No description available.

Bakgrund: Dagligen diskuteras utländsk makroekonomiska data i svensk media, där förväntningarna på utvecklingen av dessa sätts i sammanhang med utvecklingen på den svenska börsen. Syfte: Målet med den här studien var att utröna i hur stor utsträckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital på den svenska börsen. Hänsyn togs även till börscykler samt varierande tidsperioder. Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades på månadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts därtill en period för att ta hänsyn till variablernas eventuella fördröja effekter på Stockholmsbörsen. Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinära perioder som IT-boomen, där makroekonomiska fundamentaldata istället slås ut. En positiv utvecklingen av långräntan samt konsumentförtroendet i USA tyder på en samtida börsuppgång i Sverige. Vidare är båda växelkurserna starkt signifikanta, där en stärkt dollar och en försvagad euro har positiva effekter på den svenska marknadsutvecklingen. / Background: Foreign macroeconomic fundamentals are daily discussed in the Swedish media, where expectations on the development of these are put into context with the ecnonomic development in Sweden. Aim: The purpose of this thesis is to analyse to what extent this information is important for a investor on the Swedish Stock Market. Consideration was also taken to trends in the Stock Market as well as varying time periods. Research Method: Against the background of the Abritrage Pricing Theory a multiple regression analysis was conducted,with the Swedish Stock Market Index OMXS30 as the dependent variable. The macroeconomic variables where based on monthly data between April 1991 and August 2006 and were thereto lagged one period in order to identify any delayed effects. Result: The integration between the Stock Markets was found to increse over time, with the exception of extraordinary periods, as the IT-boom, where macroeconomic fundamentals lost significance. A positive long-term interest rate as well as a positive consumer confidence in the U.S. was found to indicate a contemporary rising market in Sweden. Further were both of the exchange rates found significant, where a stronger dollar and a weaker euro have positive effects on the Swedish current Stock Market.

Objective: The study will investigate whether cash liquidity have a negative affect on profitability and share value of companies, listed on Nasdaq OMX Stockholm 2008-2011. Part of the purpose is also to show if the industry risk is of importance for treasury management of these companies. Method: The methodology for the study is key analysis through hypothesis testing and regression analysis Conclusion: The liquidity ratio affects profitability in a negative direction on the entire sample. No other conclusion can be drawn. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka om kassalikviditeten har en negativ påverkan på lönsamhet och aktievärde, hos företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm mellan åren 2008 till 2011. Delsyftet är att undersöka om branschrisken har ett positivt samband med kassalikviditeten för dessa företag. Metod: Metoden för studien är nyckeltalsanalys med hjälp av hypotesprövning och regressionsanalys, för företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Slutsats: Kassalikviditeten påverkar lönsamheten i negativ riktning på hela urvalet. Inga andra slutsatser kan dras.

The aim was to examine whether measurements of creativity as a domain general trait can explain possible connections between a domain general creative performance and one of the creative domain specific areas, humor. Another aim was to examine whether the maladaptive humor styles can explain possible differences in creative performances. An Internet-based survey was used on 281 students from a Swedish university. The survey was composed of three parts consisting of three separate measuring instruments – Sense of Humor Questionnaire (SHQ-6) was used to measure the respondents’ sense of humor, Humor Style Questionnaire (HSQ) measured the respondents’ humor style and Alternate Uses Test (AUT) gave the respondents an opportunity to account for their creative performances. The results showed no significant correlations between the respondents’ sense of humor and their creative performances. Neither could the maladaptive humor styles explain any significant differences in creative performances. However it was found that a low degree of self-defeating humor style had a significant interaction effect on differences in elaboration between low and high degrees of aggressive humor style.

Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojämlikhet i inkomstfördelning på ekonomisk tillväxt med hjälp av sekundär data på nationell nivå i de 34 OECD-länderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys där ojämlikhet i inkomstfördelning är en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvärsnitts-tillväxtmodell. Gini koefficienten är studiens huvudsakliga mått på ojämlikhet i inkomstfördelning; därtill analyseras även mått på ojämlikhet i botten- och toppändan av inkomstfördelningen. Resultatet från vår studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojämlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt mätt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojämlikhetsmått kvarstår det negativa och signifikanta sambandet mätt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojämlikhet i toppändan av inkomstfördelningen är positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillväxttakten i real BNP per capita, medan ojämlikhet i bottenändan av inkomstfördelningen – om än positivt relaterad till följande års tillväxttakt per capita - tappar all sin signifikans.

Toppeffekter används av elnätsbolag för att dimensionera elnätet, vilket blir allt viktigare för varje år. Fler och fler invånare och företag ökar sin elkonsumtion och förväntar sig en driftsäker och stabil elförsörjning. Det finns två vanliga metoder att beräkna toppeffekter. Första sättet är Velanders formel som är en enkel metod för att uppskatta toppeffekter. Velanders formel behöver bara årsenergi och vetskap om kundkategori med tillhörande Velanderkonstanter för beräkning av uppskattad toppeffekt. Sedan finns den mer komplexa typkurvemetoden som behöver flera olika parametrar, t.ex. graddagtal, dygnsmedeltemperatur, gränssannolikhet och kundkategori. Detta examensarbete undersöker en enkel metod för att ta fram konstanter till Velanders formel för beräkning av toppeffekter. Detta genomfördes med hjälp av regressionsanalys av historiska elanvändningsdata från Mälarenergi Elnät AB:s (MEE) kunder från 12 olika kundkategorier. Detta på grund av att MEE önskade att utveckla en metod för att ta fram konstanter till Velanders formel baserad på historiska elanvändningsdata. Metoden för att ta fram konstanter till Velanders formel går ut på att med hjälp av MATLAB utföra en regressionsanalys på simulerade kundgrupper skapade från timvis historiska elanvändningsdata. En kurva baserad på Velanders formel tas sedan fram som beskriver den övre gränsen till toppeffekterna för de simulerade kundgrupperna. Från kurvan fås sedan de Velanderkonstanter som söks. Resultaten av den undersökta metoden presenteras i form av grafer och tabeller för tre utvalda kundkategorier. Alla kategorier och deras resultat finns som bilagor till rapporten. Valideringen av resultaten och metoden gjordes med hjälp av korsvalidering och jämförelse mot heterogena simulerade kundgrupper. Känslighetsanalysen visar att den undersökta metoden var känslig för flera faktorer såsom kategorisering av kunder, tidsspann för historiska elanvändningsdata, antal simulerade kundgrupper och kundantal. Med tillräcklig dimensionering av dessa faktorer bedömdes metoden vara användbar. Resultaten visade på att de framtagna Velanderkonstanterna gav en god uppskattning av toppeffekter för de kundkategorier som undersökts. Jämförelse av de uppskattade toppeffekterna och de observerade visade på att det fanns en viss differens mellan dem. Detta var dock förväntat eftersom de uppskattade toppeffekterna ska avspegla den övre toppeffektsgränsen. / This degree project has examined a simple method aiming to obtain coefficients for Velanders formula which purpose is to calculate peak loads. This was done by using regression analysis on historical data on consumption of electricity from 12 different customer categories acquired from Mälarenergi Elnät AB (MEE). The reason being that MEE wanted to examine a method which could obtain coefficients for Velanders formula based on hourly historical electricity consumption data. The method for obtaining Velander coefficients uses MATLAB to do regression analysis on simulated customer groups, created from hourly historical electricity consumption data. The Velander coefficients are then obtained from a regression curve based on Velanders formula. Results from the evaluation of the method is presented with the help of plots and tables for three chosen customer categories. Validation of the method was done by cross-validation and comparison against heterogeneous customer groups. Sensitivity analysis showed the examined method to be sensitive to several factors such as categorization of customers, the timespan of historical electricity consumption data, the number of simulated customer groups that were used and how many customers a category contained. By dimensioning these factors carefully, the method examined was assessed to be viable. The results indicated that the obtained Velander coefficients gave a good estimation of the peak loads for the chosen customer categories. Comparison between the estimated and observed peak loads indicated that there was a certain difference between them. This was to be expected since the estimated peak loads are to reflect the upper peak load limit.

Introduktion: Tillväxt inom företag har noggrant studerats inom företagsekonomin. Forskningsfältet är väldigt heterogent och orsaker till varför tillväxt inom företag sker, skiljer sig åt anmärkningsvärt företag sinsemellan. Denna studie ska undersöka den fortsatta tillväxten hos ett urval gasellföretag. Tidigare studier inom fältet har huvudsakligen fokuserat på gasellföretagens tillväxt fram tills att de definieras som gasellföretag, inte perioderna efter hög tillväxt. Syfte: Denna studie vill därför undersöka den fortsatta tillväxten hos 652 gasellföretag i Sverige, under tidsperioden 2005 – 2015, samt vilka faktorer som tycks påverka tillväxten. Teori: Studien är huvudsakligen baserad på ett spritt urval av forskning inom tillväxtfältet, från tidigt 1900-tal och framåt. T.ex. Gibrat, Delmar &amp; Davidsson, Birch etc. Valet av undersökta variabler, som antas ha samband med tillväxt, har noggrant valts utefter denna litteratur.   Metod: En longitudinell panelstudie har genomförts där ett antal företagsspecifika variabler har samlats in och använts i ett antal multivariata analyser, där tillväxt agerat som beroende variabel. Tidigare studier om gasellföretag och tillväxt inom företag har fungerat som ett fundament och riktlinje för studien. Företagspopulationen är baserad på en lista av gasellföretag från 2005 skapad av den svenska näringslivstidningen Dagens Industri. Slutsats: Faktorer som gasellföretagens ålder och koncerntillhörighet påverkar deras fortsatta tillväxt. Även faktorer så som storlek, bransch och geografisk marknad antas i viss grad ha en påverkan på gasellföretagens tillväxt under mätperioden. / Introduction: Firm growth has been carefully studied in the field of business administration &amp; economics. The area is very heterogeneous and the cause of firm growth seem to differ substantially. This paper aims to investigate the growth of longtime gazelle firms. Earlier studies in the research area has mainly focused on the time up towards firms gain their reputation as gazelles. Purpose: This study therefore aims to investigate the further growth of 652 gazelle firms in Sweden, during the time of 2005 – 2015, and what variables which seem to influence their growth. Theory: The study is mainly based on a widespread sample of research in the field of firm growth, reaching from the early 20th century and towards. The selection of investigated firm variables, which is thought to correlate with firm growth, has been carefully selected on this basis. Method: A longitudinal panel has been conducted where a few firm specific variables has been collected and used in a series of multivariate analysis, where growth has acted a dependent variable. Earlier studies regarding gazelles and firm growth has acted as a fundament and guideline and the population is based on a list of gazelle firms conducted by the Swedish magazine Dagens Industri from year 2005. Conclusion: Factors such as the gazelle firms age and governance is thought to have an impact on their relative and absolute growth. Also factors such as initial size, industry and geographical market/origin seem to some degree have an impact on gazelle firms’ growth. / <p>Gällande förfrågningar om data som använts för studien kontakta antingen: munkert.j@gmail.com eller fhovlandahman@gmail.com </p>

No description available.

Sammanfattning En likvärdig utbildning ska vara en självklarhet i Sverige som kunskapsnation och demokratiskt föregångsland. Ändå ökar skillnaden i studieresultat mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder. Sedan ett par år tillbaka har likvärdighet i grundskolan varit ett hett ämne i samhällsdebatten. År 2014 uppdaterades skollagen och det blev obligatoriskt för kommuner att ta hänsyn till elevers förutsättningar och behov vid fördelning av resurser till utbildning inom skolväsendet. Ett sätt att åstadkomma en mer jämlik utbildning kan vara att omfördela resurser inom kommunen efter elevers socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Hittills har ingen bred utvärdering av sådana resursfördelningssystem gjorts utifrån om systemen bidragit till en förbättring av elevernas studieresultat. Inte heller har en jämförelse mellan olika typer av system gjorts. Detta arbete är därför en första ansats till att utföra en sådan utvärdering. Uppsatsen syftar till att utreda om kommuners socioekonomiska resursfördelningssystem för grundskolor är välfärdshöjande och att undersöka om olika typer av sådana system har olika stor effekt på välfärden. Med välfärdshöjande menar vi i uppsatsen en total ökning av studieresultat där eventuella sänkningar av vissa elevers studieresultat kompenseras av en större höjning av studieresultat för andra elever.  För att uppfylla vårt syfte genomför vi en ekonometrisk analys, främst genom tidsserieregressioner och tester för strukturell skillnad. Vår studie visar att än har de socioekonomiska resursfördelningssystemen inte haft en bred påverkan på välfärden inom kommunerna. I fyra av de tjugo kommuner som ingick i vårt urval kunde vi se en trendförändring av studieresultat efter införandet av ett system. I två av dessa var trendförändringen signifikant positiv. I de andra två kommunerna var trend-förändringens riktning varken signifikant positiv eller negativ. Vi kan inte se någon skillnad i effekt av systemen beroende på vilka socioekonomiska faktorer systemet utgår från. Däremot får systemen större effekt ju längre tid kommunen använt socioekonomiska faktorer för att fördela en viss del av resurserna. I dess nuvarande form verkar socioekonomiska resursfördelningssystem inte vara tillräckligt kraftfulla verktyg för att kunna vända en negativ trend i kommuner med svaga socioekonomiska förutsättningar. / Abstract Equal education should be a matter of course in Sweden as a knowledge nation and a country with a highly developed democratic system. Nevertheless, the difference in study results increases between students with different socio-economic backgrounds. For the last couple of years this has been a hot topic in the public debate. In 2014, it became mandatory for the municipalities to take into account the pupils' prerequisites and needs when allocating resources to education within the school system. One way of achieving a more equal education could be to redistribute resources within the municipality according to students' socio-economic background factors. So far, no broad evaluation of such resource allocation systems has been made based on whether the systems have contributed to an improvement in study results. Neither has a comparison been made of different types of systems used. This thesis is therefore a first approach for performing such an evaluation.   The aim of this thesis is to investigate whether municipalities' socio-economic resource allocation systems for primary and secondary school are welfare enhancing and to investigate whether different types of such systems have different impacts on welfare. With welfare enhancing, the thesis refers to a total increase in study results, where any reductions in the results of some students are compensated by a higher increase in study results for other students. To fulfil our purpose, we perform an econometric analysis, primarily through time series regressions and tests for structural differences. Our study shows that the socio-economic resource allocation systems have not yet had a broad impact on the welfare of the municipalities. In four of the twenty municipalities that were included in our sample, we could observe a change in the trend of study results after the introduction of a system. In two of these, the change in trend was significantly positive, which implicates on a welfare increase. In the other two municipalities, the direction of the change in trend was neither significantly positive nor negative.  We cannot observe any differences in the effects of the systems depending on the socio-economic factors the systems are based on. However, the study shows that the systems give higher effect the longer time the allocation system has been in use. In their current form, socio-economic resource allocation systems do not appear to be sufficiently powerful tools to reverse a negative trend in municipalities with weak socio-economic conditions. / <p>Uppsatsen är de 50 första sidorna. Resterande sidor är bilagor.</p>

This bachelor thesis in applied mathematics and industrial engineering aims to determine if and how weather affects the consumption of goods at small grocery stores. To study this, we conducted a regression analysis based on sales data from an ICA Nära. We have collected one year’s weather- and sales data and used mathematical statistics to determine how weather affects the sales for different product groups. Our belief is that weather does affect the consumption. Several large actors in the industry have some sort of consumption of goods forecast. None of these takes weather into account when creating their sale forecast. Hopefully, this thesis will provide information aiding companies in deciding whether or not to use weather forecasts as a prediction parameter.  The results indicate a large effect on sales for some groups of products. The regression reveals how much the sale of a group increase along with an increase of one unit of the different measured weather factors. There is, most likely, not a perfect linear relation between our response variable and the explanatory variables. Therefore, one must interpret the results carefully. In addition, we discuss how a possible implementation affects the supply chain of a large grocery store company and the importance of flexibility in one’s supply chain. / Detta kandidatexamensarbete i tillämpad matematik och industriell ekonomi syftar till att undersöka korrelationen mellan väderlek och försäljning av vissa sorters varor i en mindre matbutik. Genom att genomföra en regressionsanalys baserat på säljdata från en ICA Nära och väderdata från SMHI kan vi undersöka sambandet. Förhoppningsvis ger arbetet ett tydligare beslutsunderlag gällande huruvida företag bör implementera väderleksprognoser i sina varuåtgångsprognoser. Varuåtgångsprognoser är något flera stora aktörer på marknaden använder sig av, ingen av dessa tar väderprognoser i beaktning. Vi har antagit att väderlek påverkar försäljningen av varor. Resultaten påvisar en stark relation mellan väder och försäljning för vissa varugrupper. Emellertid måste resultatet tolkas på rätt sätt, det visar en ökning i försäljning av en grupp varor då väderparametern ökar med en enhet. Detta skulle beskriva verkligheten perfekt förutsatt att det existerar ett linjärt samband mellan vädret och försäljningen, vilket det förmodligen inte gör. Följaktligen ska resultaten tolkas aktsamt.  Utöver genomförda regressionsanalys har ”supply chain” diskuterats. Matvaruföretags ”supply chains” påverkas om de förändrar sin prognostisering av varuåtgång. Den främsta effekten är att det sätter krav på hur nära inpå en butik kan beställa innan de får leveransen. Således blir ”supply chain flexibility” en viktig aspekt för att företaget ska ha möjlighet att implementera förändringar.