<p>Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna <em>Utlänningar</em> (Kallifatides, 1970) och <em>Kan du säga Schibbolet?</em> (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.</p>

<p>Given the possibility that the world, as we know it, is a consequence of human interaction and verbal communication our understanding of the world can be seen as contingent rather than essentially given. Conceptions such as "entrepreneur", "woman" and "man" can then be understood as socially constructed subjects. </p><p>Departing from poststructural and social constructionist perspectives I will examine medial representation of women and men as entrepreneurs. My main purpose is to examine how the entrepreneur is constructed as a discursive subject in the journal Eget Företag. Drawing upon Ernesto Laclau´s and Chantal Mouffe´s Discourse Theory and the poststructuralist feminist theoretical perspective of Judith Butler I will discuss both the construction of the entrepreneur as well as the more explicit question; is gender significant for the construction of the entrepreneur and entrepreneurship in Eget Företag? </p><p>In this study I come to the conclusion that the discourse of entrepreneurship, as well as the journalistic discourse, draws upon discourses of femininity and masculinity but also upon discourses of ethnicity. Therefore gender and ethnicity is significant for the understanding of the entrepreneur. I also find that the discourse of entrepreneurship construct both women and individuals with different ethnical backgrounds as "the Others".</p> / <p>Genom möjligheten att världen, sådan vi känner den, är en konsekvens av mänsklig interaktion och språklig kommunikation, kan vår förståelse av världen ses som kontingent snarare än essentiellt given. Koncept så som "entreprenör", "kvinna" och "man" kan då förstås som socialt konstruerade subjekt. </p><p>Med avstamp i poststrukturella och socialkonstruktivistiska perspektiv kommer jag att undersöka medial representation av kvinnor och män som företagare. Mitt huvudsakliga syfte är att undersöka hur företagaren konstrueras som ett diskursivt subjekt i tidningen Eget Företag. Genom Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes Diskursteori och Judith Butlers poststrukturalistiska och feministiska perspektiv kommer jag att diskutera både konstruktionen av företagare och mer explicita frågor så som; är kön signifikant för konstruktionen av företagaren och företagande i Eget Företag? </p><p>Jag kommer till slutsatsen att företagardiskursen, och den journalistiska diskursen, bygger på diskurser om kvinnlighet och manlighet men också på diskurser om etnicitet. Därför kan genus och etnicitet ses som signifikanta för förståelsen av företagaren. Jag finner även att företagardiskursen konstruerar både kvinnor och individer med skild etnisk bakgrund som "De andra". </p>

Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ”alla barn är kompetenta och intelligenta” om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande. Det vill säga det framstår som om kön finns givet inom barnet oavsett lärandemiljö. Genom dekonstruktion går jag dock bakom och försöker tillfälligt lösa upp dessa dikotomier för att synliggöra hur en kategorisering utifrån två kön som varandras motpoler inte behöver ses som naturgiven. Det blev tydligt att barnen faktiskt inte ens i texten alltid beter sig på ett sätt som överensstämmer med dessa diskurser. Pojkarna verkar också använda fysisk närhet i ett intensivt samarbete och arbetar mestadels två och två med staden. Flickorna verkar också ägna mycket tid till förbindelser i form av gator som symboliska gränser. Det finns alltså motstridigheter i texten som kan plockas upp och användas för att rubba de till synes fasta kategorierna flickor och pojkar.

This master’s thesis focus on Dewey Decimal Classification during the period 1932 to 2011, where the classification of the psychological knowledge domain is analyzed and discussed. In the light of the recent swedish switch from the swedish classification system SAB to DDC, this research area deserves prominence. The aim of this study is to investigate how DDC represents the historical development of the psychology subject with its underlying epistemology, to identify and analyze values and prejudice, and to analyze problems with DDC’s classification of psychology in relation to three other classification systems. The theoretical framework consists of Birger Hjørland’s Domain Analysis and Critical Classification represented by Hope A. Olson among others. The results show that DDC is updating slowly in relation to subject developments, and that the multidisciplinary character of the psychological field causes problematic spreading of its disciplines in the system. These problems are to a certain degree due to the fact that DDC is a universal classification system, leading to the creation of compromise solutions, that are to a large degree avoided in specialized systems, like Birger Hjørland’s. Moreover, results show that the system’s choice of terms indicates certain values and prejudice occurring at certain times, thereby marking the system’s non objective character. The findings are also discussed in relation to postmodernism and poststructuralism, showing that the universal classification system DDC isn’t compatible with these viewpoints.

Denna studie utforskar vilka föreställningar åtta högstadietjejer har om genus och huruvida de anser att ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt påverkar dem eller omgivningen. De teoretiska perspektiv som används innefattar begrepp som genusnormer, genuskontrakt och konstruktion av genus. Studien följer två åk 7 klasser i två olika skolor medan de deltar i arbetet. Jag väljer att följa dessa båda, då jag får intrycket att klassernas gruppklimat skiljer sig åt markant. Genom att observera det dramapedagogiska projektet får jag inblick i vilka metoder som används samt en uppfattning om hur eleverna själva problematiserar ämnet genus, hur de reagerar på uppgifterna, såväl som hur klasserna fungerar. Studien fortsätts genom intervjuer med fyra tjejer från varje klass för att få en djupare förståelse för deras tankar om genus samt hur de har emottagit genusarbetet. Under intervjuerna visar det sig att alla åtta tjejer uppfattar sig underordnade killarna. De påtalar många situationer i vilka de blir nedvärderade av sin omgivning på grund av sitt kön. Fortsättningsvis är de högst medvetna om vilka begränsningar som finns för både tjejer och killar. Det framkommer att genusnormer är viktiga att följa och att de själva på olika sätt strävar efter att passa in. Vad gäller frågan om projektet påverkat dem eller omgivningen skiljer sig uppfattningarna i de två klasserna emellertid åt. I den ena klassen hävdar tjejerna att de själva fått många nya tankar om genus såväl som att både klass och lärare varit tankfulla efter projektet. Tjejerna från den andra klassen menar att projektet varken påverkat dem eller klassen. Jag relaterar de olika uppfattningarna till de intryck jag får av respektive klassklimat under observationerna. I den klass där eleverna anser projektet givande är atmosfären negativ och grupperad, medan stämningen i den andra klassen känns öppen och tillåtande. De tjejer som har ett tryggt klassklimat menar att de inte känner sig särskilt begränsade av genusnormer.

AbstractFilm är något som använts i skolan under en lång tid. Film är dock något som används relativtokritiskt. Den källa som lärare normalt använder för att visa film är AV-Media. I dennaundersökning har fyra av AV-Media Kronobergs filmer om hinduismen undersökts: Världensreligioner: Hinduismen och tre delar ur serien Kort om Indien.Teorin bygger i huvudsak på tre böcker, Umberto Ecos Den frånvarande Strukturen, Bill NicholsRepresenting Reality, Mattew Bernstein och Gaylyn Studlars Visions of the East, Orientalism inFilm. Samt Edward Saids Orientalism. Eco används för att spåra en struktur i filmerna, strukturenframträder genom att motsatspar identifieras. Bill Nichols används för att se vilken påverkanfilmernas stil har.I undersökningens analys framträder en struktur med motsatspar. I hela filmerna finns ettöverliggande motsatspar som är Indien – västvärlden. Detta motsatspar förstärks av en mängd andramotsatspar som tillskriver Indien och västvärlden olika egenskaper. I analysen blir det tydligt attfilmernas stil leder till att de sänder ut orientalistiska budskap. Det framkommer också att det finnsen latent orientalism hos såväl tittare som filmskapare.

This thesis takes its onset in a growing debate about globalization and its possible consequences for the Weberian-state monopoly on the use of force. It concerns the discursive legitimizing and construction of Swedish military peace operations. It studies how the official, Governmental discourse is structured, which arguments are used and how these in turn motivate and legitimize operations. Theoretically it is situated within a poststructuralist understanding but drawing on wider international relations theories to relate the empirical findings to existing research. Methodologically it uses a discourse analytical framework developed by Lene Hansen, supplemented with analytical concepts stemming from the work of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Empirically the thesis analyses Governmental Bills, a Governmental Communication and one op-ed written by the minister of Defence in regards of peace operations. The empirical analysis show that the official Swedish discourse of peace operations is structured by three basic discourses; internationalism, stateism and humanitarianism. These are analysed and interpreted in the light of different IR theoretical understandings. The thesis argues that the basic discourses are involved in a reciprocal process in which the state legitimizes peace operations and reproduces the idea of states and foremost the notion of an international state system. The humanitarian factor is less elaborated on in the material, which can be interpreted in different ways, one being that the humanitarian situation is not so important in the eyes of states, another that it is regarded as so self-evident that the situation of flesh and blood individuals is the legitimating reason for Swedish engagement in peace operations that it does not need to be said. The thesis ends with a critical discussion where its findings are related both to the globalization debate and critical peace operations literature.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med genus, jämställdhet och likabehandling i förhållande till de olika styrdokumenten. Syftet är också att få ett intryck av hur förskollärarna uppfattar och genomför uppdraget att motverka traditionella könsmönster i verksamheten. Det är även av relevans att undersöka vilken roll utbildning och fortbildning inom det aktuella ämnet kan ha för förskollärarna i deras arbete, samt vilken betydelse de menar att utformningen av miljön kan ha i arbetet med genus, jämställdhet och likabehandling. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder där intervjuer genomfördes och fördelades på fyra förskolor. De teoretiska perspektiv som använts är feministisk poststrukturalism, läroplansteori och policystudier. Resultatet av intervjuerna visar på att det bland förskollärare finns en viss medvetenhet kring genus och traditionella könsmönster. Det framgår dock att förskollärarna i viss mån saknar den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna arbeta med framskrivningarna i styrdokumenten kopplat till genus, jämställdhet och likabehandling på ett konsekvent sätt. Då förskollärarnas erfarenheter visade på att de inte har fått den kunskap de känner att de behövt genom sina utbildningar ger resultatet tydliga fingervisningar om behovet av utbildning och fortbildning inom området genus i förskolan.

Sammanfattning Denna studie undersöker hur lärares språkanvändning formar villkoren för elevers deltagande idrott och hälsa. Studien designas som en fallstudie som genom poststrukturalistisk teori och Judith Butlers teorier om performativitet samt ’den heterosexuella matrisen’. Det empiriska resultatet identifierar fem performativiteter genom vilka genus genus produceras i lektioner i dans och volleyboll. De logiker som påverkar och formar dessa performativiteter beskrivs också. Genom att göra så tolkas lärarens språkanvändning som en viktig mekanism i hur undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusnormer. De fem performativiteter som identifieras är 1), Att skapa konsensus, 2), Att visa omsorg, 3), Att påkalla ansvar, 4), Att visa uppskattning, samt 5), Att instruera &amp; förklara. Slutsatsen av studien är att pojkars röster implicit uppmuntras genom olika performativiteter och är mer dominanta under lektionerna. I kontrast till detta uttrycks flickors röster ofta i personlig interaktion med läraren antingen innan eller efter lektionerna. / Abstract This study examines how teacher’s language use shapes the condition for pupil’s participation in Physical Education and Health. It is designed as a case study and employs a post-structuralistic approach grounded in Juditch Butlers concepts of performativity and the heterosexual matrix. The empirical results includes identification of five performativities in which gender is produced during dance and volleyball lessons, as well as descriptions of the certain logics that support these performativities. In doing so, the teacher’s language use is interpreted as an important mechanism of how PEH reproduces gender norms. The five performatives identified are: 1), To create consensus, 2), To show concern, 3), To call for responsibility, 4), To show appriciation, and 5), To give instructions and explanations. The conclusion of the study is that voices of the boys are implicitly encourage through the different performativities and are more dominant during the lessons. In contrast, the voices of the girls are often expressed in personal interaction with the teacher before och after the lessons.

This thesis is a discourse theory analysis of two feminist anthologies - Det heter feminism! and F- ordet.  By analyzing these texts through the three categories feminism &amp; feminists, gender equality &amp; equality and sex/gender &amp; sexuality I have raised questions about the feminist debate in Sweden in the 21st century. The discourse theory’s ideas of descriptions of reality and fixation of meaning lies as a foundation for this thesis. The concepts of social constructionism, post structuralism and essentialism/anti essentialism are central for the analysis as well as concepts connected to the three previously mentioned categories. The intention of this thesis is to describe and analyze a fraction of the Swedish feminist debate in the 21st century and discuss its meaning in a societal context. A number of conclusions were reached in the final discussion. The differences between today’s feminist movement and the 1970’s feminist movement are connected to thoughts on a practical and a theoretical movement. It is shown how paradoxes, formed by norms and power structures in society, create a void where some people are forced to exist. Critical voices from within the movement are high lighted and connections between the feminist movement and discourse theory are established.