationen av det fenomenologiska och hermeneutiska perspektivet harmonierar väl med syftet och används i denna studie både som teori och metodologi. Resultatet visar att samtliga respondenter uppgav sig vara väl rustade i att arbeta med barn som far illa. Däremot varierar definitionen av begreppet mellan pedagoger, förskolor och områden. Samtliga respondenter uppgav även att nästintill all kunskap om att arbeta med barn som far illa har erhållits på arbetsplatsen. Studiens resultat visar att rektorsrollen och förskolans område är viktiga faktorer för vilket fokus arbetsplatsen har på dessa frågor. Förskolepersonalens beredskap för arbetet med barn som far illa, visar denna studie, är helt avgörande vilket område förskolan är belägen i.

Studiens syfte är att belysa och undersöka hur förskolepersonal upplever att barns mående och beteende påverkas när de växer upp under missförhållanden i hemmet. Vi vill undersöka på vilket sätt personalen på förskolan uppmärksammar barnets mående och beteende. Studiens frågeställningar fokuserar på hur förskolepersonalen uppmärksammar barnets mående. De teorier som används i studien är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Anknytningsteorin som utvecklades av John Bowlby och Broberg som förklarar vilka anknytningsmönster barn utvecklar. Resultatet av studien har påvisat att barn som växer upp under missförhållanden i hemmet uttrycker särskilda beteenden och måenden på förskolan. För att besvara syftet och frågeställningen gjordes sex semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar på förskola i Malmö och två andra närliggande kommuner.  Det resultatet som belyses är att personal på förskolan uppmärksammar olika signaler hos barnet som kan vara tecken på att barnet far illa i hemmet samt hur barnet utvecklas. Förskollärare kan bidra till att ett barn får stöd och hjälp utifrån att personalen uppmärksammar barnets beteende och kan göra en orosanmälan som kan leda till att barnet får stöd och hjälp. Resultatet belyser även att personal på förskolan upplever att det är svårt när en ska göra en orosanmälan på grund av att det är svårt att avgöra om barnet far illa och vilka konsekvenser det får om de väljer att genomföra en orosanmälan eller inte. / The purpose of this study is to highlight and investigate how preschool staff experience how children's attitude and behavior are affected when they grow up under abusive conditions at home. We want to investigate how the teachers at the preschool pay attention to the child's attitude and behavior. The study's questions focus on how the preschool staff pay attention to the child's well-being. The theories used in the study are Bronfenbrenner's developmental ecology theory and the attachment theory developed by John Bowlby and Broberg which explains which attachment patterns children develop. The results of the study have shown that children who grow up under abusive conditions at home are shown through certain behaviors and attitudes at the preschool. To answer the purpose and the question, six semi-structured interviews were conducted with six informants who work at preschools in Malmö, Svedala and Trelleborg. The result that is highlighted is that staff at the preschool pay attention to various signals in the child that may be signs that the child live under abusive conditions at home and are at risk för adverse growth. Preschool teachers can contribute to a child receiving support and help based on the staff paying attention to the child's behavior. They can make a report of concern that can result in the child receiving support and help. The results also highlight that staff at the preschool experience that it is difficult to know when to make a report of concern because it is difficult to determine if the child is in danger.

Bakgrund: Omsorgssvikt mot barn är ett globalt problem. Omsorgssvikt under barndomen ger i många fall konsekvenser hela livet, framförallt i form av psykisk ohälsa. Barnhälsovårdssjuksköterskor har en viktig uppgift i att bedöma barns hälsa och utveckling samt identifiera riskfaktorer.  Motiv: Tidigare studier visar att barnhälsovårdssjuksköterskor upplever det utmanande att identifiera och anmäla när barn får bristande omsorg därför kan det finnas ett intresse att belysa dessa erfarenheter i ljuset av ett systematiskt bedömningsinstrument. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att oroa sig för att barn får bristande omsorg. Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor från två familjecentraler och tre barnavårdscentraler i norra Sverige deltog. Data samlades in genom kombinerade intervjutekniker, narrativ, “think-aloud” och reflekterande. Datan analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I analysen framträdde fyra kategorier och ett övergripande tema, att göra sig uppmärksam vilket innebar att det upplevdes ansvarsfullt med risk att missa att barn far illa. Intuition och kunskap medförde att de anade oråd. De försökte bedöma barnets situation genom att försöka ta reda på mer information och ta hjälp av andra. Erfarenhet och ett systematiskt bedömningsinstrument upplevdes underlätta bedömningen. De agerade genom att själva försöka stödja familjerna eller anmäla till socialtjänsten. Orosanmälan kunde väcka känslor och det fanns en ovisshet hur de skulle agera. De blev känslomässigt berörda i mötet med familjerna och beskrev en känsla av att det inte är lönt vilket ledde till att det var svårt att lämna bakom sig. Konklusion: Att möta barn som får bristande omsorg är en svår uppgift för sjuksköterskorna men ett systematiskt bedömningsinstrument kan vara till hjälp i bedömningen. / Background: Child maltreatment is a global problem. The most common consequence of maltreatment is mental illness that follows them throughout life. Child health nurses have an important task in assessing children's health and development and identifying various risk factors. Motive: Previous studies show that child health nurses find it challenging to identify and report when children receive inadequate care, therefore there may be of interest to illuminate these experiences in the light of a systematic assessment instrument. Aim: To illuminate child health nurses' experiences of worrying about children receiving inadequate care. Methods: Qualitative method with an abductive approach. Eight child health nurses from two family centers and three childcare centers in northern Sweden participated. Data were collected through combined interview techniques, narrative, “think-aloud” and reflection. The data was analyzed using inductive qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in for categories and one an overarching theme: to pay attention, which meant that it was perceived as responsible with the risk of missing these children. Intuition and knowledge meant that they sensed that something was not right. They tried to assess the child's situation by trying to find out more information and seek from others. Experience and a systematic assessment instrument were perceived to facilitate the assessment. They acted by trying to support the families themselves or reporting to social services. The report of concern could arouse emotions and there was uncertainty as to how they would act. They were emotionally affected in the meeting with the families and described a feeling that it is not worth it, which made it difficult to leave behind. Conclusion: Meeting maltreated children entails a difficult task for the nurses, but a systematic assessment instrument can be helpful in the assessment.

<p>Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment.</p> / <p>This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.</p>