Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida matematiska modeller i detta fall nyckeltal används kring analys inför ett investeringsbeslut. Samt undersöka om och vilka psykologiska faktorer påverkar investeringsbeslut hos svenska aktiesparare. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign. För datainsamling har forskarna använt sig av enkätundersökning och analyserat samband med hjälp av Pearsons korrelations modell. Slutsats: Utifrån studiens resultat har det konstaterats att det mest använda nyckeltalet hos svenska aktiesparare är P/E tal (54%) till följd av EPS (29%). Studien visar också att en större del av svenska aktiesparare inte använder nyckeltal överhuvudtaget, och inte heller anser de vara särskilt användbara. Dessutom är svenska aktiesparare är mer riskaverta än riskbenägna. 80% av svenska aktiesparare föredrar en säker riskfri avkastning till skillnad från ett investeringsalternativ med högre risk och högre avkastning. Svenska aktiesparare pratar också med andra gällande sina investeringar vilket kan påverka investeringsbeslutet. Dessutom visar studien på att en stark majoritet litar på sin magkänsla och skulle tacka nej till ett investeringsbeslut ifall de inte “kändes rätt”. / Purpose: The purpose of this study is to explore whether mathematical models in this case financial ratios are used within an investment decision. Moreover, investigate which, if any psychological factors affect an investment decision for non-corporate Swedish investors. Method: The current study is based on a survey consisting of 238 participants shared via online platforms. Correlations within the study are based on Pearson’s correlations model. Findings: The study finds that the most used financial ratio non corporate Swedish investors (NCSS) is P/E ratio (54%) followed by EPS (29%). The study also shows that a large proportion of said investors do not use financial ratios whatsoever, nor do they deem them particularly useful. Moreover, are NCSS more risk averse than risk prone. 80% of NCSS in the study preferred a risk-free investment opportunity in contrast to an investment opportunity with higher risk and higher reward. NCSS usually converse with others regarding investments which can affect their investment decisions. Lastly the study shows that a strong majority trust their intuition and gut feeling and would decline an investment decision based on the investment “not feeling right”.

Beslut kan tas genom att följa en rationell modell eller på irrationella grunder. Vid beslut baserade på irrationella grunder kan beslutet tas utifrån personens intuition vilken är baserad på dennes tidigare erfarenheter. Individen kan även påstå att de följer sin intuition när de i själva verket påverkas av sina känslor. En problematisk detalj i att både som forskare samt beslutsfattare analysera ifall ett rationellt beslut tas är att hjärnan i själva verket tagit ett beslut flera sekunder innan det når medvetandet. Det innebär att det i verkligheten i stort sett är omöjligt att veta ifall ett rationellt beslut tagits. Syftet med uppsatsen är att genom en enkät studera hur 47 beslutsfattare i något av E-handelsstaden Borås medlemsföretag förklarar processen från idé till beslut. Utifrån svaren från enkäten tolkar vi ifall respondenterna beskriver sin beslutsprocess utifrån en rationell modell. Analysen sker genom att utgå från relevant beslutsteori och litteratur som är sammanställd i referensramen. Med hjälp av vår studie kan vi dra slutsatsen att det finns en skillnad mellan män och kvinnor i hur rationella de beskriver sig. I en jämförelse av frågorna kan det utläsas att kvinnorna visar sig vara mer rationella än männen i sex av nio fall. Både männen och kvinnorna är inte fullt rationella, utan i genomsnitt beskriver de sig som begränsat rationella. Det innebär att de inser att det inte är möjligt att ta fullt rationella beslut på grund av yttre faktorer som kan påverka beslutsprocessen. / Decisions can be made by following a rational model or by irrational bases. When decisions is based on irrational grounds the decision can follow the person's intuition, which is based on earlier experience. The individual might say they follow their intuition but in reality they are affected by their feelings. A problematic detail both for scientists and decision-makers when trying to analyze if they made a rational decision is that the brain actually have made a decision several seconds before it reaches your mind. In reality this means that it is almost impossible to know if a decision really is rational.The purpose of this essay is to study 47 decision-makers that are working in companies which are members of E-handelsstaden Borås. We have studied the decision-makers with the help of a questionnaire that shows how they describe the decision-making process from an idea to a decision. The answers from the questionnaire helped us to understand if they described their decision-making process as being based on a rational model. The analysis is done by reading relevant decision theory and literature which is compiled in the frame of reference.With our study we can come to the conclusion that there's a difference between men and women in how rational they describe themselves. In a comparison of the questions it shows that women describe themselves more rational than men in six out of nine cases. Both men and women aren't fully rational, in fact in average they are bounded rational. It means that they realize it's not possible to make fully rational decisions because of external factors which can affect the decision process.Note that the study is written in Swedish.

Syfte: Undersökningens syfte är att få en förståelse i vilken omfattning privata investerare beaktar utomstående faktorer vid sina investeringsbeslut på aktiemarknaden. Studien har för avsikt att undersöka om verkligheten stämmer överens med teorin, därmed om människor är rationella vid sina beslut, och vilka faktorer som styr individens beslut vid aktiehandel.  Metod: Denna undersökning är en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt. Undersökningen grundar sig i en genomgripande studie av litteratur följt av en enkätundersökning. Slutsats: Resultatet från undersökningen visar att psykologiska faktorer samt information har en påtaglig effekt på privatpersoners investeringsbeslut. Vidare indikerar undersökningen att många privata investerare som använder sig främst av nyckeltal vid aktieanalys samt vid investering. / Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of the extent to which private investors take external factors into account when making their investment decisions in the stock market. The study intends to investigate whether reality is consistent with the theory, thus whether people are rational in their decisions, and what factors govern the individual's decisions in stock trading. Method: This study is a quantitative cross-sectional study with a descriptive approach. The survey is based on a comprehensive study of literature followed by a survey.  Conclusions: The results from the survey shows that psychological factors and information have a significant effect on private investment decisions. Furthermore, the survey indicates that many private investors use key figures in stock analysis and their investments.

Denna studie handlar om hur artificiell intelligens (AI) används vid beslutsfattandet i ettföretag. Det görs en fallstudie som analyserar ett industriellt företag i Sverige och hur deanvänder AI vid beslutsfattande för att besvara frågeställningen: “Hur kan ett företag dranytta av AI vid beslutsfattande och vilken inverkan får användandet av AI påbeslutsprocessen?". Teorier om beslutsfattande används tillsammans med teorier om AI vidbeslutsfattande för att analysera fallet. Studien finner att de utmaningar som företag kan stötapå vid implementering av AI beror delvis på bristande tillit till AI samt bristande kunskap omAI. Det kan även bero på en företagskultur som inte värdesätter data och beslutsprocessersom präglas av att mänskliga insikter, antagande och sociala relationer formarbeslutsfattandet. För att ett företag ska dra nytta av AI vid beslutsfattande är det viktigt attdet finns en kunskap i organisationen om vad AI innebär.

Ekonomiska beslut tagna på magkänsla är ett av de fundamentala finansiella tillvägagångssätten.Beslut tagna på fel premisser kan leda till förluster. Genom att ta rätt beslut baserat på rätt premisser kan resultaten bli önskvärda. Det finns många teorier och förklaringsmodeller för att förklara beslutsfattande. Även om det är många teorier så är dessa uppdelade i huvudsak i två typer, normativ teori och deskriptiv teori. Den normativa stödjer rationellt beslutsfattande, den senare hur besluten tas av människor. Både dessa teorier speglar verkligheten, även beskrivande teori söker en viss nivå av rationalitet i det faktiska beslutsfattandet.  Studien utfördes med en kvalitativ metod, där underlaget baserats på intervjuer av sju beslutsfattare som tar någon form av finansiella beslut. Analysen av denna undersökning visade att magkänsla är något de undersökta respondenterna använt sig av vid beslut, ibland godtycklig och ibland med en stark underliggande bas av rationellt tänkande.  Uppsatsen kan visa att magkänsla enligt teorins begrepp är varierbar beroende på kunskapsområde. I stället går det att understryka att den används vid en mängd olika situationer. Slutsatsen visade att det är alltför många definitioner, distinktioner och grundläggande förutsättningar som var tvunget att redas ut först innan frågan kunde besvaras i sin helhet, då fråganinte gick att besvara på ett rimligt kortfattat sätt under tio veckor. Undersökningen visade att magkänsla och finansiellt beslutsfattandet trots det används enligt teorin och i denna undersökning. / Financial decisions made on gut feeling are one of the fundamental financial approaches. Decisions made on the wrong premises can lead to financial losses. By making the right decision based on the right premises, the results can be desirable. There are many theories and models to explain decision making. Although there are many theories, these are mainly divided into two types, normative theory and descriptive theory. The normative supports rational decision-making, the latter how people make decisions. Both of these theories reflect reality, even descriptive theory seeks a certain level of rationality in actual decision-making. The study was carried out using a qualitative method, where the data was based on interviews with seven decision-makers who make some form of financial decision. The analysis of this survey showed that gut feeling is something the surveyed respondents used in decisions, sometimes arbitrary and sometimes with a strong underlying basis of rational thinking. The essay can show that gut feeling according to the concept of the theory is variable depending on the area of knowledge. Instead, it can be emphasized that it is used in a variety of situations.The conclusion showed that there are too many definitions, distinctions and basic conditions that had to be sorted out first before the question could be answered in its entirety, as the question could not be answered in a reasonably concise manner for ten weeks. The study showed that gut feeling and financial decision making are nevertheless used according to the theory and in this study.

Denna teorikonsumerande och kvalitativa fallstudie har med hjälp av Allisons och Westbergs teoretiska ramverk analyserat FB20, syftande till en ökad teoretiska förståelsen kring strategisk beslutsfattning och dess rationalitet. Resultatet visar att rationalitet i FB20 kan förstås med både objektiv och avgränsad rationalitet. Den objektiva rationaliteten kan förstås hur statens valda säkerhetsstrategi där militära samarbeten och avtal används för att uppnå nationella säkerhetsmålsättningar i relation till hotbild och resurser. Här kan avgränsade rationellt organisatoriska värderingar överväga objektiva militära produktionsrationella skäl, vilket delvis kan förstås utifrån hur staten styr det militära maktmedlet. Den avgränsade rationaliteten ses i hur förhandlingar och organisatoriska värderingar framträder genom FB20. Resultaten visar att enbart objektiv rationella överväganden inte ensamt kan förstå FB20, utan andra avgränsade – subjektiva överväganden får en påverkan på FB20. Detta kan även förstås med satisifieringsteorier. Westbergs inre påverkansfaktorer breddar det teoretiska perspektiven av rationalitet. Sammantaget ger undersökningens teoretiska ramverk ökad teoretisk kunskap kring statens strategiska beslutsfattning, vad som formar beslutets handlingsutrymme utifrån rationalitet baserat på den strategiska kontextens påverkan.

Titel: Psykologiska bias påverkan på försäkringsbranschen – En kvalitativ studie om samvariationen mellan psykologiska bias och efterfrågan på företagsförsäkringar. Författare: David Byman & Gustav Köhler Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: Att vara felaktigt försäkrad kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för företag. Perioden mellan år 2021–2023 har präglats av stora ekonomiska och geopolitiska påfrestningar vilka påverkat inflationen, världsekonomin och den internationella handeln. De unika marknadsförhållandena har resulterat i stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och gett upphov till nya bedömningar inom risk och försäkring. Omfattande forskning har visat att både bedömningar och beslut påverkas av psykologiska faktorer. Av denna anledning är det relevant att studera hur psykologiska faktorer påverkar dessa bedömningar inom risk och försäkring för att hjälpa företag fatta bättre beslut i framtiden. Syfte: Undersökningens syfte är att, genom en abduktiv ansats, analysera i vilken utsträckning experter inom risk- och försäkringsområdet upplever att de psykologiska faktorerna risktolerans, vana, överkonfidens, förlustaversion, dispositionseffekten, kognitiv förmåga och optimism och pessimism påverkat svenska företags riskbedömningar mellan 2021–2023. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med elva semistrukturerade intervjuer utförts. Slutsats: Resultaten från de studerade experterna visar att samtliga undersökta psykologiska faktorer kan påverka företags beslutsfattande inom risk och försäkring, dock på olika sätt och i varierande omfattningar. Av de undersökta fallgroparna är det risktolerans, överkonfidens, förlustaversion, vana och känslor som har haft störst påverkan. / Title: Psychological biases' impact on the insurance industry – A qualitative study on the covariation between psychological biases and the demand for corporate insurance. Authors: David Byman & Gustav Köhler Supervisor: Mikael Knutsson Background: Being wrongly insured can lead to serious financial consequences for businesses. The period between the years 2021-2023 has been marked by major economic and geopolitical strains which have affected the inflation, world economy and international trade. The unique market conditions have resulted in great uncertainty in the financial markets and given rise to new assessments in risk and insurance. Extensive research has shown that both assessments and decisions are influenced by psychological factors. For this reason, it is relevant to study how psychological factors influence these decisions in risk and insurance to help companies make better decisions in the future. Purpose: The purpose of the survey is to, through an abductive approach, analyze the extent to which experts in the risk and insurance field perceive that the psychological factors risk tolerance, habit, overconfidence, loss aversion, the disposition effect, cognitive ability and optimism and pessimism have influenced Swedish companies' risk assessments during the years 2021-2023. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method with eleven semi- structured interviews has been conducted. Conclusion: The results from the studied experts show that all the examined psychological factors can influence companies' decision-making within risk and insurance, however in different ways and to varying extents. Among the investigated pitfalls, risk tolerance, overconfidence, loss aversion, habit, and emotions have had the greatest impact.

I uppsatsen undersöks skildringen av vissa inre tillstånd i Eyvind Johnsons Nu var det 1914: olika typer av ensamhet (i förhållande till andra människor, existentiell och platsrelaterad), rörelse i tanken och rörelse mellan sinnesstämningar. Vidare analyseras kopplingar mellan tillstånden och moderniteten, liksom vilka attityder till den senare som kommer till uttryck i romanen. Undersökningen sker genom en tematisk metod och närläsning med verket i förgrunden, men med modernitetens framträdande konturer som fond. De olika varianterna av ensamhet och rörelse är framträdande teman och skildras i någon mån genom dialog, men främst genom huvudpersonens medvetandeström. Tillstånden står nästan undantagslöst i samband med moderniteten i form av dess gryende samhällsansvar för individens materiella behov, ökad rörlighet till följd av industrialisering och utbyggnad av moderna kommunikationer, effektivisering av arbetsprocesser, större fokus på den enskilde individen och vetenskapens och rationalitetens växande inflytande. Endast i fråga om ett fall av platsrelaterad ensamhet saknas kausal förbindelse – då finns i stället en tydlig koppling till det förmoderna[1]. Uttrycken av ensamhet och inre rörelse, liksom deras förhållande till det moderna, förstärks genom strukturer i texten och symbolik. Den hållning till moderniteten som uttrycks är komplex och nyanserad.

Det som studien vill undersöka är meningen av miljövänlighet i relation till solceller och hur detta koncept generaliseras i samhället, men även hur grannar i ett relativt nära område påverkar varandras motivation till att investera i denna typ av teknologi. Studiens syfte är att ge deltagarna en chans att berätta deras sida av hur de upplever konkurrensen i deras grannskap, med hjälp av intervjuer. Finns det en korrelation mellan granndynamiken och statusjakten, vilket i sin tur skapar köpkraft genom att grannar jämför med varandra? Vi har sett att det inte bara är viljan att ses som miljövänlig som ligger till grunden för individens motivation att investera, utan det är en komplex samling faktorer. Detta bekräftas av vårt teoretiska ramverk, Bourdieus kapitalteori och Habermas kommunikationsteori, som förklarar dynamiken mellan individer som bor i ett grannskap, samt hur kommunikationen blir ett samspel mellan olika aktörers tolkningar. Resultatet visar att individer är mer benägna att investera i solceller om deras granne har gjort det. Vidare visar det på en korrelation mellan de olika samhälleliga värderingarna, och viljan att rätta sig efter de normer som skapats av gruppen. Behovet av att känna sig miljövänlig och samtidigt uppehålla en känsla av status kan ha en större individuell effekt än vad som uppfattas. / The study wants to examine the meaning of environmentally friendly in relation to solar power and how this concept generalizes in society but furthermore how neighbours in are latively narrow circuit affects each other’s motivation to purchase this kind of object. The study has a purpose to give the chosen participants a chance to tell their side on how they experience the competition in their neighbourhood, which is done by interviews. Is there a correlation between the neighbours dynamic and status hunt which creates purchasing power through comparison with the people living nearby? We have found that it’s not simply the drive to be seen as environmentally friendly that builds people’s motivation in such purchases but it’s a complex mix of factors. This is confirmed by our theoretical framework which are Bourdieu's Capital theory and Habermas communication theory, that explains the dynamics between people in distinct circuits and how the language is an interplay of different actors which all have their own interpretation on the concept. The results show that individuals are more prone to invest in solar panels if their neighbours have acquired solar panels. Furthermore, it shows the correlation between the different societal values and the will to conform to the norms created by the group. The feeling of needing to be environmentally friendly and at the same time uphold a sense of status may have a bigger effect on the individual than they perceive.

<p>Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.</p><p>Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta.</p><p>Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad. Företagen får nyttovinster i form av ökad produktivitet och kostnadsminskningar genom att samarbeta om en gemensamt ägd inköpsavdelning, jämfört med individuellt agerande. Ett företag fungerar i denna uppsats som representant för urtypen av en vinstmaximerande självdriven egoist. Inköpsavdelningar har traditionellt sett varit drivna som en privat ägd resurs. Här belyses att nyttovinster kan göras genom att ombilda flera privat ägda inköpsavdelningar till en gemensamt ägd resurs. Men detta kräver att aktörerna omformulerar sina nyttofunktionella motiv till handling. Uppsatsen beskriver hur detta kan gå till, vilka svårigheter samarbete kan innebära och hur aktörerna kan överkomma svårigheterna.</p><p>”Mind-Map” modellerna i avsnitten 5.2 och 5.3 har visst sammanfattande värde. De visar hur uppsatsens teorier bygger på varandra. ”Mind-Map” modellerna visar följderna från egoistisk och liberal-utilitaristisk rationalitet som motiv till handling vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs. För att en gemensam handling ska komma till stånd kan aktörerna inte motivera sina handlingar från egoistisk vinstmaximering, utan snarare liberal-utilitaristisk ”satisficing”.</p><p>Uppsatsens antaganden är uppbyggda som så att avsnitten 2, 3 och 4 utgör grundantagandena. Hur de antagandena appliceras introduceras i avsnitt 5. I avsnitt 6 kommer ytterligare antaganden allt eftersom modellen anpassar sig efter en inköpssituation.</p>