<p>Nätverk är ett av de mest centrala begrepp som diskuterats under de senaste decennierna och även i dagsläget pratas det mycket om nätverk. Det handlar om olika former av nätverk där du kan knyta kontakter som kan komma att få betydelse i både ditt arbets- och privatliv. Syftet med att använda ordet nätverk är oftast för att förmedla att det finns en gruppering av deltagare som är sammanlänkade med varandra på något vis. Vårt syfte med den här studien var att identifiera varför chefer och ledare i Varberg anser att det är betydelsefullt att medverka i ett nätverk samt hur de använder sig av sina syntetiska och organiska nätverk i praktiken. Vi har också undersökt om behovet av att nätverka har ökat och vad det i så fall beror på. Vår intention var att belysa de centrala grundstenarna som krävs för att skapa ett väl fungerande syntetiskt nätverk.För att vi skulle få en helhetsblid när vi utförde denna studie valde vi att utgå från två olika synsätt på nätverk: Syntetiska/organiserade nätverk kännetecknas av att någon sätter ihop en grupp aktörer som går samman för att nå ett mål, en tydlig grupp med tydliga gränser för vilka som är med, det kan gälla både erfarenhetsutbyte och samverkan i någon form. Organiska/personliga nätverk är oorganiserade och spontant framväxande, de bygger på att det finns flera utbytesrelationer. Dessa nätverk är mycket lösare och kan ibland vara så svåra att identifiera att inte ens alla deltagare vet att de tillhör nätverket. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi genomfört sex stycken halvstrukturerade forskningsintervjuer med chefer och ledare i Varberg, dessa är medlemmar i ekonomi- och personalnätverk som drivs av Kompetensutveckling Varberg. Vår studie visar att behovet av att medverka i syntetiska nätverk inte har ökat rent generellt i samhället, men respondenterna var överens om att deras eget behov har ökat.</p>

Nätverk är ett av de mest centrala begrepp som diskuterats under de senaste decennierna och även i dagsläget pratas det mycket om nätverk. Det handlar om olika former av nätverk där du kan knyta kontakter som kan komma att få betydelse i både ditt arbets- och privatliv. Syftet med att använda ordet nätverk är oftast för att förmedla att det finns en gruppering av deltagare som är sammanlänkade med varandra på något vis. Vårt syfte med den här studien var att identifiera varför chefer och ledare i Varberg anser att det är betydelsefullt att medverka i ett nätverk samt hur de använder sig av sina syntetiska och organiska nätverk i praktiken. Vi har också undersökt om behovet av att nätverka har ökat och vad det i så fall beror på. Vår intention var att belysa de centrala grundstenarna som krävs för att skapa ett väl fungerande syntetiskt nätverk.För att vi skulle få en helhetsblid när vi utförde denna studie valde vi att utgå från två olika synsätt på nätverk: Syntetiska/organiserade nätverk kännetecknas av att någon sätter ihop en grupp aktörer som går samman för att nå ett mål, en tydlig grupp med tydliga gränser för vilka som är med, det kan gälla både erfarenhetsutbyte och samverkan i någon form. Organiska/personliga nätverk är oorganiserade och spontant framväxande, de bygger på att det finns flera utbytesrelationer. Dessa nätverk är mycket lösare och kan ibland vara så svåra att identifiera att inte ens alla deltagare vet att de tillhör nätverket. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi genomfört sex stycken halvstrukturerade forskningsintervjuer med chefer och ledare i Varberg, dessa är medlemmar i ekonomi- och personalnätverk som drivs av Kompetensutveckling Varberg. Vår studie visar att behovet av att medverka i syntetiska nätverk inte har ökat rent generellt i samhället, men respondenterna var överens om att deras eget behov har ökat.

Denna studie har som syfte att analysera och redogöra för pedagogers beskrivningar av hur de upplever rastverksamheten på sin arbetsplats. Den metod som använts är kvantitativ som har inslag av kvalitativa data. En enkät riktat mot ämnet genomfördes och skickades ut till utvalda grupper på Facebook. Det empiriska material som tagits emot har granskats och analyserats med deskriptiv statistik och tematisk analys. Forskningsprocessen har vägletts av fyra frågeställningar; Hur beskriver pedagogerna upplägget av rastens planering, organisering och genomförande? Hur beskriver pedagogerna att ett utlåningssystem är organiserat? Vad uppfattar pedagogerna det vara som möjliggör respektive begränsar organiserade aktiviteter under rasten? Vad upplever pedagogerna att det finns för komponenter som främjar ökad rörelseaktivitet på rasten? Resultatet tyder på att rasten är viktig för eleverna och har många fördelar; kognitiva, akademiska, sociala och fysiska, det som dock kan sätta käpparna i hjulet är den bristfällande planeringstiden. Den tyder också på att planering av aktiviteter under rasterna utförs till största del av pedagogerna på fritidshemmet. Slutligen tyder den på att ett rikt utbud av aktiviteter och material på rasten bidrar till en ökad rörelse samt att organiserade aktiviteter och utlåningssystem ses som något positivt, men alla har inte de förutsättningar som krävs för att göra dem möjliga. / <p>Betygsdatum: 2021-11-05</p>

Studiens syfte är att undersöka hur pedagogers arbete med den fysiska miljön i förskolan kan kopplas till barns inflytande och delaktighet. Centrala begrepp i studien är inflytande och delaktighet som till stor del kommer användas synonymt och i vissa fall enskilt. Resultat från tidigare forskning visar att barns inflytande och delaktighet blir begränsat och villkorat beroende på inre faktorer som pedagogers förhållningssätt och yttre faktorer som styr verksamheten. I studien används Dahllöfs ramfaktorteori och organiserade och oorganiserade rum. Teorierna används för att försöka synliggöra hur de yttre och inre faktorerna kan möjliggöra eller begränsa barns inflytande och delaktighet i den fysiska miljön. Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med sju verksamma pedagoger från två olika förskolor genomförts. Före intervjuerna observerades den fysiska miljön för att få en gemensam referensram att förhålla sig till under intervjun. Resultatet visar att pedagogerna medvetet strukturerar den fysiska miljön för att barnen ska få inflytande och delaktighet. Samtidigt som de yttre och inre faktorerna påverkar vilket inflytande och vilken delaktighet barnen får i den fysiska miljön. Till sist visar resultatet att pedagogerna lyssnar in barnen och låter barnens intresse styra hur rummen struktureras med olika tydliga syften.

Ett stort problem i samhället är den organiserade brottsligheten. Den organiseradebrottsligheten utvecklas ständigt och ställer krav på nya brottsförebyggandearbetsmetoder. En ledande faktor för att motverka den organiserade brottslighetenär att samverka. Litteraturöversikten i följande uppsats granskar ensamverkansinsats mellan Norrmalmspolisen och kronofogdemyndigheten somämnar till att minska nyrekryteringen till kriminella gäng. Syftet medlitteraturöversikten är att förbättra samt utveckla polisens brottsförebyggande –och trygghetsskapande arbete som sker i samverkan med andra myndigheter.Resultatet belyser olika komponenter utifrån insatsens interventionsteori, dock ärlitteraturöversikten bristfällig och inga konkreta riktlinjer kunde ges.Litteraturöversikten genererade dessutom inte i tillräckligt många studier för attkunna analysera alla delar i interventionsteorin. Slutsatsen ledde till enrekommendation att utföra en utvärdering på samverkansinsatsen mellanNorrmalmspolisen och kronofogdemyndigheten. / In society organized crime is a major issue. Organized crime constantly evolvesand places demands on new crime prevention methods. Collaboration is theleading factor to prevent organized crime. The literature review in this essayexamines a collaborative effort between the Norrmalmspolice andkronofogdemyndigheten, that aims of reducing recruitment to criminal gangs. Thepurpose of the literature review is to improve and develop the police's crimeprevention, which takes place in collaboration with other authorities.The result illustrates different components based on the intervention interventiontheory, however, the literature review is insufficient and no concrete guidelinescould be given. The literature review did not generate enough studies to analyzeall parts of the intervention theory. The conclusion led to a recommendation tocarry out an evaluation of the collaborative effort between the Norrmalmspoliceand the kronofogdemyndigheten.

Sammanfattning/AbstractDenna uppsats erbjuder en skalbar lektionssekvens som på ett adekvat pedagogiskt sätt introducerar elever på teknisk linje till att anamma dynamiska agila projektarbetsformer som utnyttjas inom näringslivet för att få fram nya produkter och tjänster. Detta är centralt för att uppfylla de krav som finns på teknikutbildningen på gymnasienivån och utgörs av att eleverna ska få förmåga att arbeta tillsammans i projektform för att lösa realistiska problem och sedan använda sig av teknikutvecklingsprocessen för att ta fram användbara lösningar.Uppsatsen presenterar det pedagogiska konceptet med organiserade syften för att få eleverna att förstå de begrepp och principer som utgör de centrala delarna av denna arbetsform. Konceptet bygger på närliggande och övergripande syften där målet är att det närliggande syftet blir ett fruktbart mål-i-sikte för eleverna samtidigt som det görs kontinuerligt med övergripande syfte. För ett antal aktuella begrepp och principer presenters ett antal alternativa närliggande syften med avsikten att underlätta och stimulera pedagogens möjlighet att utnyttja detta koncept för att förbättra undervisningen vad gäller agila projektformer.För att tillgodogöra sig denna arbetsform på ett effektivt sätt krävs enligt den didaktiska litteraturen att eleverna utvecklar en produkt/tjänst som löser ett problem inom ett definierat område. Detta innebär att eleverna inom ramen för lektionssekvensen dessutom får utveckla förmågan att brottas med autentiska problem där de får söka sig fram till en lösning samtidigt som de får ta del av kollegialt lärande. Detta är väsentliga byggstenar för att tillgodogöra sig teknisk kunskap och utgör ett sekundärt lärandemål med lektionssekvensen.

Syftet är att undersöka fritidslärares uppfattningar om sitt arbete med den organiserade leken med fokus på det sociala samspelet mellan eleverna i fritidshemsverksamheten.   Den teoretiska utgångspunkten som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, då teorin har ett tydligt fokus på interaktion mellan elever. Undersökningen är byggd på en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju fritidslärare i fyra olika kommuner. Studiens resultat visar att majoriteten av fritidslärarna beskriver sitt arbete med den organiserade leken som aktivt i fritidshemsverksamheten. Däremot framkommer det i deras beskrivningar att deras arbete med den organiserade leken varierar. Antingen där leken styrs rakt av, till en viss del eller inte alls. De viktiga aspekterna i det sociala samspelet som uttrycks av fritidslärarna är samarbete, kommunikation, nya kompisband samt öppenhet för varandras tankar och åsikter. Dock visar det sig att i den organiserade leken ligger fokuset mest på de elever som anses vara svaga eller exkluderade ur fritidshemsverksamheten. Studiens slutsats är att fritidslärarna arbetar systematiskt med den organiserade leken i fritidshemsverksamheten, där det sociala samspelet står i fokus för de elever som anses vara svaga eller exkluderade. Den organiserade leken är ett pedagogiskt verktyg som fritidslärarna behöver ta vara på och arbeta aktivt med i fritidshemsverksamheten, utifrån ett fritidshemsperspektiv, där eleverna också får ett inflytande, där resterande elever inte glöms bort samt där fritidslärarna är delaktiga och engagerade.

Under mina år inom fritidsverksamheten har jag lagt märke till en växande trend - att erbjuda organiserade rastaktiviteter på rasterna. Jag blev nyfiken på hur andra rastaktivister och rastvärdar uppfattar dessa rastaktiviteter. Studien handlar om att ta reda på vilken uppfattning rastvärdar och rastaktivister på den utvalda skolan  har om de organiserade rastaktiviteterna. Studien ska dessutom undersöka hur klimatet på skolgården kan förändras med hjälp av de organiserade rastaktiviteterna samt hur informanterna uppfattar att eleverna upplever dessa aktiviteter.  Syftet är att undersöka hur rastaktivister och rastvärdar uppfattar de organiserade rastaktiviteterna.  Studien har gjorts efter fem frågeställningar: Hur uppfattar rastaktivisterna de organiserade rastaktiviteterna? Hur tror rastaktivisterna att eleverna uppfattar de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastvärdarna de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastaktivisterna och rastvärdarna att de organiserade rastaktiviteterna påverkar klimatet bland eleverna på skolgården? Empirin samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som genomfördes med sju informanter. I studien används ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att rastaktivisternas och rastvärdarnas uppfattningar undersöks utan en värdering av vad som är rätt eller fel. Resultatet visar bland annat att rastvärdarna uppfattar det som frustrerande att det endast är ett fåtal elever som deltar i rastaktiviteterna. Rastvärdarna uppfattar det som positivt att det finns organiserade rastaktiviter att hänvisa elever till när de inte har något att göra. Uppfattningen bland rastaktivister och rastvärdar är att de elever som deltar uppskattar aktiviteterna. För många elever är rastaktiviteterna en trygghet där de kan passa in i ett sammanhang. Slutsatsen i studien är att rastaktivisterna är stolta över uppdraget att ansvara för de organiserade rastaktiviteterna. De allra flesta rastvärdarna deltar med glädje aktivt i aktiviteterna tillsammans med eleverna och bidrar till ett positivt klimat på skolgården.

I frånvaro av reglering eller krav på transparens har riksdagsledamöterna själva makten att avgöra hur de hanterar yttre intressen i arbetet med beslutsunderlag. Således är det även deras ansvar att säkerställa att detta beslutsunderlag är väl balanserat. Studien syftar därmed till att skapa förståelse för hur väl integrerade riksdagsledamöterna är i sina kontakter med yttre intressen och hur ledamöterna hanterar yttre intressen i arbetet inför beslutsfattande. Genom att intervjua riksdagsledamöter kartlägger studien deras strategier och hantering av yttre intressen. Analysresultaten visar att ledamöternas strategier skiljer sig i fråga om passivitet och aktivitet i kontakterna och vidare huruvida de besitter metoder för att motverka obalans mellan olika intresseorganisationers möjlighet till inflytande. Obalansen kan ses kvarstå då vissa ledamöter inte arbetar för att eftersträva balans.Vidare visar studien på en samstämmighet mellan ledamöternas hantering av yttre intressen och partikulturer i den svenska riksdagen. Resultatet visar därmed att förståelse för partikulturer är gynnsamt för djupare förståelse för riksdagsledamöternas hantering av yttre intressen. Studiens resultat bidrar således till förståelse för hur riksdagsledamöterna navigerar och hanterar yttre intressen i arbetet med att säkerställa ett balanserat kunskapsunderlag inför beslutsfattande.

Trots att rasten utgör en stor del av grundskoleelevers skoldag så finns inga tydliga nationella riktlinjer för vad rasten faktisk ska innehålla. Undersökningens syfte var att studera hur skolpersonal anser att organiserade rastaktiviteter i grundskolan kan främja elevers sociala utveckling och fysiska aktivitet. Detta har genomförts med hjälp av en webbenkät i vilken totalt trettio respondenter deltog. Dessa var fördelade på nitton fritidspedagoger, åtta lärare samt två vikarier/annat. Undersökningen har visat att organiserade rastaktiviteter på olika sätt kan främja social utveckling och fysik aktivitet. Den sociala utvecklingen främst genom gemenskap, vuxennärvaro och demokratiskt förhållningsätt. Den fysiska aktiviteten främst genom rörelseglädje, varierande aktivitetsutbud samt frivilligt deltagande. / Despite the fact that recess is a substantial part of childrens’ day in elementary school, there are no national guidelines regarding recess or what it should contain. The aim of the study was to examine educators’ views on how organized activities during recess can further social development and physical activity among schoolchildren. A web survey was used and a total of thirty respondents participated. The study indicated that organized activities during recess can further social development and physical activity in numerous ways. The social development mainly through kinship, adult presence and democratic approach. The physical activity mainly through joy of movement, a varied range of activities and voluntary participation.