Hur ser egentligen berättelserna ut kring åtgärdstrappan och villkorstrappan och hur förhåller sig dessa berättelser till varandra? Denna studie problematiserar och konkretiserar de två berättelserna vi valt att ställa mot varandra - polismyndighetens syn på åtgärdstrappan och fotbollsaktörernas samt supportrarnas syn på samma fenomen. Vi väljer att titta på hur Polisen, fotbollsaktörer och supportrar berättar sina berättelser om ordningsstörningarna. Vidare i studien så beskrivs bakgrunden till studiens framkomst, hur begrepp som huliganism och hur risksupportrar anammas, och skiljs sedan åt i en djupare beskrivning för läsaren. I identifierandet av de två berättelserna så analyseras studien med hjälp av en hermeneutisk textanalys och ett teoretiskt ramverk i form av storytelling, antenarrativ och gränsobjekt. Studiens huvudsakliga resultat utmynnar i att vi ser Polisens berättelse där de använder rättssäkerhet som handlar om ordningsstörningar i form av pyroteknik och våld och därför använder rättssäkerhet som anledningen till sina metoder. Medan det i fotbollsaktörernas samt supportrarnas berättelser framkommer att Polisens metoder inte är proportionerliga mot den grad av ordningsstörningar som förekommer vilket lett till ett gemensamt motstånd som en organisering mot Polisens metoder.

För att förstå delar av problematiken kring vilken effekt terrorism har på svensk lagstiftning har denna undersökning letat efter de huvudsakliga bakomliggande orsakerna till lag 2006:343 om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. I den politiska beslutsprocessen får skillnaderna mellan de krav som uppstår vid en kris, kontra de faktiska resurser som finns att tillgå större betydelse. Myndighetsöverskridande samarbeten effektiviserar inte bara arbetet efter att terrordåd inträffat, det stärker också folkviljan. Denna undersökning syftar till att ta reda på varför lag 2006:343 tillkom, genom att åskådliggöra de huvudsakliga bakomliggande faktorerna bakom lag 2006:343. Detta genom att metodiskt strukturera upp hur både internationella och nationella faktorer har påverkat förarbetena och den slutliga lagen 2006:343. De internationella faktorerna som framkommit har alla sin upprinnelse i 11 septemberattentaten. Det skapades en internationell koalition mot terrorism. I Förenta nationernas säkerhetsråd antogs 2001, en resolution om hot mot internationell säkerhet orsakad av terrorism (UNSCR 1373). I EU formulerades en respons mot terrorism 2001 (Europeiska rådet 2023). I Sverige beslutades om deltagande i Afghanistankriget. Under första halvan av 2000-talet skedde det en rad internationella terrordåd vilket tydliggjorde polisens behov. Under utredningsarbetet med att ta fram lag 2006:343 framkom även att det fanns en hotbild mot utländska intressen i Sverige. Då polisen saknar flera av de resurser Försvarsmaktens besitter, är ett myndighetsöverskridande samarbete för att överkomma denna brist naturlig.  Den som stod bakom propositionen var Justitieministern som därmed utgör ett exempel på en nationell påverkansfaktor på individnivån.

Följande kvalitativa intervjustudie fokuserar på att skapa förståelse för polismyndighetens förhållningssätt och arbetssätt med medborgare som har lägre förtroende till dem som myndighet, vilket i studien hänvisas som lågtillitare. Tidigare forskning och av empirin i studien framkommer det att vissa medborgare i samhället har lägre förtroende till polismyndigheten på grund av olika faktorer, trots att polismyndigheten i sin helhet har ett högt förtroende från medborgarna. Studien använder sig av Suchmans (1995) nyinsititionella teori, strategier för att bibehålla och reparera legitimitet. Hysing och Olsson (2012) tjänstemannalegitimitet för att identifiera inflödes-, process-, utflödeslegitimitet och därmed identifiera tjänstemannaroller och dess betydelse som byråkrat och närbyråkrat. I resultatet framkommer det vilka förhållningssätt och arbetssätt polisen tillämpar. Som att exempelvis vara transparens, ha god kommunikation och nära lokalförankring med medborgarna. Det har identifierats i resultatet att poliserna i yttre tjänst behöver även ha olika förhållningssätt i bemötande av medborgarna för att handskas med olika situationer i sitt yrke som identifieras som närbyråkrat och byråkrat. Inte minst ställs poliserna inför flera dilemman i möte med lågtillitare som också gör att deras förhållningssätt och arbetssätt är av hög relevans i möte med medborgarna. Det kan handla om hur poliserna ställs inför olika värden som kolliderar där den offentliga etos behöver beaktas och där poliserna identifieras inta en roll som demokratins väktare och demokratins tjänare. Det identifieras också hur polisernas förhållningsätt, arbetssätt och strategier kan möjliggöra för de att bibehålla och återvinna legitimitet hos medborgarna med lågtillit. Sammantaget ställs poliserna inför flera olika komplexa situationer och utmaningar inte minst i att upprätthålla förtroendet i samhället.

Den svenska poliskåren är för närvarande utsatt för kraftiga konsekvenser av den förändrade organiserade brottsligheten och har varit det under några år. Denna snabba förändring i samhället medför en ökad utsatthet för poliserna, vilket påverkar polisens psykosociala arbetsmiljö. Den främsta vetenskapliga utgångspunkten för denna uppsats var det psykosociala perspektivet angående psykologiska risker och stressorer kopplade till samhällsförändringar. Vidare så användes öppna ostrukturerade intervjuer med fokusgrupper för att samla in data som bearbetades med hjälp av tematisk och teoretisk analys. Frågeställningen är inriktad på att förstå hur poliserna i norra Sverige upplever sin psykosociala hälsa i ljuset av den aktuella samhällssituationen gällande den organiserade brottsligheten samt för att fördjupa förståelsen inom polisprofessionen och möjliggöra att befintliga kunskapsluckor fylls i det valda forskningsområdet. Resultaten visar att förändringar i samhället är en av orsakerna till polisernas förändrade arbetssituation och ökade stressnivåer. Liknande problem som ses i utsatta områden har börjat uppstå även utanför dessa områden, vilket bekräftas av respondenternas beskrivningar av sin arbetsmiljö. Förändringarna har skapat stressande omständigheter för poliserna och belyser behovet av en kunskapsfördjupning inom det psykosociala området. Uppsatsen pekar på behovet av förbättrade coping-strategier och stödsystem för att hantera den ökade stressen bland poliserna. Tydliga riktlinjer och stöd från ledningen är avgörande för att främja en hälsosam arbetsmiljö och minska risken för långvariga negativa hälsoutfall bland personalen. Slutsatsen är att den organiserade brottslighetens utveckling och dess konsekvenser, tillsammans med bristande resurser och stöd, fungerar som en moderator i den psykosociala arbetsmiljön för poliserna. Det är avgörande att organisationen riktar fokus på att hantera de psykologiska påfrestningarna bland personalen för att säkerställa en effektiv och långsiktig polisverksamhet.

Syftet med denna studie var att ur ett public relations-perspektiv studera polisens kriskommunikationsretorik i samband med kritik från allmänheten. Denna uppsats har utgått från två fall; fallet i arresten och kvinnoregistret. I uppsatsen har en kvalitativ textanalys använts på sammanlagt 14 texter från polisens egna kanaler. Den teori som använts för att urskilja vilka försvarsstrategier som polisen använt i materialet är image restoration theory. Dessutom har ett public relations-perspektiv använts för att förstå varför försvarsstrategierna använts samt för att belysa ett annat relevant public relationsbegrepp, nämligen öppenhet. Resultatet av analysen blev bland annat att polisen i båda fallen var konsekventa med sin information och att de använt en strategi mer än andra i respektive fall. En slutsats som dras är att allmänhetens förtroende är mycket viktigt för polisen. En annan slutsats som dras är att öppenhet anses vara viktigt, inte bara av tidigare forskning, utan också av polisen själv. / The purpose of this study was by using a public relations perspective study the Swedish police’s crisis communication when criticism from the multitude has occurred. This thesis point of departure has been two cases; fallet i arresten and kvinnoregistret. A qualitative textual analysis has been made on 14 articles from the police homepage and Facebook. The theory that has been used to distinguish what image repair strategies that the police has used is image restoration theory. A public relations perspective has also been applied to produce an understanding for why the image repair strategies has been used, as well as to provide the thesis with another concept important to public relations; openness. The result of the analysis has been among other things that the police in both of the cases were consistent with their information and that they primarily has used one of the image repair strategies. A conclusion is that the multitudes confidence in the police is very important for the police. Another conclusion is that openness is considered important, not only to previous researchers but by the police itself.

<p>Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, då de med åren fått ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, där all ekonomi- och personaladministration ute på myndigheterna samlades på ett och samma ställe i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien är att utvärdera hur måluppfyllelsen för de mål som sattes upp för projektet upplevs. Studien är av kvalitativ karaktär, med en fallstudieliknande ansats, där 18 intervjuer genomfördes med de anställda på servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp.</p><p>Resultatet av studien är att organisationen har kommit långt med måluppfyllelsen, men att man inte har nått riktigt ända fram då studien visar att åtta av elva mål är helt uppfyllda i nuläget. Tre mål är alltså ännu inte helt uppfyllda, vilket kan bero på att många av målen är otydliga, kan tolkas olika och inte är så väl förankrade hos de anställda. Att utgå från några kriterier för hur mål bör formuleras tros förbättra måluppfyllelsen, men då organisationen ändå har lyckats uppfylla målen relativt väl är det ingen förutsättning för att lyckas. Då centret ännu inte är helt färdigt, utan på några års sikt skall utökas till att omfatta alla polismyndigheter i landet, tros många mål leva kvar och en bättre måluppfyllelse uppnås allt eftersom fler myndigheter ansluter sig till centret.</p> / <p>The Swedish Police has increased its administrative costs during the years making the ordinary police work suffer. A project started within The Swedish Police and The Swedish National Laboratory of Forensic Science. The project aimed to establish a shared service center for personnel and business administration. The aim of this study is to evaluate whether the goals of the project have been reached or not. The study has a qualitative approach and is mainly based on 18 interviews with the employees at the shared service center and the directors of the four authorities. The result of the study is that the organization has come a long way in reaching the goals, and has today reached 8 out of the 11 goals for the project. The reasons for there being 3 goals left to reach may be that the goals are unclear and not so well anchored among the employees. Using criterias in formulating goals is thought to make it easier to fulfil the goals. Since the organization has fulfilled the goals quite well even though it has not followed all of the criterias, there is no guarantee for success to follow the criterias in formulating goals. Since the shared service center is not yet complete, but should in a few years include all police authorities in the country. Some goals should still be used and the goals will probably reach better goal performance as more authorities are added to the shared service center.</p>

<p>The purpose with this study was to describe and analyse the daily activities of a criminal group in a southern suburb of Stockholm, Norra Botkyrka, and their attitude to drugs, the police, crimes in general, accomplices and their plans for the future. The study is a combination of different qualitative methods that is built on unobtrusive methods and interviews that was carried out during winter in 2006 and spring in 2007 and six interviews. My interest to carry out this study was grounded on my several years of experience as a prison and probation officer in the prison. I chose to “live” with a group of criminals and participated in some of their social activities.</p><p>The respondents that I chose to call “anti-heroes” proudly tell me about their criminal lifestyle that characterizes of violence, drugs, crimes and conflict where this people show no regret. The readers of this study will be able to do an insight into the criminals’ daily activities. I choose to describe the respondents tough and “tragically” growth and their attitude to the drugs, conflicts, the police, accomplices, women, future and their spot in society. The results of this study will show that the majority of the respondents had a bad growth and comes from torn families, where the most of them began early with drugs and crimes. The organisation of the gang gives a shifting view from what appears to be an organised and structured gang to a disorderly gang with a lot of conflicts. The respondents are so hardly anchored to their criminal lifestyle that an adjustment to normal life, for the majority of them, is next to impossible.</p>

No description available.

Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, då de med åren fått ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, där all ekonomi- och personaladministration ute på myndigheterna samlades på ett och samma ställe i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien är att utvärdera hur måluppfyllelsen för de mål som sattes upp för projektet upplevs. Studien är av kvalitativ karaktär, med en fallstudieliknande ansats, där 18 intervjuer genomfördes med de anställda på servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp. Resultatet av studien är att organisationen har kommit långt med måluppfyllelsen, men att man inte har nått riktigt ända fram då studien visar att åtta av elva mål är helt uppfyllda i nuläget. Tre mål är alltså ännu inte helt uppfyllda, vilket kan bero på att många av målen är otydliga, kan tolkas olika och inte är så väl förankrade hos de anställda. Att utgå från några kriterier för hur mål bör formuleras tros förbättra måluppfyllelsen, men då organisationen ändå har lyckats uppfylla målen relativt väl är det ingen förutsättning för att lyckas. Då centret ännu inte är helt färdigt, utan på några års sikt skall utökas till att omfatta alla polismyndigheter i landet, tros många mål leva kvar och en bättre måluppfyllelse uppnås allt eftersom fler myndigheter ansluter sig till centret. / The Swedish Police has increased its administrative costs during the years making the ordinary police work suffer. A project started within The Swedish Police and The Swedish National Laboratory of Forensic Science. The project aimed to establish a shared service center for personnel and business administration. The aim of this study is to evaluate whether the goals of the project have been reached or not. The study has a qualitative approach and is mainly based on 18 interviews with the employees at the shared service center and the directors of the four authorities. The result of the study is that the organization has come a long way in reaching the goals, and has today reached 8 out of the 11 goals for the project. The reasons for there being 3 goals left to reach may be that the goals are unclear and not so well anchored among the employees. Using criterias in formulating goals is thought to make it easier to fulfil the goals. Since the organization has fulfilled the goals quite well even though it has not followed all of the criterias, there is no guarantee for success to follow the criterias in formulating goals. Since the shared service center is not yet complete, but should in a few years include all police authorities in the country. Some goals should still be used and the goals will probably reach better goal performance as more authorities are added to the shared service center.

The value of an organization’s availability and transparency towards the public whenever and wherever it is necessary has increased. Internet and the social networks have become essential to most of the citizens of Sweden but for organizations social networking still is an area that is relatively unexplored. As the Internet and social media progresses it becomes a greater part of people’s lives, which leads to more demands but also a great amount of possibilities for the organizations that participate in this technical revolution. The purpose of this quantitative study is to examine if and how the people receiving the information published on the Växjö and Alvesta police department’s Facebook-page are considering Facebook as a channel of communication. The study is based on survey responses from users Liking the Facebook page Polisen i Växjö/Alvesta. By analyzing our findings we discovered that although people where interested in taking part of the information they were not too eager to participate in the conversation by for example making comments, however the average reliance for the police had increased since the respondents started Liking the Facebook page. Facebook is a good place for citizens to connect with authorities such as the police, getting the information that they want faster and easier and making the organization more transparent to the audience.