Det pågår en demografisk förändring i Malmö stad. Inom 10 år beräknas antalet äldre i kommunen att öka med cirka 10 000 personer. Med anledning av detta syftar denna jämförande fallstudie att undersöka hur kommunen förhåller sig till den äldre befolkningsgruppen i den fysiska planeringen genom antagandet av ett äldreperspektiv. Uppsatsen ska undersöka och redogöra för vilka behov äldre personer har i stadens fysiska utformning, hur kommunens äldreperspektiv ser ut i dagens fysiska planering samt hur kommunen kan bli mer äldrevänlig. Här används teorier kring åldrandet, WHO:s äldrevänliga stad och hälsofrämjande planering för att analysera strategiska planeringsdokument och kommunens förhållningssätt till äldres behov i stadens fysiska utformning. Studien är byggd på empiriskt material insamlat genom en jämförande fallstudie mellan Sveriges tre största kommuner till befolkningsantal; Stockholm stad, Göteborg stad och Malmö stad. De behov som äldre har i staden präglas av tillgänglighet, säkra övergångsställen, trygghet, promenadstråk, grönområden, tillgängliga bostäder, sittplatser, tillgång till service och sociala mötesplatser. Man vill som äldre också ha ett större inflytande över den fysiska miljön. Äldreperspektivet bör härstamma direkt från äldre genom dialog, intervjuer, enkätstudier och statistik. Det innebär att äldreperspektivet kan ta sig i uttryck olika beroende på plats och är lokalt förankrat. Därav går det att se att Malmö stad har ett äldreperspektiv i fysisk planering vad gäller boende, då man i samband med boendeaspekterna vänt sig direkt till äldre i staden. Detta har man däremot inte gjort vad gäller utomhusmiljöer och byggnader, transport eller sociala mötesplatser vilket gör att Malmö stads äldreperspektiv har brister. Malmö stad kan bli mer äldrevänlig genom att bli medlemmar i WHO:s äldrevänliga stad, något som Malmö stad åtog sig att göra 2019. Processen har dock förhalats på grund av en politisk oenighet. Ett medlemskap i WHO:s äldrevänliga stad innebär att Malmö stad behöver föra aktiva dialoger med äldre vad gäller den fysiska miljön. Det innebär också att äldrefrågor lyfts på förvaltningsövergripande nivå som kräver en tvärsektoriell samverkan för att belysa äldrefrågor även i rumsliga miljöer. Ett medlemskap i WHO:s äldrevänliga stad innebär att Malmö stads äldreperspektiv stärks och anpassas efter stadens egna förutsättningar. Nyckelord: Äldreperspektiv, seniorperspektiv, äldrevänlig stad, fysisk planering, Malmöstad, tillgänglighet / There is an ongoing demographic change in the municipality of Malmö. Within 10 years, the number of elderly people in the municipality is estimated to increase by around 10 000 people. Due to this, this comparative case study aims to investigate how the municipality relates to the elderly population in spatial planning through the adoption of an elderly perspective. The essay will examine and explain the needs of elderly people in spatial planning, how the municipality´s elderly perspective looks in spatial planning and how the municipality can become more age-friendly. Theories of ageing, WHO:s framework for creating age-friendly cities and health-promoting planning are used to analyse strategic planning documents and the municipality’s approach to the needs of the elderly in the elderly in the spatial planning. The study is based on empirical material collected through a comparative case study between Sweden ́s three largest municipalities in terms of population; Stockholm, Gothenburg and Malmö. The needs of elderly people in spatial planning are characterised by accessibility, safe road crossings, security, accessible walkingpaths, green areas, accessible housing, places to sit, access to services and places for social connection, as well as a wish for greater influence over the physical environment. The elderly perspective should originate directly from the elderly through dialogue, interviews, survey studies and statistics. Wherefore the elderly perspective can express itself differently depending on location, and is locally anchored. Malmö has an elderly perspective in spatial planning with regard to housing, as Malmö has turned directly to the elderly in the city with the housing aspects. However, this has not been done with regard to outdoor environmentsand buildings, transport or social meeting places, which results in a deficient elderlyperspective. Malmö can become more age-friendly by becoming a member of WHO:s network for Age-friendly Cities, something that the municipality committed to do in 2019. However, the process has been delayed due to a political disagreement. Membership in the network means that the municipality needs to conduct active dialogues with the elderly regarding the physical environment. It also means that elderly issues are raised at an administration-wide level, which requires a cross-sector collaboration to shed light on elderly issues in the spatial environment as well. The membership means that the elderly perspective is strengthened and adapted to Malmö municipalities own conditions. Keywords: Elderly perspective, senior perspective, age-friendly cities and communities,physical planning, Malmö city, accessibility

Covid-19 meant that infection prevention measures needed to be taken. Many businesses around the country had to make rapid digital changes, with telework as an important tool. Approaches and prerequisites for digital solutions may have been different for society's many actors and businesses. A qualitative study, in relation to physical planning, has been carried out in Karlstad municipality, to explore the effects of telework in public administration and municipal processes. The question is what challenges arose in community planning during Covid-19, but also how community planning may have been affected by Covid-19. Community planning is dependent on cooperation and good relations between officials and citizens, and several parts of the planning process require physical meetings. In the municipality of Karlstad, the digital dialogue affected the conditions for "the good relationship between officials and residents". Telework made internal collaboration difficult and ultimately also affected the quality of the work. The rapid conversion to digital solutions also brought lessons learned and insights that improvements can be made, as it has been shown that the employee can deliver good results even from home. Digital solutions have also had positive effects on collaboration outside the organization, when long journeys are no longer a must, both time and resources can be saved. In the municipality of Karlstad, the digital transition took place quickly, how it would happen and how the process would be adapted was not clear. Digital solutions were not applicable at all stages, but the community planner created own approaches and learned to work based on prevailing conditions. / Covid-19 medförde att smittskyddsåtgärder behövde vidtas. Många verksamheter runt om i landet fick göra snabba digitala omställningar, med hemarbete som ett viktigt verktyg. Tillvägagångsätt och förutsättningar för digitala lösningar kan ha sett olika ut för samhällets många aktörer och verksamheter. I syfte att undersöka effekter av digitala omställningar i offentlig förvaltning och kommunala processer har en kvalitativ studie, i relation till den fysiska planeringen, utförts i Karlstads kommun. Frågan är vilka utmaningar som uppstod i samhällsplaneringen under Covid-19, men också hur samhällsplaneringen kan ha påverkats av Covid-19. Samhällsplaneringen är beroende av samverkan och goda relationer mellan tjänstepersoner och medborgare och flera delar av planprocessen förutsätter det fysiska mötet. I Karlstads kommun påverkade den digitala dialogen förutsättningarna för ”den goda relationen mellan tjänstepersoner och invånare”. Hemarbetet försvårade det interna samarbetet och påverkade i slutändan även kvalitén på arbetet. Den snabba omställningen till digitala lösningar medförde även lärdomar och insikter om att förbättringar kan göras, då det har visat sig att resultat kan uppnås även när arbetet utförs utanför verksamhetens ordinarie lokaler. Digitala lösningar för möten har medfört en effektivisering i flera led, när långa resor inte längre är ett måste kan både tid och resurser sparas. I Karlstads kommun skedde den digitala omställningen snabbt, hur den skulle gå till och hur processen skulle anpassas var inte entydigt. Digitala lösningar var inte applicerbara i alla steg, men genom skapande av nya förhållningsätt kunde arbetet fortlöpa utifrån rådande förutsättningar.

<p>”Det kommunala planmonopolet” gör att kommunerna är viktiga aktörer i utmaningen att minska energianvändning och klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, vilka står för en övervägande del av landets totala energianvändning. Den största potentialen i kommunernas planering och reglering av ny bebyggelse ligger i möjligheten att påverka bebyggelsens lokalisering och täthet, vilket har betydelse för resandets omfattning och val av transportsätt. Plan- och bygglagen (PBL) ger kommunerna vissa möjligheter att påverka energianvändningen och energitillförseln för ny bebyggelse, men de är tämligen begränsade. Variabler som mikroklimat och stadstyper med låg omslutningskvot påverkar bebyggelsens energianvändning i ett byggnadsfysiskt perspektiv, men ur ett administrativt perspektiv spelar detta ingen roll sedan energikraven i Boverkets byggregler sedan några år tillbaka ställer krav på hela byggnadens energiprestanda och inte på enskilda byggnadsdelar. Om byggreglernas krav istället skulle gälla byggnadens energianvändning i ett livscykelperspektiv skulle detta ge en mer rättvis bild samtidigt som planeringsfrågor som placering av bebyggelse och samt stadstyper skulle påverka energianvändningen. Vidare efterfrågas riktlinjer för hur användningen av elektricitet i bebyggelsesektorn ska miljöbedömas samt en statlig samsyn om elens roll ibland annat uppvärmnings- och transportsektorerna.</p><p>Den stora effektiviseringspotentialen i bebyggelsesektorn finns dock i den befintliga bebyggelsen, vilket inte kan styras med vare sig markanvändningsreglering enligt PBL-planeringen eller Boverkets byggregler – det är fastighetsägarnas ansvar. Men planering kan omfatta så mycket mer än bara reglering. PBL:s organisation och krav på samrådsprocesser gör den kommunala planeringen till en viktig utvecklingsarena där såväl fastighetsägare som andra aktörer kan bjudas in att delta. Istället för ett traditionellt tvingande uppifrånperspektiv skulle den kommunala planeringen i högre grad kunna inta ett underifrånperspektiv och arbeta mer positivt och visa på möjligheterna att minska energianvändningen och få en mer hållbar energitillförsel, frågor som är bra både ur ett miljö- som ekonomiskt perspektiv. Planeringen skulle vidare behöva bli mer strategisk och genomförandeinriktad.</p><p>I forsknings- och utvecklingsprogrammet Uthållig kommun fysisk planering har nya planeringsmetoder och -verktyg introducerats i fem kommuner, med syfte att integrera energi- och hållbarhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen. En studie av den introducerade arbetsmetodiken visar att det går bra att kombinera rationella och kommunikativa planeringsmetoder och -verktyg. Det breda och inkluderande tillvägagångssättet har lett till att de deltagande har ökat sin kunskap om och sett större samband mellan planering, energi, bebyggelse och transporter, men även ökad förståelse för andra aktörers synsätt och kompetenser. Studien visar att såväl rationellt tänkande och expertkunskap som lokala, vardagliga erfarenheter och kunskaper är viktiga i planeringsprocessen. Det behövs kunskap om såväl processledning som sakkunskaper om exempelvis energi och miljöpåverkan.</p> / Uthållig kommun

No description available.

Dagens befolkning ställs inför många utmaningar där vikten av social hållbarhet har blivit framträdande som en av många nycklar för fungerande samhällen. Ekologisk och ekonomisk hållbarhet tillåter i många avseenden mer mätbarhet. Trots detta är social hållbarhet minst lika viktigt. Vikten av att involvera invånare och demokrati är väsentliga delar för att kunna arbeta för social hållbarhet. Följaktligen fokuserar följande diskurs på arbete och metoder kring invånarinvolvering i gestaltning av offentlig livsmiljö. Med anledning av bristen på tydliga riktlinjer samt för att förstå fördelarna med inkludering av invånare har denna uppsats formulerats. Vidare tar diskursen upp metoder och exempel från verkligheten för att vidareutveckla kompetensen och diskutera vikten av väl implementerade invånarinvolveringsprocesser vid stadsplanering och fysisk planering. Uppsatsen tar avstamp i Helsingborgs stads projekt Nytt stadsbibliotek för att undersöka involveringsmetoderna i samband med utvecklingen av stadens nya bibliotek. Vid gestaltning av arkitektur som ämnar vara en plats för befolkningen - vilka mandat får då invånarna att påverka? Denna abduktiva forskningsansats har skapats med kvalitativa metoder som tillvägagångssätt i egenskap att förstå för- och nackdelar vid involvering. Centralt för uppsatsen har intervjuer med representanter från Helsingborgs stad varit med syfte att fördjupa fallstudien samt diskutera invånarinvolvering som demokratiskt uttryck. Praktiska metoder i kombination med teori och uttalade riktlinjer lyfts upp för att analyseras samt öka kunskapen på ämnet. Trots att olika metoder av involvering inkluderar invånare i olika grader, konkluderar uppsatsen att den högsta graden av inkludering inte nödvändigtvis är den mest optimala. / The current population is faced with many challenges where the importance of social sustainability has become prominent as one of many keys to reach functioning societies. Ecological and economic sustainability are in some regard allowing for more measurability. Despite this, social sustainability is at least as important. The importance of involving citizen and democracy are essential parts of being able to work for social sustainability. Consequently, the following discourse focuses on work and methods around citizens involvement in the design of the public environment. Due to the lack of clear guidelines and in order to understand the benefits of inclusion of citizens this essay has been constructed. Furthermore, the discourse addresses methods and real-life examples to further develop the competence and discuss the importance of well-implemented citizen involvement processes in urban-and physical planning. This essay is based on Helsingborg’s project Nytt stadsbibliotek to investigate the involvement methods in connection with the development of the city’s new library. When designing architecture that aims to be a place for the citizens - what mandates do the residents get to influence? This abductive research approach has been designed with qualitative methods as a way to understand the pros and cons of involvement. Interviews with representatives from the city of Helsingborg have been crucial in the essay with the aim of deepening the case study and discussing citizen involvement as a democratic expression. Practical methods in combination with theory and declared guidelines are highlighted to be analyzed and to increase knowledge on the subject. Although different methods of involvement include citizens to different degrees, this paper concludes that the highest degree of inclusion is not necessarily the most optimal solution.

<p>The distance between home and work has increased in recent decades. By the development of infrastructure and public transport, jobs farther from home have become more accessible and this development has in turn increased commuting. Commuting travellers often pass over administrative boundaries which often serve as borders for public transport pricing. Also the market control prices. Research shows that travel times and costs significantly affect commuting choice. Many people have an upper limit of 60 minutes commuting distance between home and work. How commuting costs affect the individual's choice of commuting will vary depending on the individual's income and housing costs. The aim of our study was to see how public transport costs and travel times may vary geographically. GIS, Geographic Information System was used to make a network analysis which showed time distances and travel costs on maps. We also examined whether there was a link between towns accessibility by public transport and housing market which we did with help of correlation and regression analysis. In order to answer our questions we started from a study area consisting of Uppsala County with its surrounding commuting area. The maps showed how accessibility to larger towns varies among the smaller towns. The access is often best between bigger towns while there is less accessibility between smaller towns. The distance to bus stops or railway station also has a significant effect on how long the total travel time will be. Urban areas with access to rail services had the best opportunities to reach larger cities and that give also better access to labour market. From our study of the Uppsala County with a monocentric structure, we could indicate a link between accessibility to the bigger cities and housing prices in the surrounding towns. The higher commuting costs and longer travel time to the central place the lower the housing prices. A similar study of Stockholm which has a polycentric structure showed that the relationship between accessibility and house prices not are applicable to all regions. Here we can conclude that housing markets depends on many other factors than access to rapid public transport. House prices can depend on things like closeness to nature and water.</p> / <p>Avståndet mellan bostad och arbete har ökat under de senaste decennierna. Utvecklingen av infrastruktur och kollektivtrafik har lett till att arbetsplatser längre från hemmet har blivit mer tillgängliga och denna utveckling har i sin tur bidragit till en ökad arbetspendling i samhället. Pendlingsresenärer passerar ofta över administrativa gränser och dessa gränser styr ofta över kollektivtrafikens prissättning men även efterfrågan kan styra priset. Forskning visar att restider och kostnader i hög grad påverkar pendlingsvalet. Många människor föredrar ett pendlingsavstånd, mellan hem och arbete på högst 60 minuter. Hur pendlingskostnader påverkar individens val till pendling varierar bland annat beroende på individens inkomst och boendekostnader.</p><p>Syftet med vår studie var att se hur kollektivtrafikens kostnader och restider kan variera geografiskt. GIS, Geografiska Informationssystem, användes vid utförandet av en nätverks- och kostnadsanalys vilket visade tidsmässigt avstånd och kostnad på kartor. Vi undersökte också om det fanns ett samband mellan orters tillgänglighet med kollektivtrafik och bostadsmarknaden genom att utföra korrelations- och regressionsanalyser. För att svara på våra frågeställningar utgick vi från ett undersökningsområde bestående av Uppsala län med pendlingsomland.</p><p>Kartbilderna visade tydligt hur tillgängligheten till större städer varierar mellan olika orter och att tillgängligheten ofta är bäst mellan större tätorter medan det är sämre tillgänglighet mellan mindre tätorter. Avståndet till hållplatser har också betydande påverkan på hur lång den totala restiden blir. Tätorter med tillgång till järnvägstrafik hade det bästa möjligheterna att nå större tätorter och därmed blir arbetsmarknaden större för dessa orter. Från vår studie över Uppsala län som kan anses ha monocentrisk struktur kunde vi även tyda ett samband mellan tätorters tillgänglighet till centralorten och orternas bostadspriser. Ju högre pendlingskostnad och längre restid till centralorten desto lägre var orternas bostadspriser. En likadan studie över Stockholm som har en mer polycentrisk struktur visade dock att detta samband mellan tillgänglighet och bostadspriser inte gäller för alla regioner. Här kan vi dra den slutsatsen att bostadsmarknaden styrs av många andra faktorer än tillgång till snabb kollektivtrafik och att vissa områdens bostadspriser mer styrs av exempelvis närhet till natur och vatten.</p>

<p>We travel more nowadays. The increasing travel rate generates greenhouse gases which in the long run cause an increasing number of natural disasters over the world. Car traffic is a major contributor to this development. Out-of-town shopping centres have historically good accessibility for car traffic. This study aims to look into what are the factors that influence the choice of transport mode for dwellers in the outskirts of a town when going to out-of-town shopping centres. It also examines how changes in the public transport system influence this choice. More specifically it looks into the effects and attitudes to direct busses and free home deliverance of large articles.</p><p>The study was made up of two questionnaires and some statistical observations. The first questionnaire was sent out to 400 dwellers in Sätra, an urban district on the outskirts of the town Gävle. The respondents were asked about their attitudes to choice of transport modes. Thereafter a direct bus route was arranged during one Saturday, with free home deliverance of large articles from certain shops. The number of travelers for the direct bus route and for the competing bus routes was surveyed. A survey of the corresponding day the year before was also carried out. The second questionnaire was handed out on the direct busses. The respondents were asked to evaluate the tryout of the direct bus and the free home deliverance.</p><p>The results of the first questionnaire showed that the supply of different shops was the main argument why respondents traveled to Valbo instead of Gävle or Sätra centrum. The main factors for the respondents to choose to go by bus to Valbo were lower bus ticket price, short travel time and the thought of a better environment. 77 percent did not think that a buss stop nearer their residence would make them go by bus to Valbo more often. A major portion of the respondents considered that a direct bus to Valbo and free home deliverance would make them choose bus as transport mode more often.</p><p>The observations of the number of bus travelers showed that 152 persons did travel with the direct bus during the tryout-day. It also showed that the competing bus routes had a slightly greater number of travelers on the day of the tryout compared to the corresponding day the year before.</p><p>The results of the second questionnaire showed that the majority of the respondents got to know about the tryout through a dispatch in their mailboxes. Most of the respondents experienced the tryout direct bus ride as “very good”. If there had been no tryout direct bus that day 22 percent of the respondents reported that they still would have chosen bus as transport mode, 8 percent would have gone by car and another 22 percent would have gone to Gävle centrum instead. A major portion of the respondents wished to travel with the direct bus on either workdays or weekends in the future. Short travel time was considered to be the chief factor for a successful direct bus route. Though there were few respondents who used the free home deliverance of large articles many of them believed that they would use it in the future if more shops would participate. Comfort and safety on the busses and home deliverance of articles were considered to be things that could be improved.</p><p>When studying choice of transport modes you should consider the starting point of the shopping trip; it is not always the same as the residency but are rather more complex (Ibrahim, 2003). Furthermore a longer period of time could have been considered to carry out the surveys. The car travelers’ positive attitudes to a direct bus route may partly be explained by the short travel time that comes with a direct bus; which also means that the probability increases for car travelers to change transport mode (Nurdeen et al., 2007).</p><p>Free home deliverance of large articles may work as a “surplus value”, which also may have long-lasting impact on the choice of transport mode (Taniguchi & Fujii, 2006). A co-ordinate system for home deliverance of articles could moreover contribute in counteracting the habit of car travelers to use the car as a “convenient shopping trolley” (Dieleman et al., 2002, s.525) as a purpose of its own.</p><p>The study has showed that direct bus routes between urban districts on the outskirts of towns and out-of-town shopping centres probably will make more shoppers choose bus as transport mode. This is possible even without affecting the competing bus routes to decrease in number of travelers. However it will be necessary with further surveys on how direct bus routes do affect foot and bicycle traffic to city centres and urban district centres. In additition the study of Valbo showed that free home deliverance of articles could make more shoppers choose bus more often as transport mode.</p> / <p>Vi reser allt mer och med det ökar utsläppen av växthusgaser som i ett långt perspektiv orsakar naturkatastrofer. Trafiken, och särskilt biltrafiken, bidrar med en stor del till detta. Externa köpcentra är historiskt sett attraktioner som är lättillgängliga för bilresenärer. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av färdmedel till externa köpcentra för boende i ytterstadsdelar samt hur förändringar inom kollektivtrafiken påverkar detta val. Mer specifikt undersöker studien effekterna av och attityderna till en direktbusslinje och gratis hemkörning av större varor för bussresenärer.</p><p>Studien utgjordes av två enkätundersökningar samt statistiska observationer. Den första enkätundersökningen skickades ut till 400 personer bosatta i ytterstadsdelen Sätra, Gävle. Respondenterna tillfrågades om attityder till val av färdmedel. Därefter ordnades en direktbusslinje mellan Sätra och det externa köpcentret Valbo köpcentrum under en lördag, med gratis hemkörning av varor från vissa butiker. Antalet resenärer uppmättes för direktbusslinjen samt för de konkurrerande busslinjerna under lördagen och två andra närliggande lördagar. Dessutom jämfördes dessa lördagar med motsvarande lördagar året innan. Den andra enkätundersökningen genomfördes på direktbussarna, där resenärerna blev tillfrågade att utvärdera försöket med direktbussarna och den fria hemkörningen.</p><p>Resultaten av den första enkätundersökningen visade att utbudet av butiker var den största orsaken till varför respondenter åkte till Valbo köpcentrum istället för Gävle/Sätra centrum. De viktigaste faktorerna för att respondenter skulle välja buss till Valbo var lägre biljettpris, kort restid samt tanken på en bättre miljö. 77 procent ansåg inte att en busshållplats närmare deras bostad skulle göra att de valde buss oftare. En stor del av respondenterna menade att en direktbuss till Valbo köpcentrum respektive gratis hemkörning skulle kunna göra att de oftare valde buss som färdmedel.</p><p>Observationerna av antal bussresenärer visade att 152 personer valde att åka med direktbussen under försöksdagen. De konkurrerande busslinjerna hade ett något högre antal resenärer på försöksdagen jämfört med motsvarande dag året innan.</p><p>Resultaten av den andra enkätundersökningen visade att majoriteten av respondenterna hade fått reda på försöksdagen genom ett utskick i brevlådan. De flesta upplevde färden med direktbussen som ”mycket bra”. Om direktbussen inte hade gått hade 22 procent ändå valt buss som färdmedel, 8 procent hade valt bil medan 22 procent hade åkt till Gävle centrum istället. En stor del av respondenter önskade resa med direktbussen på både vardagar och helger. Kort restid ansågs vara den viktigaste faktorn för en lyckad direktbusslinje. Trots ett lågt utnyttjande av den fria hemkörningen av större varor menade en stor del av respondenterna att de skulle utnyttja det i framtiden om fler butiker deltog. Hemkörning av varor samt komfort och säkerhet på bussarna ansågs vara saker som kunde förbättras.</p><p>För studier av val av färdmedel bör hänsyn tas till shoppingresans startpunkt, vilket inte alltid är hemmet (Ibrahim, 2003). Vidare kunde en längre studieperiod ha gett bättre resultat. Bilresenärernas positiva inställning till en direktbusslinje kan delvis förklaras med att direktbussen förkortar restiden med buss, vilket i sig ökar sannolikheten för bilresenärer att byta färdmedel (Nurdeen et al., 2007).</p><p>Gratis hemkörning av varor fungerar som ett slags mervärde, som även kan ha bestående inverkan på valet av färdmedel (Taniguchi & Fujii, 2006). En samordnad hemkörning av varor skulle dessutom kunna bidra till att minska bilresenärers vana att som självändamål använda bilen som transportvagn för varor (Dieleman et al., 2002).</p><p>Studien visade på att direktbusslinjer mellan ytterstadsdelar och externa köpcentra förmodligen kommer att göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel. Detta är möjligt utan att konkurrerande busslinjer förlorar resenärer. Däremot krävs vidare studier om hur direktbusslinjer påverkar gång- och cykeltrafiken till stadsdelscentra och stadskärnors centra. Vidare visade studien att gratis hemkörning av varor kan tänkas göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel.</p>

We travel more nowadays. The increasing travel rate generates greenhouse gases which in the long run cause an increasing number of natural disasters over the world. Car traffic is a major contributor to this development. Out-of-town shopping centres have historically good accessibility for car traffic. This study aims to look into what are the factors that influence the choice of transport mode for dwellers in the outskirts of a town when going to out-of-town shopping centres. It also examines how changes in the public transport system influence this choice. More specifically it looks into the effects and attitudes to direct busses and free home deliverance of large articles. The study was made up of two questionnaires and some statistical observations. The first questionnaire was sent out to 400 dwellers in Sätra, an urban district on the outskirts of the town Gävle. The respondents were asked about their attitudes to choice of transport modes. Thereafter a direct bus route was arranged during one Saturday, with free home deliverance of large articles from certain shops. The number of travelers for the direct bus route and for the competing bus routes was surveyed. A survey of the corresponding day the year before was also carried out. The second questionnaire was handed out on the direct busses. The respondents were asked to evaluate the tryout of the direct bus and the free home deliverance. The results of the first questionnaire showed that the supply of different shops was the main argument why respondents traveled to Valbo instead of Gävle or Sätra centrum. The main factors for the respondents to choose to go by bus to Valbo were lower bus ticket price, short travel time and the thought of a better environment. 77 percent did not think that a buss stop nearer their residence would make them go by bus to Valbo more often. A major portion of the respondents considered that a direct bus to Valbo and free home deliverance would make them choose bus as transport mode more often. The observations of the number of bus travelers showed that 152 persons did travel with the direct bus during the tryout-day. It also showed that the competing bus routes had a slightly greater number of travelers on the day of the tryout compared to the corresponding day the year before. The results of the second questionnaire showed that the majority of the respondents got to know about the tryout through a dispatch in their mailboxes. Most of the respondents experienced the tryout direct bus ride as “very good”. If there had been no tryout direct bus that day 22 percent of the respondents reported that they still would have chosen bus as transport mode, 8 percent would have gone by car and another 22 percent would have gone to Gävle centrum instead. A major portion of the respondents wished to travel with the direct bus on either workdays or weekends in the future. Short travel time was considered to be the chief factor for a successful direct bus route. Though there were few respondents who used the free home deliverance of large articles many of them believed that they would use it in the future if more shops would participate. Comfort and safety on the busses and home deliverance of articles were considered to be things that could be improved. When studying choice of transport modes you should consider the starting point of the shopping trip; it is not always the same as the residency but are rather more complex (Ibrahim, 2003). Furthermore a longer period of time could have been considered to carry out the surveys. The car travelers’ positive attitudes to a direct bus route may partly be explained by the short travel time that comes with a direct bus; which also means that the probability increases for car travelers to change transport mode (Nurdeen et al., 2007). Free home deliverance of large articles may work as a “surplus value”, which also may have long-lasting impact on the choice of transport mode (Taniguchi &amp; Fujii, 2006). A co-ordinate system for home deliverance of articles could moreover contribute in counteracting the habit of car travelers to use the car as a “convenient shopping trolley” (Dieleman et al., 2002, s.525) as a purpose of its own. The study has showed that direct bus routes between urban districts on the outskirts of towns and out-of-town shopping centres probably will make more shoppers choose bus as transport mode. This is possible even without affecting the competing bus routes to decrease in number of travelers. However it will be necessary with further surveys on how direct bus routes do affect foot and bicycle traffic to city centres and urban district centres. In additition the study of Valbo showed that free home deliverance of articles could make more shoppers choose bus more often as transport mode. / Vi reser allt mer och med det ökar utsläppen av växthusgaser som i ett långt perspektiv orsakar naturkatastrofer. Trafiken, och särskilt biltrafiken, bidrar med en stor del till detta. Externa köpcentra är historiskt sett attraktioner som är lättillgängliga för bilresenärer. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av färdmedel till externa köpcentra för boende i ytterstadsdelar samt hur förändringar inom kollektivtrafiken påverkar detta val. Mer specifikt undersöker studien effekterna av och attityderna till en direktbusslinje och gratis hemkörning av större varor för bussresenärer. Studien utgjordes av två enkätundersökningar samt statistiska observationer. Den första enkätundersökningen skickades ut till 400 personer bosatta i ytterstadsdelen Sätra, Gävle. Respondenterna tillfrågades om attityder till val av färdmedel. Därefter ordnades en direktbusslinje mellan Sätra och det externa köpcentret Valbo köpcentrum under en lördag, med gratis hemkörning av varor från vissa butiker. Antalet resenärer uppmättes för direktbusslinjen samt för de konkurrerande busslinjerna under lördagen och två andra närliggande lördagar. Dessutom jämfördes dessa lördagar med motsvarande lördagar året innan. Den andra enkätundersökningen genomfördes på direktbussarna, där resenärerna blev tillfrågade att utvärdera försöket med direktbussarna och den fria hemkörningen. Resultaten av den första enkätundersökningen visade att utbudet av butiker var den största orsaken till varför respondenter åkte till Valbo köpcentrum istället för Gävle/Sätra centrum. De viktigaste faktorerna för att respondenter skulle välja buss till Valbo var lägre biljettpris, kort restid samt tanken på en bättre miljö. 77 procent ansåg inte att en busshållplats närmare deras bostad skulle göra att de valde buss oftare. En stor del av respondenterna menade att en direktbuss till Valbo köpcentrum respektive gratis hemkörning skulle kunna göra att de oftare valde buss som färdmedel. Observationerna av antal bussresenärer visade att 152 personer valde att åka med direktbussen under försöksdagen. De konkurrerande busslinjerna hade ett något högre antal resenärer på försöksdagen jämfört med motsvarande dag året innan. Resultaten av den andra enkätundersökningen visade att majoriteten av respondenterna hade fått reda på försöksdagen genom ett utskick i brevlådan. De flesta upplevde färden med direktbussen som ”mycket bra”. Om direktbussen inte hade gått hade 22 procent ändå valt buss som färdmedel, 8 procent hade valt bil medan 22 procent hade åkt till Gävle centrum istället. En stor del av respondenter önskade resa med direktbussen på både vardagar och helger. Kort restid ansågs vara den viktigaste faktorn för en lyckad direktbusslinje. Trots ett lågt utnyttjande av den fria hemkörningen av större varor menade en stor del av respondenterna att de skulle utnyttja det i framtiden om fler butiker deltog. Hemkörning av varor samt komfort och säkerhet på bussarna ansågs vara saker som kunde förbättras. För studier av val av färdmedel bör hänsyn tas till shoppingresans startpunkt, vilket inte alltid är hemmet (Ibrahim, 2003). Vidare kunde en längre studieperiod ha gett bättre resultat. Bilresenärernas positiva inställning till en direktbusslinje kan delvis förklaras med att direktbussen förkortar restiden med buss, vilket i sig ökar sannolikheten för bilresenärer att byta färdmedel (Nurdeen et al., 2007). Gratis hemkörning av varor fungerar som ett slags mervärde, som även kan ha bestående inverkan på valet av färdmedel (Taniguchi &amp; Fujii, 2006). En samordnad hemkörning av varor skulle dessutom kunna bidra till att minska bilresenärers vana att som självändamål använda bilen som transportvagn för varor (Dieleman et al., 2002). Studien visade på att direktbusslinjer mellan ytterstadsdelar och externa köpcentra förmodligen kommer att göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel. Detta är möjligt utan att konkurrerande busslinjer förlorar resenärer. Däremot krävs vidare studier om hur direktbusslinjer påverkar gång- och cykeltrafiken till stadsdelscentra och stadskärnors centra. Vidare visade studien att gratis hemkörning av varor kan tänkas göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel.

The forming of an assembly system is a complex task, which should be considered as never ending. In order to successfully plan and implement an assembly system it is of vital importance that the obstacles and preconditions that have an impact on the system are identified and evaluated. This together with the necessary support activities and the attributes of the product to be assembled constitutes the starting point for the forming of the assembly system. The aim of this thesis is to link the theoretical findings with the issues stated above, and through this explain a best practice approach when forming the assembly system. The theoretical work aims at describing the nature and activities within assembly and manufacturing systems and explains these in three different levels of strategies divided into Manufacturing strategies, Layout, material flow and design strategies and finally Logistic, material handling and quality strategies. Then the obstacles and preconditions found are discussed and evaluated which set the basis for the forming of the assembly system and by linking these with the relevant theory, conceptual design proposals for the assembly system and the Logistic support system are formed. These are then evaluated and finally a proposal for the detailed layout of the assembly system is given. This proposal is then to be used as a guideline for the company Aercrete when forming their assembly system.

<p>The forming of an assembly system is a complex task, which should be considered as never ending. In order to successfully plan and implement an assembly system it is of vital importance that the obstacles and preconditions that have an impact on the system are identified and evaluated. This together with the necessary support activities and the attributes of the product to be assembled constitutes the starting point for the forming of the assembly system.</p><p>The aim of this thesis is to link the theoretical findings with the issues stated above, and through this explain a best practice approach when forming the assembly system. The theoretical work aims at describing the nature and activities within assembly and manufacturing systems and explains these in three different levels of strategies divided into Manufacturing strategies, Layout, material flow and design strategies and finally Logistic, material handling and quality strategies. Then the obstacles and preconditions found are discussed and evaluated which set the basis for the forming of the assembly system and by linking these with the relevant theory, conceptual design proposals for the assembly system and the Logistic support system are formed.</p><p>These are then evaluated and finally a proposal for the detailed layout of the assembly system is given. This proposal is then to be used as a guideline for the company Aercrete when forming their assembly system.</p>