Syftet med studien är att undersöka om besluten gällande anställning, utifrån arbetsmetoden kompetensbaserad rekrytering, är rationella. Studien ska bidra till en förståelse kring hur beslut fattas ur ett sociologiskt perspektiv för att kunna utläsa strukturella faktorer. Studien är kvalitativ och data har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sju personer som arbetar med rekrytering och har tolkats genom en hermeneutisk ansats. Den hermeneutiska ansatsen innebär att vi genom respondenternas uppfattningar kring ämnet försöker skapa en förståelse. Resultatet av studien visar att rekryterarna applicerar en kompetensbaserad metod i deras rekrytering i olika utsträckning.   Majoriteten av respondenterna uppfattar att kompetensbaserad intervjumetodik bidrar till ett tydligt ramverk men framhåller betydelsen av att ställa följdfrågor för att skapa ett öppet samtal med kandidaten. Enligt rekryterarna bidrar kompetensbaserad intervjuteknik till objektivitet och är ett verktyg för att motverka att ”magkänslan” får påverka beslut för anställning. Majoriteten av respondenterna lyfter att det är de ansvariga cheferna som har mandat att anställa. Vägen mot beslutet såg olika ut beroende på hur stor delaktighet cheferna har i rekryteringsprocessen. Avslutningsvis visar studiens resultat på att besluten inte kan fattas rationellt fullt ut då den mänskliga faktorn influerar beslutet. För att handla rationellt enligt den strikta betydelsen av begreppet behövs tillgång till information om samtliga alternativ där valet grundar sig i att välja det som är mest lönsamt. I denna studie framkommer det att vad som är mest lönsamt för en rekrytering beror på den enskilda organisationens behov, kultur och värderingar. Det är komplext att kalkylera exakt hur individer kommer att prestera i framtida arbetssituationer grundat på personlighet och kompetenser. Därför blir det problematiskt att fatta rationella beslut, eftersom att besluten inte baseras på fullständig information.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mansdominerade organisationer upplever att kompetensbaserad rekrytering och employer branding kan kombineras i rekryteringsarbetet för att attrahera fler kvinnor. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes inom två olika mansdominerade organisationer, varav en är verksam inom bygg- och anläggningsbranschen och den andra inom fordonsindustrin. Intervjuerna genomfördes med rekryterare, employer branding ansvariga, HR-chef och chef för jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Resultatet visar att respondenterna upplever både möjligheter och utmaningar med att öka jämställdheten i en mansdominerad organisation med hjälp av en kompetensbaserad rekryteringsstrategi och employer branding. I studiens resultat identifierades att kompetensbaserad rekryteringsstrategi ur ett diskrimineringsperspektiv kan betraktas som nyckeln för att uppnå en icke-diskriminerande rekryteringsprocess. Ur ett jämställdhetsperspektiv framkommer det dock av studiens resultat att det krävs ytterligare åtgärder än en kompetensbaserad rekryteringsstrategi och jämställdhetspolicys för att bli en mer jämställd organisation. Studien visar på att employer branding är en viktig del för attattrahera och rekrytera fler kvinnor till en mansdominerad bransch, men att det är en utmaning att attrahera kvinnlig talang trots ett väletablerat arbetsgivarvarumärke. / The purpose of this study is to investigate how male-dominated organizations view the potential of combining competency-based recruitment and employer branding in recruitment efforts to attract more women. To answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in which six semi-structured interviews were conducted within two different maledominated organizations, one of which is active in the construction industry and the other in the automotive industry. The interviews were conducted with recruiters, employer branding managers, as well as HR manager and Head of Gender Equality and Diversity. The findings from the conducted interviews indicate that in terms of increasing gender equality in a male-dominated organization, respondents experience both opportunities and challenges when using a competency-based recruitment strategy and employer branding. The interviews also identified that the competency-based recruitment strategy is considered to be the key increating a non-discriminatory recruitment process. However, there was evidence that for moving towards a gender equal workplace these strategies were proven to be insufficient and required additional development. The study proposes employer branding as an important part for attracting and recruiting more women into a male-dominated industry. Nevertheless, it is a challenge to attract female talent despite a well-established employer brand.

Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar – ”looking good, sounding right”. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen. Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt. Vidare kan estetisk kompetens hos en individ sammankopplas med andra kompetenser såsom teknisk, social och emotionell kompetens. Tanken med att arbetsgivarna använder sig av estetisk kompetens är att de anställda skall förkroppsliga företagets image och därmed bli en del av representationen utåt. Detta ses särskilt i branscher som hotell, trendiga barer, caféer och designboutiquer. Utseende, uppförande och klädval hos exempelvis en bartender är ofta avgörande huruvida tjänsten uppfattas som trendig eller inte. I vår undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ ansats, vilket innebar att vi genom intervjuer beskrev vilken roll den estetiska kompetensen spelar inom servicesektorn samt exemplifiera de estetiska krav en arbetsgivare kan ställa. Våra resultat visade att estetisk kompetens innebär att de anställda ser rätt ut och låter rätt för att på bästa sätt kunna representera verksamheten utifrån de förväntningar kunden har. Våra respondenter framhöll även att alla estetiska krav har betydelse i sin extremform. Vilka krav som är viktigast beror dock på verksamhet och bransch. Det viktigaste estetiska kravet från respondenterna var helhetsbilden av de anställda. Arbetsgivarna använder sig av styrmekanismerna rekrytering, klädpolicys och grupptryck för att på rätt sätt matcha de anställda med de förväntningar arbetsgivarna antar att kunden har. Den estetiska kompetensen används av arbetsgivarna för att minimera risken att kunderna retar sig på de anställda. Detta innebär att de anställda skall anpassa sitt utseende efter majoriteten av verksamhetens målgrupp. / This composition deals with the topic of aesthetic skills and the role it plays within the Swedish service sector. Earlier research has, amongst other things shown that employers increasingly focus on how the employees look, appear and speak- expressed as “looking good, sounding right”. Parts of the labour market today belong to the employers, since there is a significant surplus of people seeking employment for example within the areas of the service sector. Far reaching demands may therefore be placed without protests and the demands on job applicants can even include the physical body. The concept aesthetic skills means that the employees look good and sound right. Furthermore, the aesthetic skills of an individual are linked to other skills such as technical, social and emotional skills. The employers use aesthetic skills in view of the fact that the employee should embody the image of the company and thus be part of its representation. This becomes most apparent in workplaces such as hotels, trendy bars, cafés and designer boutiques. Looks, appearance and the choice of apparel of, for example, a bartender, often determines whether the workplace will be seen as trendy or not. In our investigation we chose a qualitative approach, which means that we, through interviews, described which role the aesthetic skills plays within the service sector as well as to exemplify the aesthetic demands made by the employers. Our results confirmed earlier research which has shown that aesthetic skills imply that employees looking and sounding right. This in order to represent the enterprise in the best way possible according to the expectations of the customer. Our respondents emphasized that aesthetic demands have significance in extreme forms. Which demands that are most important depends however on the enterprise and the field of work. The most important demand, according to the respondents, is the overall appearance of the employee. The employers use recruitment, dress code and group pressure to match the employee with the expectations the employers assume the customers might have. The aesthetic skills are used by employers to minimize the risk of offending the customer. This means that the employees have to adapt their appearance in accordance to the majority of people the enterprise is attempting to target.

Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 2010 Författare: Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson. Handledare: Marja Soila Wadman Titel: Varför hyr företag in extern personal? Bakgrund: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag. Syfte: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori. Metod: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion). Personerna som intervjuats är: Anne Bergstrand (SVT), Helen Gröön (Atea Logistics), Karin Korpe (Fortnox), Lena Björkqvist (VEAB), Mikael Berg (GoodRace) och Åke Blomqvist (Södra Timber). Materialet i empirin har sedan analyserats med hjälp av fördjupade teoretiska studier. Resultat och slutsatser: De främsta faktorerna till varför företag hyr in extern personal till deras verksamhet är att de köper sig en viss ansvarsfrihet. Denna ansvarsfrihet gör att verksamheterna kan agera mer flexibelt och agera bättre och snabbare på omvärldstryck. Förslag till fortsatt forskning: en fördjupad undersökning i företags förtroende till bemanningsföretagen och tillhörande personal.

Personlighetstest och arbetspsykologisk testning är en växande trend inom rekryteringen av personal i Sverige och internationellt. Många studier har undersökt dessa urvalsmetoders psykometriska egenskaper, validitet och reliabilitet. Få har dock undersökt testtagarnas upplevelser av denna typ av tester. Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse för testtagares upplevelser av personlighetstest och arbetspsykologisk testning i rekrytering. Detta med utgångspunkt i validitetsteori med fokus på faking och forskning om rättvisa i urval och testning. Tematisk analys av fem semistrukturerade intervjuer resulterade i två teman Tolkning kontra sanning och Att presentera sig själv i en rekryteringskontext. Det första temat innehöll undertemana Testresultat som diskussionsunderlag och Sanningen serverad. Det andra innehöll undertemana Mjuka upp i kanterna, Man måste hålla linjen och Ingen människa är en ö. Tre av studiens mest centrala resultat var: (1) vikten av kompetens i tolkning och återkoppling; (2) betydelsen av rättvisedimensioner för testtagarnas upplevelser; (3) relationen mellan faking och den unika kontext som en rekryteringssituation utgör.

Flertalet evenemang är idag beroende av funktionärer för att genomföras. Att ha funktionärer till hjälp är ekonomiskt bärkraftigt för organisationer som anordnar evenemang, då de inte behöver anställa betald personal. Vetenskapliga studier menar att organisationer bör upprätta tydliga planer eller strategier för hur de ska hantera funktionärer då konkurrensen om funktionärerna ökar. Eftersom det är kostsamt att rekrytera nya funktionärer bör det vara av stor vikt för organisationer att försöka behålla sina funktionärer inför framtiden. Syftet är att undersöka organisationer som arrangerar årligen återkommande idrottsevenemang för att få en djupare förståelse för hur de arbetar med sina funktionärer. För att undersöka detta har vi intervjuat tre av Sveriges största årligen återkommande idrottsevenemang som alla är beroende av funktionärer. Intervjuerna genomfördes personligen med respektive person i organisationen som hade det övergripande ansvaret för funktionärer. Undersökningen visar att väletablerade evenemang, som de i studien, har vissa likheter i hur de hanterar funktionärer som vetenskapliga studier förespråkar. Att följa en strikt plan för hur arbetet med funktionärer bör gå till visar sig inte vara nödvändigt. Det visade sig att samtliga organisationer delegerar ansvaret för funktionärer till projektledare eller huvudfunktionärer. Det som var viktigt vid rekryteringen var; synliggöra, intervjuer och utbildning. Det som utmärkte sig vid att försöka få funktionärerna att återkomma var; förmåner, kommunikation och relationen. Resultatet visade att arbetet med funktionärerna, trots att de kan vara många till antalet, inte behöver vara komplicerat. / Most events are currently depending on volunteers to be implemented. Having volunteers to help at an event is economically viable to the organisation, because they do not have to employ paid staff. Earlier research shows that organisations should establish strategies on how they will manage volunteers because the competition of volunteers increases. Although there is costly to recruit new volunteers, it should be of great importance for organisations to retain their volunteers for the future. The purpose of this study is to examine organisations that arrange annual sporting events to gain a deeper understanding of how they work with their volunteers. To examine this we have interviewed three of Sweden´s biggest annual recurrent sporting events, all of which are dependent on volunteers. The interviews were conducted in person with each person in the organisation who had overall responsibility for volunteers. The examination shows that well established events, like those in this study, has some similarities in the way they work to what earlier research recommend. But to follow a strict plan for the work with volunteers is not considered necessary. That means managing the volunteers was not as complicated as the theoretical framework shows. It turned out that all organisations delegate the responsibility of volunteers to the project manager or headvolunteers. Aspects that were important when recruiting; visibility, interviews and training. Aspects that stood out when trying to retain volunteers was; benefits, communication and relationship. The result shows that the work with volunteers, although they could be many in number, does not have to be complicated.

Problemområde: Idag är det vanligt att idrottsföreningar rekryterar föräldrar till olika ledarroller inom barn och ungdomsverksamheten. För många föräldrar innebär det att de får sin första ledarroll. Vissa föräldrar känner sig bekväma direkt i rollen som ledare medan andra inte gör det. Eftersom i stort sätt alla barn och ungdomar i Sverige någon gång har kontakt med idrotten ger det idrottsledarna stora möjligheter att fostra och påverka ungdomarna. Detta leder till att det är viktigt för idrottsföreningarna hur dem jobbar med rekrytering, utbildning och stöd för sina ungdomsledare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska idrottsföreningars arbete med ledarförsörjningen till sin ungdomsverksamhet. Mer konkret handlar det om att granska hur bredd- och elitföreningar i Växjö kommun hanterar frågor om rekrytering, utbildning och stöd av ledare inom ungdomsidrotten. Metod: Det empiriska materialet i studien har erhållits med hjälp av intervjuer och webbenkäter. Enkäterna användes till att styrka upp intervjuerna och därmed tillämpar studien både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod. Resultat: Studiens resultat påvisar att föreningar i studien inte jobbar speciellt aktivt med rekrytering av ungdomsledare. Studien visar även att föreningarna är positiva till utbildning men ställer inga krav på att ungdomsledarna måste gå en utbildning. Däremot uppmuntrar föreningarna ungdomsledarna till att gå utbildningar genom att stå för kostnaden. Flertalet av ungdomsledarna i idrottsföreningarna är ideella och får stöd i form av bland annat utbildningar. / Problem: Today it is common for sports clubs to recruit parents of different leadership roles within child and youth activities. For many parents, it means that they get their first leadership role. Some parents feel comfortable right away in their role as leaders while others do not. Since almost all the children and youth in Sweden have contact with the sport, it provides sports leaders ample opportunity to educate and influence young people. This leads to the importance of sports clubs how they work with recruitment, education and support for their youth. Purpose: The purpose of this paper is to examine the sports movement's work with leadership support to the youths. More specifically, it is about how the width and elite clubs at the local level are dealing with local questions about recruitement, education and support of leaders in youth sport.    Method: The empirical data in the study was obtained through interviews and web surveys. The surveys were used to strength up the interviews and thus apply the study, both a qualitative and a quantitative survey. Results: Our results demonstrate that sports clubs in the study do not work especially actively recruiting youth. The study also shows that sports clubs are positive to education, but do not demand that the youth leaders must attend an education. However, encourage sports clubs youth leaders to attend education by standing for the cost. Most of the youth leaders in sports clubs are nonprofit and receive support in form of education.

<p>Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling. Den privata sektorn är den del av samhället som drivs privat och till stor del i ett vinstsyfte. Inom den offentliga sektorn är 56 % av cheferna kvinnor och 44 % män medan den privata sektorns chefer består av 22 % kvinnor och 78 % män. Trots att Sverige sägs vara ett oerhört jämställt land finns dessa skillnader och vi frågar oss varför.</p><p>Syftet med undersökningen är att se om det finns skillnader i rekryteringsprocessen mellan privat och offentlig sektor, i anställandet av kvinnor som chefer.Vårt mål är att undersöka hur rekryteringsprocessen påverkar den rådande könssegregeringen bland chefer på arbetsmarknaden idag. Detta vill vi göra för att se om rekryteringen i sig är en orsak till att det finns skillnader mellan privat och offentlig sektor i rekryterandet av kvinnor som chefer.</p><p>De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är:</p><p>• Finns det skillnad mellan privat och offentlig sektor vid rekrytering av kvinnor som chefer?</p><p>• Är tillvägagångssättet för rekrytering avgörande för vem som söker tjänsten?</p><p>• Hur påverkar föreställningarna och åsikterna om kvinnor och män som chefer rekryteringsprocessen, vilken skillnad finns där mellan privat och offentlig sektor?</p>

<p>Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer. Generation ett syftar bakåt i tiden och letar efter färdigheter och erfarenheter, annonser som faller under generation två fokuserar mer på relevanta personliga egenskaper medan generation tre blickar framåt och ser vad personen i fråga kan uträtta. I en kvantitativ analys av platsannonser i Dagens Nyheter fann vi först och främst att vår kategorisering var relevant. Vi fann vidare att utvecklingen tenderar att följa vår indelning, från generation ett, mot generation två till generation tre som dock ännu inte fått något större genomslag. Internetboomen i samhället har öppnat upp för en stor del annonser som i princip endast länkar till företagens hemsida.</p>

<p>In the report "Män är IT-tekniker; kvinnor är i helpdesk", several women in different positions at a male-dominated IT company are interviewed. The company wants to be able to hire more women, and have started group meetings with the women at the company to discuss related issues.</p><p>The purpose of the interviews was to hear the women's views on the company, relating to gender equality issues. The interviews are then analysed through organisational theory and gender theory.</p><p>One of the conclutions is that the company has to question their essential views on gender to be able to see bigger changes through.</p> / <p>I utredningen Män är IT-tekniker; kvinnor är i helpdesk eller administrationen intervjuas ett antal kvinnliga anställda inom olika funktioner på att mansdominerat IT-företag. Företaget har ett uttalat mål att anställa fler kvinnor. Ett arbete kring detta har inletts med kvinnoseparatistiska möten.</p><p>Syftet med intervjuundersökningen var att få de redan anställda kvinnornas upplevelse av hur det är att arbeta på företaget. Samt att ta reda på kvinnornas och Företagets inställning till jämställdhet. Intervjuerna ses genom dels organisationsteorier och genusvetenskapliga teorier.</p><p>En av utredningens slutsatser är att om Företaget vill kunna genomföra ett mer omfattande jämställdhetsarbete på strukturomvandlingsnivå i sin organisation måste de ifrågasätta sina ibland essentialistiska tankar om män, kvinnor, kön och genus.</p>