AbstractDenna uppsats belyser hur rekrytering av behandlingspersonal går till på sex HVB-hem (Hem för vård eller boende). Syftet var att undersöka vilka kompetenser som efterfrågades av cheferna. Frågeställningarna berör huruvida rekryteringsprocessen på HVB-hemmen vilar på vetenskaplig grund samt hur den slutgiltiga bedömningen av kandidaterna görs. Uppsatsen genomfördes med utgångspunkt i teorier om rekryteringsprocessen, kompetens, intelligens och personlighet. Sex chefer eller biträdande chefer intervjuades om rekryteringsprocessen på respektive HVB-hem. Resultaten visar att rekryteringsprocessen inte vilade på vetenskaplig grund utan på praxis och tidigare erfarenheter. Bedömningen av kandidaterna gjordes dels utifrån fastställda kriterier som utbildning, erfarenhet och personlighet men även utifrån chefernas magkänsla i samband med anställningsintervjuerna. De kompetenser som efterfrågades var personliga förmågor som personlig mognad, energisk och stabil samt sociala färdigheter som samarbetsförmåga, relationsskapande och muntlig kommunikation. Av resultaten framgår att framgångsrik rekrytering visserligen kan genomföras med begränsade insatser men ett systematiskt och mer omfattande förfarande som förespråkas i rekryteringslitteraturen ger dock större möjligheter att förutspå arbetsprestation och anställa rätt medarbetare. / <p>Abstract</p><p>This study shows the process of recruiting personnel at six HVB-institutions (Home for treatment and housing). The purpose of the study was to explore what competencies the managers were searching for when employing new personnel. The questions at issue were if the recruiting process was relying on scientific grounds and how the final evaluation of the candidates was made. The study was carried out on basis of theories on recruiting process, competencies, intelligence and personality. Six managers or assistant mangers were interviewed about the recruiting process at each institution. The results show that the recruiting process didn’t rely on scientific grounds but instead on practice and experience. The evaluation of the candidates was made partly on fixed criteria’s like education, experience and personality but also regarding the managers’ gut-feeling during the employment interview. The competencies required by the managers were personal abilities like personal maturity, energetic, stable and social skills like ability to cooperate, ability to form relations and verbal communication. The results show that successful recruitment can be carried out with limited work effort but a more structured and extensive procedure, as prescribed in recruitment literature, provides greater possibilities to predict work performance and hire the right co-worker.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Denna uppsats behandlar bedömningsprocessen vid en anställningsintervju i rekryteringssammanhang. Studien innebär att ta reda på hur denna process ser ut och vad det är som avgör vem som får jobbet. Ligger avgörandet enbart i vad en kandidat har för formell kunskap, eller finns det något annat som spelar in? För att ta reda på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med rekryterare inom bemanningsbranschen. Syftet är inte att få fram en sanning om bedömningsprocessen, utan att genom tolkning lyfta en problematik kring bedömningsprocessen vid anställningsintervju. I denna uppsats får du som läsare följa förloppet när vi som författare utvecklas från naiv kandidat till rekryteringsexpert, där vi problematiserar bedömningsprocessen i en anställningsintervju och tolkar den utifrån våra referensramar. Vår empiri är presenterad genom en narrativ berättelse för att läsaren ska kunna ta till sig empirin på ett sätt som ger läsaren själv möjlighet att tolka vad rekryterarna säger. Genom att presentera materialet narrativt ger det även oss en möjlighet att kunna säga något nytt. Diskussionen präglas av vad det är som avgör och att standardiserade arbetssätt ger utrymme för något annat, och där något annat är känslan. Diskussionen behandlar också konsekvenserna av att använda sig av känslan i en bedömningsprocess vid en anställningsintervju. I slutsatsen strävar vi efter att, som experter, svara på forskningsfrågorna utifrån en anställningsintervju. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Svenska Ishockeyförbundet bedriver rekryteringsarbetet av domare samt vad finns det för utvecklings- och utbildningsmöjligheter. Det framkom i sökning av tidigare forskning att det är ett outforskat ämne. Det har genomförts en enkät som 481 domare har besvarat och en intervju med Joel Hansson på Svenska ishockeyförbundet. Uppsatsen har påvisat det bristfälliga rekryteringsarbete som legat till grund för verksamheten. Uppsatsen har visat att samarbetet mellan förening och domare är bidragande i syfte att rekrytera och behålla domare. Svensk ishockey har ett problem att lösa i domarbristen, annars riskerar idrotten att succesivt försvinna utan en fungerande rekrytering av nya domare.

<p>Rekryteringsbranschen hävdar att kandidater som svarar på annonser eller söker spontant är mer motiverade till att söka ett arbete vilket ger högre arbetsprestation efter anställning. Mot bakgrund av det har 163 anställda på ett energiföretag undersökts i frågan om motivation till att ansöka tjänsten i förhållande till valet av rekryteringskälla och deras engagemang, arbetsinlevelse, arbetstrivsel och commitment till organisationen efter anställning. I en variansanalys med kovariater visades att rekryteringskällor där kandidaten har ett aktivt beteende som att svara på en annons var mer motiverade än de som haft ett passivt beteende, ex. genom att bli rekommenderad. Attityderna till organisationen skiljde sig inte åt beroende på vilken rekryteringskälla medarbetaren rekryterats från. Rekryteringskällan bör därför ses som ett verktyg i en rekryteringsprocess och har inget egenvärde i att förutspå medarbetare med hög arbetsprestation.</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?</p><p>Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå. Vi har undersökt främst rekrytering av ekonomibaserade yrken och då sett till meritvärderingen. Vi har gått ut i verkligheten och frågat vilka meriter som väger tyngst vid eventuell anställning. Vi har även kartlagt om rekryterarna uppfattar finländare annorlunda än svenskar och om deras meriter värderas annorlunda.</p><p>En kvantitativ förstudie har gjorts där enkäter har skickats ut till företag i Sverige och i Finland. Frågor ställdes om rekryteringsprocessen bland ekonomibaserade yrken och även frågor angående kulturella skillnader nationaliteterna emellan. Dock var bortfallet stort, 88 %, så en komplettering gjordes med en kvalitativ undersökning. I de svaren där det fanns skillnader mellan länderna har de använts i analysen för den kvalitativa undersökningen.</p><p>Baserat på de svar som angavs har vi analyserat dem parallellt med teorier angående kulturella skillnader och rekrytering, då främst teorier angående rekrytering via Internet och HRM- strategier. Teorierna kring kulturella skillnader kan användas för att identifiera kulturella skillnader mellan olika nationaliteter utifrån olika egenskaper som personer besitter. Vi har tolkat och analyserat de olika HRM- strategierna och applicerat teorin kring kulturella skillnader på dessa. Vi har parat ihop olika HRM- startegier med olika egenskaper från teorin kring kulturella skillnader som är typiska för en specifik HRM- strategi.</p><p>Vi har kommit fram till att Sverige och Finland arbetar utifrån olika HRM- strategier utifrån de uppfattningar som finns om finländare i Sverige. I Sverige känns en mer integrerad HRM- strategi som en självklarhet pågrund av vikten av en anställds och arbetssökandes personliga egenskaper. Medan i Finland utifrån svenskars uppfattning om dem så tror vi att en traditionell HRM- strategi är mer vanlig på grund av fokusen på produktivitet. Ytterligare slutsatser som vi kom fram till var att svenskar är kollektivister, medan finländare uppfattas som individualister i Sverige. Vidare konstaterades även att finländare är hårt arbetande och ambitiösa, i enlighet med vad som svarades vid intervjutillfällena. I övrigt konstaterades att finländare ej söker ekonomibaserade arbeten i stor utsträckning i Umeå. Till slutsatserna hör även att finländare uppfattas som en självklar del av dagens svenska samhälle. De upplevs inte som ”invandrare” längre detta kan även bero på den höga invandringen från andra kulturer till Sverige de senaste årtiondena. Vidare tror vi att status uppkommer på olika sätt länderna emellan. I Sverige uppstår detta genom en kombination av naturliga ledaregenskaper och hårt arbete, medan i Finland så uppkommer detta via hårt arbete. För detta hittar vi även stöd i förstudien. Vidare kom det fram att finländska och svenska meriter värderas lika, förutsatt att ekonomiutbildningen är relativt lika.</p>

<p>Titel: Extern hjälp – faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraft</p><p>Problem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning?</p><p>Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning.</p><p>Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats.</p><p>Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning. De specifika egenskaperna som var viktigast hos bemanningsföretagen var enligt studien: kompetens, lokal förankring och att företaget var branschspecialiserat.</p>

<p><strong>Problem:      </strong>Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal?</p><p>Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer?</p><p> </p><p><strong>Syfte:            </strong>Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll.</p><p> </p><p><strong>Metod:          </strong>En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats.</p><p> </p><p><strong>Slutsats:        </strong>Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande. Arbetsgivare tycker att det är viktigt att investera i humankapital. Graden av hur insatta rekryterare är i ekonomiutbildningarnas innehåll skiljer sig åt.</p> / <p><strong>Problem:      </strong>What do employers think about the importance of investment in human capital by hiring well-educated staff?</p><p>Which knowledge do recruiters have about the content of economy education and degree levels?</p><p> </p><p><strong>Purpose:       </strong>The purpose of this study is to investigate employer’s policy when it comes to investment in human capital when hiring, the importance of degree level when hiring employees to economy jobs and the recruiters’ knowledge about the content of economy education.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:       </strong>A qualitative study, based on secondary data, was carried out with five persons who recruit economists to different industries. These people were believed to be able to contribute to answer the purpose of the study. Primary data were compiled which then lead up to the analysis and the conclusions of the study.</p><p> </p><p><strong>Conclusion:  </strong>University education is the basic request to get a job as economist but the degree level has a minor significance. Personality and experience are more important and what’s rewarded is performance and responsibility taking. Employers think that it’s important to invest in human capital. The degree of how much the recruiters are informed about the content of economy education varies.</p>

<p><strong>Problem </strong>I vilken utsträckning motsvarar ekonomerna från Mälardalens högskola de krav som arbetsgivarna i Västerås och Eskilstuna med omnejd ställer på nyutexaminerade ekonomer?</p><p><strong>Syfte</strong>Genom att kartlägga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer från Mälardalens högskola utifrån ett arbetsgivarperspektiv, är huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bättre motsvara arbetsgivarnas krav.</p><p><strong>Metod</strong>För att uppnå studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen där representanter fått svara på frågor om brister och förtjänster hos ekonomer från Mälardalens högskola, samt vilka krav som ställs på nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger på sekundärdata från väsentliga webbplatser och böcker om ämnet högskolestudier och rekrytering.</p><p><strong>Slutsats</strong>Resultatet av denna studie är huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna från Mälardalens högskola i hög utsträckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen ställer på sina nyanställda. De utvecklingsområden hos högskolan som framkommit är främst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bättre genom exempelvis praktik eller fler gästföreläsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har även visat sig att många företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra språk, IT och teknikförståelse.</p>

<p>Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.</p><p>Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.</p><p>Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans. Utvecklingsfrågorna blir trots intresse och inspiration något som ofta prioriteras ner.</p>

<p>Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. </p><p>Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. </p><p>Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade. Detta anser vi tyder på att de har ett relativt enhetligt förhållningssätt till inputstyrning. Utifrån studien har vi kunnat se att denna styrning kan delas in i en formell och en informell del och att det är den informella styrningen som är den mest frekvent förekommande. Vidare har vi kunnat fastställa att samtliga företag har en relativt hög grad av indirekt styrning, vilken grundar sig i att en stor del av ansvaret för styrningen har flyttats över till konsultbolagen. Vi har bekräftat att det finns såväl teoretiska som empiriska kopplingar mellan styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och vi är därför av åsikten att de går att sammanföra under ett begrepp, inputstyrning. Något som har kunnat fastställas är att fallföretagen genom att lägga tyngdpunkten vid en viss styrmekanism kan minska behovet av de andra två och detta kan ses som att företagen har en relativt stor frihet att själva välja på vilken styrmekanism de vill lägga tyngdvikten.</p>