This master’s thesis looks at discourses that use the pronoun ”hen”. The media debate in Sweden over this pronoun in 2012 started in connection with the publishing of a children’s picture book: Kivi och monsterhund, by Jesper Lundqvist and Bettina Jansson. The essay investigates how eight librarians, who take an interest in and work with gender issues, talk about the pronoun hen and about this picture book and other books that have characters which are not named as a sex/gender. The essay takes a discursive perspective on reality and on the construction of knowledge and carries out a discourse analysis of the librarians’ talk in the qualitative interviews that were made for this study. In the analysis of these interviews Yvonne Hirdman’s theory of the gender system takes a central part. The result of the analysis is seven discourses that are central to the librarians talk about books and gender and where the pronoun hen is a focus or a related issue. The essay argues that gender categorization is a dominant discourse in our western society and that certain uses of the pronoun hen, especially the discourse named as the Human-discourse, challenges this domination. The discourses that most librarians used were within the reasoning of the dominant discourse of gender categorization. A conclusion is that the meaning of the pronoun hen is not determined by any one discourse but that there may be a political intervention working towards integrating the pronoun hen into the dominant discourse of gender categorization and thereby neutralising the pronoun.

Denna studie undersöker läsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjälp av läsbarhetsfaktorerna; meningslängd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen är att ledargenren, liksom skriftspråket i allmänhet, har gått mot ett allt ”enklare” och mer läsbart språk med mer inslag av talspråklighet. En annan hypotes är att DN som är en liberal tidning har ett enklare språk än SvD som är konservativ/moderat. Materialet består av sammanlagt 12 ledartexter från åren 2004, 2008 och 2012. Undersökningen är av kvantitativ natur och resultatet relateras till tidigare undersökningar om ledargenren.     Undersökningens resultat ger stöd åt ovanstående hypoteser, då läsbarhetsfaktorerna visar på att ledargenren har fått ett mer läsbart skriftspråk, samt att DN är den tidning med mest läsbara ledare. Trots att ledargenren har blivit enklare, är den fortfarande en svår genre att läsa i förhållande till de flesta andra genrer. Ledargenren visar således även en hög skriftspråklighet.

Den här uppsatsen undersöker hur utbrett bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen är bland anställda vid järnvägen i Mellansverige och om det skiljer sig åt beroende på utbildningsbakgrund, ålder eller kön. Uppsatsen avser även att undersöka om de som redan använder hen som könsneutralt personligt pronomen och/eller som ett tredje kön är mer benägna att också använda en. Dessutom undersöks om bruket av man respektive en skapar konceptualiseringar av olika kön. Undersökningen genomförs med en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag och genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att bruket inte är utbrett men att majoriteten har en positiv attityd till att en kan användas som könsneutralt generaliserande pronomen. De få som faktiskt använder en representeras framförallt av yrkesutbildade, personer födda 1985 och senare samt av kvinnor där samtliga som medvetet använder en även använder hen. Man liksom en skapar inte konceptualiseringar av något specifikt kön för en klar majoritet i enkätundersökningen, i de få fall det görs skapar man konceptualiseringar av könen kvinna och man medan en skapar konceptualiseringar av hen. Intervjuerna visar på ett annorlunda resultat där texten med man skapar konceptualiseringar av inget specifikt kön, båda könen och man medan en skapar konceptualiseringar av flera kön, båda könen och kvinna. Slutsatser är att en uppfattas mest dialektalt, minst politiskt, att attityden till en är god även om bruket inte är utbrett och att hen manar till ytterligare könsneutrala bruk. Varken man eller en skapar konceptualiseringar av kön för de flesta, man tenderar dock att reproducera ett binärt könssystem medan en inkluderar fler könsidentiteter.

Uppsatsens syfte är att belysa hur olika perspektiv på och positioneringar i klimatfrågan framställs i svensk media. Materialet som analyseras är tio nyhetstexter och fem opinionstexter från rikstäckande press. Texterna publicerades 27–29 september 2013 under en intensiv medierapportering om FN:s klimatpanel IPCC:s första delrapport i den femte klimatutvärderingen. Uppsatsen placerar sig inom det diskursanalytiska fältet och utgår från ett övergripande dialogiskt och konstruktivistiskt perspektiv på hur språk skapar perspektiv och identitet. I analysen används verktyget textsamspel för att komma åt röster/aktörer i texterna, hur de ramas in och positioneras samt om skribenten gör motstånd mot rösterna. Genom bruket av pronomenet vi samt med hjälp av verbprocesser och modalitetsmarkörer undersöks vilka grupper rösterna identifierar sig med och vilka olika positioneringar som skapas – framför allt i fråga om ansvar. Resultaten visar att utöver pressrösterna framträder röster från klimatforskare, politiker och beslutsfattare, privatpersoner från Sverige och Bangladesh, miljöorganisationer och miljödebattörer, Svenska kyrkan, näringsliv och klimatskeptiker. Klimatforskarna är de mest gynnade rösterna. De framställs som trovärdiga auktoriteter, vilket förstärks med ett tydligt motstånd mot klimatskeptiker. I opinionstexterna framträder dock ett visst motstånd mot forskningens framtidsscenarier, på olika sätt. Bland svenska politiker är Miljöpartiet den mest gynnade rösten, och deras kritik mot regeringens klimatpolitik är starkt framträdande. Resterande röster får ganska litet utrymme. Undersökningen av vi visar ett dominerande mönster av universell identifikation med 'alla människor' (59 %). Den mest framträdande partikulära identifikationen görs med 'Sverige' och 'svenska politiker'. Det framträder tre tydliga positioneringar i bruket av vi: 'vi som är skyldiga', 'vi som tar ansvar och agerar' samt 'vi som drabbas'. I samtliga positioneringar görs universella identifikationer, vilket innebär att alla människor inkluderas i frågor om skuld, ansvar och utsatthet.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext. Resultaten pekar också ut dialektiska kopplingar mellan text, diskurs och social praktik nivå av Löfvens sommartal. Analyserna visar också att den sociala praktiken som ett politiskt tal ingår i bidrar till att reproducer amaktförhållanden som är ojämlika mellan talare och åhörare. Resultaten visar att det politiska talet innehåller en bred interdiskursivitet mellan både höger- och vänsterideologiskt präglade diskurser, vilket kan vara tecken på förändring och diskursiv kamp om vad den diskursiva praktikens diskursordning ska bestå av. Denna förändring kopplas till förändringar så som individualisering, globalisering och en politisk likriktning i den bredare sociala praktiken. / This study examines the causality between texts and society in a political speech. The study does so byanalyzing both text and aspects of the wider context, which the political speech is part of.The study is based on a mix of theory from both Faircloughs critical discourse analysis (CDA), systemicfunctional grammar (SFG) and conversation analysis (CA). The results show that the main goal of the political speech is to position the speaker as head of Swedishgovernment at both a national and international level by using a wide variety of discourse and by usingpronouns to establish common ground with the speaker and the listeners. The results also points out that the social practice which a political speech is part of is reproducing and maintaining power relations in which the speaker and the listener are not equal. The results also show how changes such as individualization, globalization and political uniformity can be seen as affecting discourse and social practice.

The aim of this study is to examine if pupils in the grades 4 - 6 in one school follow Swedish written language norms. The focus on this study is on the Swedish pronouns de, dem and dom. The English equivalent of de and dem is they and them. In the Swedish language we also have the pronoun dom, that is mostly used in colloquial language. This is interesting because its known that pupils today struggle with differentiating de, dem and dom in the Swedish written language. For example, many pupils use colloquial language dom in written language. There is also an ongoing debate about this topic, which I will go more into later in this study. The reason this research is relevant, is because the last time pupils in middle school years 4 - 6 was examined was in the in the 70’s and as I said there is an ongoing debate about the Swedish pronouns de/dem/dom. One of the things that the debate is about, is whether de and dem should be replaced with the colloquial language form dom. The two questions I used to come to a conclusion are: • What pronoun functions do the pupils have difficulties with? (object, subject etc.) • Does the position of the pronoun in the sentence have an impact on what form the pupils use? (does dem/dem här and dom/dom här occur before or after the verb). To answer these questions, I use two cloze procedures. One from Hallencreutz (1980) and the second one is from Håkansson & Norrby (2003). A total of 66 pupils did the cloze procedures. It was 22 pupils from grades 4, 5 and 6 that engaged in this study. The results show that (46 %) of the pupils used the colloquial language dom in the test. When it comes to pronoun functions, a majority of the pupils (59%) failed on the object function. The results also show that the pupils in my study mixed wrong use of dem/dem här and dom/dom här. Sometimes it was used before the verb, and sometimes after the verb. There was no clear pattern that dem/dem här and dom/dom här came after or before the verb, although it is said that dem/dem här and dom/dom här should appear more often after the verb.

Bakgrund: Transpersoner är en del av samlingsnamnet HBTQI och inkluderar alla personer som anser att deras könsidentitet inte stämmer med deras kön vid födseln. Stigma och juridiska hinder präglar transpersoners värld vilket kan vara några anledningar till att transpersoner inte vill söka vård. Syfte: Syftet är att beskriva transpersoners erfarenheter av fysiska vårdmöten med sjuksköterskor inom primär- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt som utgått från tolv artiklar med kvalitativ design med fokus på transpersonernas perspektiv. Artiklarna publicerades mellan 2016–2022 och samlades in från Cinahl, Medline och PsycINFO. Analysen gjordes med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet resulterade i tre huvudteman; diskriminering, sjuksköterskans kompetens och bristen på samskapande vård. Identifieringen av sex subteman gjordes; integritet och respekt, att bli felaktigt könsidentifierad, bristande kunskap hos sjuksköterskor, att utbilda sjuksköterskor, beroendeställning till sjuksköterskor och könsspecifik vård. Slutsats: Arbetet indikerar att en förändring kring bemötande med transpersoner måste ske för att öka tilliten till vården. En ökad tillit till vården kan leda till en ökad vilja att söka vård vid behov. Förslag till vidare forskning är en intervjustudie som kartlägger utbildningsbehovet kring könsspecifik vård. / Background: Transgender people are part of the collective name LGBTQI and include all people who feel that their gender identity does not match their gender at birth. The existence of the refusal to seek care due to various reasons, such as stigma and legal obstacles, characterizes the world of transgender people. Aim: The aim is to describe transgender people's experiences of physical care meetings with nurses in primary- and inpatient care. Method: A literature review based on twelve articles with qualitative design focusing on trans people's perspective. The articles were published between 2016–2022 and were collected from Cinahl, Medline and PsycINFO. The analysis was done with Friberg's analysis model. Result: The result showed three main themes; discrimination, the nurse´s competence, and the lack of co-creative care. The identification of six subthemes was done; integrity and respect, to be incorrectly gender-identified, lack of knowledge among nurses, to train nurses, dependence on nurses and gender-specific care. Conclusion: The literature review indicates that a change in treatment of transgender people must take place to increase trust in healthcare. Increased trust in care can lead to an increased willingness to seek care when needed. Proposals for further research are an interview study that maps the educational need for gender-specific care.

Diese Arbeit geht der Frage nach, ob MPn im Schwedischen syntaktisch Satzadverbien sind. Es wird gezeigt, dass sie sich syntaktisch von Satzadverbien unterscheiden und sich ferner in zwei getrennte Typen von MPn unterteilen lassen. Hierzu wird eine syntaktische Analyse vorgestellt, die diese Unterscheidung in dem phrasalen Status der MPn widerspiegelt. Die syntaktische Analyse wird durch sechs Experimente empirisch bestätigen. Ferner wird gezeigt, dass, um die Linearisierung von Elementen im Mittelfeld, am Beispiel von MPn, DPn und Objektpronomen im Mittelfeld, erklären zu können, nicht nur syntaktische Argumente herangeführt werden können, sondern auch phonologische Aspekte berücksichtigt werden müssen. / This thesis answers the question whether the MPs in Swedish are different from sentence adverbs on the level of syntax. It shows that MPs do differ from sentence adverbs, and further, that the MPs must be divided into two types. I present a syntactic analysis of the MPs that accounts for the two types of MPs as elements of distinct phrasal statuses. The syntactic analysis is tested empirically in six experiments and the results verified the analysis. Further I show that in order to account for the linearisation of MPs and object pronouns in the middle field, not only syntactic but also phonological properties of all elements must be taken into consideration.

Die Dissertation präsentiert und diskutiert eine Reihe von Experimenten über Diskursanaphora im chilenischen Spanischen. Die Experimente zeigen wie Erwachsene und Kinder Subjektpersonalpronomen in verschiedenen Diskurskontexten interpretieren und generieren. Auf Spanisch können Subjektpronome entweder sichtbar (overt) oder unsichtbar (null) sein. Beide Formen werden im anaphorischen Diskurs gebraucht. Gegenstand der Dissertation ist es zu untersuchen, welche Unterschiede in der Bedeutung damit verbunden sind. Zunächst präsentiert die Arbeit einen generellen Standpunkt. Demzufolge besitzen die zwei Arten von Pronomen komplementäre anaphorische Präferenzen. Dies bedeutet, dass beim Vorhandensein von zwei möglichen Antezedenten zu erwarten ist, dass jede Form einen anderen Antezedenten wählt. Drei verschiedene Arten, Komplementarität zu konzipieren werden in Betracht gezogen. Im Verlauf der Dissertation werden ihre Vorhersagen in verschiedenen Interpretations- und Produktions-Experimenten getestet. Die Ergebnisse sprechen klar gegen die Idee von Komplimentarität. Im Anschluss wird in der Dissertation ein alternativer Standpunkt aufgezeigt welcher auf den rhetorischen Relationen zwischen den Sätzen eines Diskurses basiert. Entsprechend dieser Vorstellung kann die Pronomenauflösung als ein Nebeneffekt des Erschließens (Inferenz) dieser Relationen angesehen werden. Der Unterschied in der Verwendung von overt und null Pronomen würde dann nicht zuvor erschlossenen anaphorischen Präferenzen folgen, sondern wäre direkt abhängig von der Herstellung der Diskurskohärenz. In diesem Rahmen wird es möglich das Verhalten von Erwachsenen und Kindern in den Experimenten sinnhaft zu deuten. / This dissertation presents and discusses a series of experiments concerning how monolingual adult and child speakers of Chilean Spanish interpret and produce anaphoric subject personal pronouns in discourse. In Spanish, subject pronouns can be either overt or covert. Both forms are used in discourse anaphora. The dissertation investigates what difference in meaning they express. It begins by presenting a common general view, according to which the two kinds of pronouns have complementary anaphoric preferences. This means that, under the presence of two possible antecedents, each kind of pronoun is expected to pick out a different one. Three possible forms of conceiving complementarity are taken into account. Throughout the dissertation, their predictions are tested in different comprehension and production experiments. The results present strong evidence against the idea of complementarity. The dissertation considers then an alternative line of explanation, based on how the sentences of a discourse are related through rhetorical (coherence) relations. According to it, the resolution of pronouns can be seen as a by-product of inferring these relations. The difference between using overt and covert subject pronouns would not obey pre-determined anaphoric preferences (for subject and object antecedents, for instance), but depend on how pronouns contribute to the establishment of coherence in the discourse. Within this frame, better sense can be made of both adults’ and children’s performance in the experiments.

Die Studie verfolgte das Ziel, die Zusammenhänge zwischen einer unzureichenden grammatischen Entwicklung und den Fähigkeiten Texte zu verstehen, aufzudecken. Hierfür wurden in 3 Experimenten zum Verstehen und Verwenden von satzübergreifenden pronominalen Bezügen und Konnektoren (Konjunktionen & Adverbien) querschnittliche und längsschnittliche Daten von Kindern mit eine spezifischen Sprachentwicklungsstörung (SSES), von typisch entwickelten Kindern des gleichen chronologischen Alters und von Kindern des gleichen Sprachentwicklungsalters erhoben. Insgesamt wurden 120 Kinder mit einer Altersspanne von 3;0 – 10;11 Jahren getestet. Es wurde untersucht, ob Kinder mit einer SSES die grammatischen Voraussetzungen mitbringen, Kohäsionsmittel zu verstehen oder einzubinden. Die wesentliche Grundlage bot die Minimal Default Grammar – Annahme (Penner & Roeper, 1998), die besagt, dass Kinder mit einer SSES in einem Zwischenstadium der grammatischen Entwicklung stagnieren. Diese konnte in der vorliegenden Studie bestätigt werden. In Experiment 1 wurde das Verständnis intersententialer Pronomen in nichtkanonischen Sätzen untersucht. Diese Leistung wurde zum einen mit kanonischen Sätzen mit Pronomen im Nominativ im Vorfeld und zum anderen mit adverbinitialen Sätzen mit Pronomen sowohl im Nominativ als auch im Akkusativ im Vor-und Mittelfeld verglichen. In Experiment 2 wurde das Verständnis der Konjunktionen weil und aber untersucht, welche die die grammatischen Positionen Vorvor- und Vorfeld besetzen. Schließlich wurde in Experiment 3 die Produktion von referentiellen und relationalen Kohäsionsmitteln in Erzählungen untersucht. Hierfür wurden von jedem Kind vier Geschichten hinsichtlich der Verwendung von Pronomen und Konnektoren in sämtlichen grammatischen Positionen analysiert. Die Ergebnisse zeigten hochsignifikante Gruppenunterschiede zwischen Kindern der SSES-Gruppe und beiden Kontrollgruppen (SSES < EA p < .001; SSES < CA p < .001). Die Leistungen unterschieden sich qualitativ und quantitativ. Kohäsionsmittel konnten von Kindern mit SSES weder verstanden noch aktiv verwendet werden. Dabei konnte ein enger Zusammenhang zwischen der grammatischen Entwicklung und der Verfügbarkeit von Kohäsionsmitteln nachgewiesen werden. / The availability of cohesive means in children with developmental language disorder. The aim of the study was to disentangle the interrelation between deficits in the grammatical development and the ability to understand texts. In 3 experiments the comprehension and production of intersentential pronoun resolution as well as connectives were assessed. A large cohort of n= 120 with n= 40 children with specific language impairment (SLI/DLD) (age of 3;0 to 10;11 years) was compared to control groups with chronological age matched and language age matched children. There were cross-sectional and longitudinal data collected. The main question was: Do children with DLD have the preconditions to understand intersentential pronoun resolution and connectives in discourse? Most of the theoretical background was provided by the Minimal Default Grammar – Hypothesis (Penner & Roeper, 1998). The framework postulates that children with DLD adhere to an interim grammar without CP- shell. So the account predicts a considerable deficit at the level or the syntax-discourse interface. In experiment 1 the comprehension of intersentential pronoun resolution in noncanonical clauses was tested and compared with the performance in canonical and adverb initial clauses. In experiment 2 the children had to judge the truth of the sentences with weil and aber. The connective weil is syntactically embedded within the matrix clause. The connectiv aber however is syntactically nonembedded within the sentences, it introduces a co-ordinate clause. Finally in experiment 3 the children tell stories. The focus of the analyses was on the production of referential and relational devices in all syntactical positions. The results show highly significant differences between the performance of the DLD group as compared to the control groups (SSES < EA p < .001; SSES < CA p < .001). Grammatically impaired children neither understand nor use referential and relational cohesive devices within the CP-position. Strong correlations were found between the grammatical development of the children and the availability of cohesive means.