Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar framträder i förskolans pedagogiska dokumentation samt hur dessa könspositioner kan framträda på andra sätt när bilderna samläses med posthumanistiska teorier och begrepp. Diskursiva och diffraktiva analyser har genomförts på några förskolors pedagogiska dokumentationer utifrån frågeställningar om vilka diskurser om kön som materialiseras i bildmaterialet samt hur posthumanistiska begrepp kan bidra till en annan förståelse för barnens könspositionering. I linje med tidigare forskning på området visar studien att aktivitet och lärande ges en mer framträdande roll i den pedagogiska dokumentationen än omsorg och lek. Posthumanistiska teoribildningar möjliggör dock läsningar där fokus skiftar från flickors och pojkars olika sätt att positionera sig/positioneras som exempelvis maskulint aktiva eller feminint omsorgsfulla till att handla om de intra-aktioner som uppstår mellan barn, material och diskurser. Sådana läsningar öppnar för tillblivelser där individer omfattar både manliga och kvinnliga positioner, där kön följaktligen blir ointressant som kategoriseringsprincip.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / S. 248-259: Bibliografi.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Den här studien syftar till att analysera hur genus görs i sagor som blir lästa i förskolan. I min studie analyserar jag folksagor och konstsagor från 1800-talet samt moderna sagor. Metoden jag använder är kvalitativ litteraturanalys med ett poststrukturalistiskt perspektiv på genus. Resultatet visar att de äldre sagorna förstärker de traditionella könsrollerna medan de nyare sagorna försöker utmana dem. Det manliga är norm i sagor och kvinnan ses på som det andra könet. Forskning visar att litteratur påverkar barnens identitetsskapande och hur barnen uppfattar omvärlden. Min analys kan användas för att uppmärksamma förskollärare på vikten av att vara normkritisk i valet av sagor. För att kunna uppnå läroplanens mål om jämlikhet och lika rättigheter oavsett könstillhörighet, måste förskollärare vara medvetna om vilka normer sagorna de läses speglar. / This study aims to analyze representations of gender in fairy tales read in preschool. I have analyzed folk tales and literary fairy tales from the 19th century and contemporary tales. The method I have used is qualitative literature analysis with a poststructuralist perspective on gender. The results show that older fairy tales maintain the traditional gender roles more than newer fairy tales. The male is norm and women are considered the other sex. My analysis can be used to draw the attention of preschool teachers to the importance of norm criticism in storytelling. Research shows that literature affects how children perceive the world and children's identity formation. In order to achieve the curriculum's goals of gender equality and equal conditions regardless of gender, preschool teachers need to be aware of the norms the fairy tales they read to children contain.

The aim of this study is to analyse "Report On The Investigation Into Russian Inerference In The 2016 Presidential Election", or the "Mueller report", and William Barr's summary of the same report by using poststructural critical discourse analysis. This critical analysis aims to examine how their potrayal differ and to analyse what impact that might have had on the political discource surrounding the US Presidency, Russia and the US election. In conclusion they differ quite a bit. While the Mueller report show supstantial evidence of obstruction of justice by Donald Trump, William Barr found that the report completely exonerated him. Attorney General William Barr's summary of the report was the first summary of the report to reach the public. Perhaps his description of the report had an impact on the decision whether to impede Donald Trump after the report came out. What impact did the Mueller report and Barr's summary of the same have on the political discource surrounding the legitimacy of the US election and the US presidency?

The economization of public administration and an increased interest in statistics, through requirements of evaluation and measurability, has contributed to the questioning of the public library in modern society. For public librarians this development has contributed to an increased focus on the needs of the library user, combined with an overall practice prioritizing service and marketing. This thesis presents language as fundamental for the understanding of social reality, through the use of language within the frames of discourses, and therefore in the pattern of action that constitutes the institution of the public library. It is consequently, against this background, important for librarians to understand how language that maintains and affects practices of the public library institution is expressed. In order to distinguish the discourse within which the public library institution is constructed, this thesis analyses five interviews from public librarians and the descriptions of their practices and the societal role of the public library. A qualitative research approach is applied and semi-structured interviews and discourse analysis are used as research methods, to collect and analyse the empirical material of this thesis respectively. The analysis is conducted with the support from theoretical tools, consisting of central concepts from the fundamental theories of the thesis; the post-structural perspective and the neo-institutional perspective. The key findings is the dominant discourse and how this constitutes the construction of the public library, based on models from the private sector, and the potential within the institution itself to change this narrative.

Målet med min studie är att undersöka hur pedagoger förstår begreppet utmanande beteende och genom ett genusperspektiv undersöka hur pedagoger bemöter utmanande beteenden hos barn i förskolan. Studien består av en kvantitativ studie i form av en enkät. Studien består även av en kvalitativ fokusgruppsintervju som ligger till grund för min studie. Intervjuerna har analyserats med en innehållsanalys och analysen är gjord med hjälp av ett genusperspektiv och ett maktperspektiv. Studiens resultat visar att hur en ser på ett utmanande beteende är relativt generellt med undantag för några enskilda tolkningar som framkommit genom enkät och fokusgruppintervju. I resultatet synliggjordes även givna normer kring hur skillnader i utmanande beteende syns i förhållande till kön och genus, dessa skillnader är av stor vikt i de åsikter som synliggjorts i enkäten. Deltagarna i intervjun var medvetna om normerna och har reflekterat över de likheter som finns mellan könen när det gäller utmanande beteende. Majoriteten av deltagarna i enkäten svarade att fler pojkar än flickor utmanar, svaren kan tolkas på två sätt. Första tolkningen är att deltagarna formats av normen i sina svar, andra tolkningen är att deltagarna observerat och reflekterat över att det är fler pojkar som utmanar.

Syftet med denna studie är att få reda på mer kring hur pedagoger ser på genus som aspekt i förskolepedagogiken i sitt arbete med barnen. Frågeställningarna berör pedagogers uppfattningar av genus och genusperspektiv i förskolans pedagogik, samt vad pedagoger uppfattar som möjliga verktyg och metoder för att arbeta genusmedvetet i förskolans verksamhet. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ studie med intervjuer med verksamma pedagoger. Vi intervjuade totalt åtta pedagoger i detta arbete. Vi använde oss sedan av tematisk analys vilket är en kvalitativ metod för att bearbeta data. Resultatet i denna studie visade på delvis en osäkerhet kring hur vi kan arbeta med genus i pedagogiken då ämnet genus i sig handlar om att dels ständigt ifrågasätta och dels att synliggöra skillnader som skapats angående könen. Flera olika förhållningssätt beskrivs av pedagogerna kring vikten av att arbeta med genus och hur detta görs, användandet av normkreativ barnlitteratur lyftes som framgångsrikt i arbetet. Överlag visades en stor självsäkerhet enligt vissa pedagoger inom ämnet medan andra menade att ämnet i sig var så stort att det aktivt och ständigt måste arbetas på och är långt ifrån att uppnås i verksamheten, och vi drar slutsatsen att genusarbetet i förskolan kräver kontinuerlig fortbildning. / <p>2020-06-08</p>

No description available.

Både i och utanför förskolan möts barn av normer kring vad som anses normalt för pojkar respektive flickor. Detta sker bland annat genom böcker, kläder och leksaker. Denna studies syfte är att undersöka hur barn i förskolan (1-5 år) skapar och utmanar genus i spontana egeninitierade literacyaktiviteter. De frågeställningar vi valt att använda är: Genom vilka attribut skapar barn genus i olika literacyaktiviteter? Hur skapar barn genus genom det verbala och kroppsliga språket i dessa aktiviteter? Studien har feministisk poststrukturalism som teoretiskt perspektiv och vi har använt Butlers tankar om kön och genus som socialt konstruerade i analysen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt deltagande observation som metod. Observationerna är dokumenterade med hjälp av filmkamera och fältanteckningar. Studiens resultat visar hur utseende, färger, kläder och leksaker används som attribut i barns skapande av genus men också hur kroppsrörelser, gester och ord används. Resultaten visar också att barnen till stor del, genom attribut och språkliga handlingar, upprätthåller gränserna mellan manligt och kvinnligt men också utmanar dem.