The aim of this study was to better understand how the supportive role from coaches and engagement from parents is associated the behavioral and psychological outcomes for adolescents participating in organized sports. Behavioral adjustments were defined as youth delinquency and psychological outcomes as depressive symptoms and subjective well-being. The data used in this study were from the Youth and Sports (YeS) project, of which an analytical sample of N=421 7th graders participating in organized sports was selected. Results from a hierarchical regression analysis showed that 7.5% of parental engagement and coach support explained variance in adolescents’ subjective well-being and 3.4% explained depressive symptoms. The same pattern was not found in delinquent behavior, however, we did find an interaction effect, where coach support moderates the link between parents’ engagement and delinquency. Therefore, results suggest that adolescents participating in organized sports with engaged parents and support from their coach displayed better behavioral and psychological adjustments in adolescence. / Syftet med denna studie var att bättre förstå hur en stödjande roll från tränare och engagemang från föräldrar är associerade med beteendemässiga och psykologiska faktorer för ungdomar som deltar i organiserad idrott. Beteendemässig faktor definierades som ungdomsbrottslighet och psykologiska faktorer som depressiva symtom och subjektivt välbefinnande. Datan som användes i denna studie var från projektet Youth and Sports (YeS), av vilket ett analytiskt urval av N=421 i årskurs 7 som deltar i organiserad idrott valdes ut. Resultatet från en hierarkisk regressionsanalys visade att 7,5 % av föräldrarnas engagemang och stöd från coachen förklarade variationer i ungdomarnas subjektiva välbefinnande och 3,4 % förklarade depressiva symtom. Samma mönster hittades inte i brottsligt beteende, men vi hittade en interaktionseffekt, där stöd från coachen modererar kopplingen mellan föräldrars engagemang och brottslighet. Därför tyder resultaten på att ungdomar som deltar i organiserad idrott med engagerade föräldrar och stöd från sin tränare har den mest fördelaktiga effekten på beteendemässiga och psykologiska anpassningar i tonåren.

The break is an important element in educational activities. Previous research shows that the free form of the break gives much more leeway for students to act independently but that it is sometimes at the expense of some students. The purpose of this study is to further investigate how one works within the recreational home to counter social exclusion and exclusion among students at the break. The study has an emphasis on data collected from interviews. These have been conducted with professionals working in the leisure home. Results are reported in four themes identified in the processing of collected empirical data. The study concludes that staff attach great importance to norms. Regarding the work towards creating exclusion, much of their work during the break refers to being an active part of the students' play. This is to be able to communicate inclusive norms and create a common sense among the students. / Rasten är ett viktigt element inom pedagogiska verksamheter. Tidigare forskning har betonat att rastens natur och den frihet som medföljer utgör en plattform för elever att ta till större handlingsutrymme som ibland kan resultera i att vissa elever blir socialt exkluderade. Det blir således ibland blir på bekostnad av de elever som hamnar utanför och socialt exkluderas från gemenskapen. Denna studie har som syfte att närmare undersöka hur man inom fritidshemmet jobbar för att motverka social exkludering och utanförskap bland elever på rasten. Studien bygger på insamlade data från genomförda intervjuer med verksamma inom fritidshemmet. Resultat redovisas i fyra teman som identifierats vid bearbetning av insamlade empiri. Studien konkluderar att personalen fäster stor vikt vid normer. Beträffande arbetet mot att utanförskap skapas avser stor del av deras arbete under rasten till att vara en aktiv del i elevernas lek. Detta för att kunna förmedla inkluderande normer och skapa en samsyn bland eleverna.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka stödstrukturer lågstadielärare uppger att de bygger i klassrummet för att stötta organiserade samtal i svenskundervisningen. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där begreppet stödstruktur är centralt. Vidare har semistrukturerade intervjuer besvarats skriftligt av sju lågstadielärare och i analysen av empirin användes två kategoriseringar av stödstrukturer: intellektuella och fysiska (Säljö, 2000:100). De intellektuella stödstrukturer som framkom i studien är läraren som kommunikativ förebild, det sociala klassrumsklimatet, elevens självkänsla samt kamratlärande. De fysiska stödstrukturer som utkristalliserades i materialet var klassrumsmöblering, text- och bildstöd samt andra fysiska artefakter. Av dessa ansåg flertalet lärare att textoch bildstöd var den bäst fungerande stödstrukturen. Lärarens sätt att visa och vägleda eleverna till att föra samtal, det vill säga att vara en kommunikativ förebild, var ytterligare en stödstruktur som uppfattades som framgångsrik. Bland intervjusvaren nämndes tämligen få fysiska artefakter, vilket var ett oväntat resultat.

Introduction: Organized recess activities which stimulate to physical activity are important for developing social skills, academic performance, and creating a positive attitude towards physical activity. The aim of the study is to investigate key people's perceptions towards the implementation of organized recess activities, with an enforcement on physical activities in primary and secondary schools. Method: An exploratory study design with an inductive approach has been used. Five semi-structured interviews were performed to collect data based on the purpose and questions of the study. A purposive sampling has been performed to provide experienced and additional informative respondents. Collected data has been analysed with a qualitative content analysis within a manifest approach. Findings shows an active work and interest in organized recess activities. The importance of having secure adults at break times was reported by all respondents in this study. Perceptions is that recess does not receive the same priority as other subjects within schools. General barriers for the implementation of organized recess activities were lack of commitment, knowledge, planning time and staff resources. Conclusion: Additional knowledge about recess may be a prerequisite for whether schools choose to develop the work with organized recess activities with an enforcement on physical activities. / Introduktion: Organiserade rastaktiviteter som stimulerar till fysisk aktivitet är viktiga för att utveckla sociala färdigheter, förbättra skolprestationer och skapa en positiv inställning till fysisk aktivitet. Syftet med studien är att undersöka nyckelpersoners uppfattningar till implementering av organiserade rastaktiviteter, med fokus på fysiska aktiviteter på låg och mellanstadiet. Metod: En explorativ studiedesign med induktiv ansats har använts som metod. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data om studiens syfte och frågeställningar. Ett strategiskt urval har vidtagits för att tillhandahålla erfarna och informationsrika respondenter. Insamlade data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med fokuset på det manifesta innehållet. Resultatet visar ett aktivt arbete och intresse för organiserade rastaktiviteter med fokus på fysiska aktiviteter. Betydelsen av att det skall finnas trygga vuxna ute på rasten rapporterades av samtliga respondenter i denna studie. Generella uppfattningar förelåg om att rasten inte blir lika högt prioriterad som andra ämnen i skolan. Utmaningar för implementering av organiserade rastaktiviteter var brist på engagemang, kunskap planeringstid och personal. Slutsats: Ytterligare kunskap om rasten kan sannolikt vara en förutsättning för huruvida skolor väljer att utöka arbetet med organiserade rastaktiviteter med fokus på fysiska aktiviteter.

Photosynthesis is challenging for teachers to instruct, both among younger and older students. Students find it difficult to comprehend its chemical and biological significance for plants and ecosystems. Additionally, it is challenging to make the teaching of photosynthesis relevant and useful for students, ena-bling them to understand and engage with issues related to their everyday life and society. The purpose of this study is to exemplify how organizing purposes can be used as a support for professional experimentation to address didactic questions in one's own practice, concerning how teaching can make photosynthesis knowledge powerful for primary school students. A didactic modeling was conducted with a qualitative research approach inspired by action research, to demonstrate how the model of organizing purposes can support teachers in planning, implementing, and evaluating teaching that promotes students' pow-erful knowledge in photosynthesis. To illustrate the supportive role of organizing purposes in didactic analysis and teaching design, we conducted two complete lessons and initiated a third one. Data were collected through video recording so that the design could be evaluated, analyzed and transcribed. The teaching was conducted in a fifth-grade classroom, with a total of fourteen stu-dents participating. The instruction consisted of chemical concepts and explan-atory models, the chemical processes in photosynthesis, combustion and cellular respiration, and finally, photosynthesis related to the chemical reactions occurring in animals and plants.The results exemplify how the model of organizing purposes provided support for the planning, implementation, and evaluation of the content of the lessons. In the analysis, the conceptual framework supported improvements in the teaching design. The model guided the instruction towards continuity and pro-gression and enabled clear reflection and revision of the content. One conclu-sion of the study is that exemplification demonstrates how organizing purposes can serve as a support for reflecting on how to adapt and combine the teacher’s overarching goals with the instruction, bridging to the more student-centered immediate purpose. Therefore, it is a didactic tool that can assist teachers in creating photosynthesis instruction that is relevant and interesting for students and, in many ways, enable their scientific knowledge to become powerful. / Fotosyntesen är svår för lärare att undervisa om, både bland yngre och äldre elever. Eleverna har svårt att förstå dess kemiska och biologiska betydelse för växter och ekosystem. Dessutom är det svårt att göra fotosyntesundervisningen relevant och användbar för eleverna, så att de kan förstå och agera i frågor som rör vardagslivet och samhället.Syftet med studien är att exemplifiera hur organiserande syften kan användas som stöd för professionell experimentering för att adressera didaktiska frågor i den egna praktiken, kring hur undervisning kan göra fotosynteskunskaper kraftfulla för elever i mellanstadiet. En didaktisk modellering har gjorts med en kvalitativ forskningsansats med aktionsforskning som inspiration, för att visa hur modellen organiserande syften kan stödja lärare i planering, genomförande och utvärdering av undervisning som främjar elevernas kraftfulla fo-tosynteskunskaper. För att illustrera den stödjande rollen av organiserande syften i didaktisk analys och undervisningsdesign, genomförde vi två hela lektioner och initierade en tredje. Data samlades in genom videoinspelning som underlag till att utvärdera designen, som sedan analyserades och transkriberades. Undervisningen genomfördes i en skolklass i årskurs fem, där totalt fjorton elever deltog. Undervisningen bestod av kemiska begrepp och förklaringsmodeller, de kemiska processerna i fotosyntesen, förbränning och cellandning och slutligen fotosyntesen kopplat till de kemiska reaktioner som sker i djur och växter.Resultatet exemplifierar hur modellen organiserande syften gav stöd till planering, genomförande och utvärdering av lektionsinnehållet. I analysen var be-greppsapparaten ett stöd till förbättringar av undervisningsdesignen. Modellen guidade undervisningen mot kontinuitet och progression och möjliggjorde reflektion och revidering av innehållet på ett tydligt sätt. En slutsats av studien är att exemplifiering visar hur organiserande syften kan fungera som stöd för att reflektera kring hur man anpassar och kombinerar lärarens övergripande syften med undervisningen och överbryggar till det mer elevnära närliggande syftet. Det är därför ett didaktiskt verktyg som kan stödja lärare att skapa foto-syntesundervisning som är relevant och intressant för eleverna och på flera sätt möjliggöra att deras naturvetenskapliga kunskap blir kraftfull.

With the outbreak of COVID-19, the Swedish government allocated specific financial support to cultural practitioners, however, excluding curators from this assistance. As a result, a group of engaged professionals formed the Swedish Curators’ Association, marking a recent effort in curatorial self-organization. This study aims to understand and illuminate the phenomenon of curatorial self-organization and how the experience of self-organizing is understood by curators in 2022. It investigates the past and current personal lived experiences of four curators through phenomenological methodological, and theoretical approaches. Next, the study explores how their perception correlates with the current curatorial lifeworld. At the core of this study is the hypothesis that in a consolidated lifeworld, curatorial self-organization becomes a model of a joint phenomenological body, functioning as a mechanism of sustainability, balance, and orientation due to the diversity of curatorial practices and experiences of its members. Archival materials and four interviews are at the core of the research. Study results showed that curatorial self-understanding and perception of self-organization are formed very individually; therefore, it would be inaccurate to generalize the phenomenon without having that in mind. Additionally, several internal and external factors played a significant role in the latest formation and perception of the phenomenon. The study also revealed that previous experiences of curatorial self-organizations have not been present in today’s active curatorial lifeworld, existing as familiar yet distant memories. Finally, the study goes beyond its initial hypothesis to find that the current attempt to self-organize curatorially in Sweden can be equated to a tool for curators to self-define, articulate the changing curatorial roles, and re-understand the essence of the profession.