Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar. Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen. Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen? Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling. Vi genomförde en tvärsnittsstudie då vi ville få ett generaliserat svar. Utifrån den kvantitativa metoden skapade vi en muntlig enkät och intervjuade 300 företag i Kalmar stad. Svaren vi fick under intervjuerna har analyserats med en deskriptiv analys. Resultat - Arbetsgivare som använder sociala medier i rekryteringsprocessen, ansåg att det var för att de fick tillgång till bättre, säkrare, mer sann och en större mängd information och att det var en enklare, billigare och snabbare urvalsmetod. Anledningen som dominerade bland de arbetsgivare som använder sociala medier, var att de ansåg sig kunna utläsa personligheten bättre via sociala medier och att det gjorde rekryteringen mycket mer rolig än de traditionella metoderna. Det var en mycket större andel av företagen vi intervjuade som inte använder sociala medier än de som använde det. Anledningarna varierade till att inte använda sociala medier, för att det var för osäkert, kändes oprofessionellt, var för avancerat, det fanns inga tydliga riktlinjer, det var intrång på privatlivet samt att informationen uppfattades som otrovärdig. Arbetsgivare var generellt nöjda med de traditionella metoderna. Slutsats - Det finns många fler nackdelar än fördelar med att använda sociala medier, enligt både teorin och de arbetsgivare vi intervjuade. De fördelar som finns med att använda sociala medier är dock mycket fördelaktiga men på grund av att det inte finns riktlinjer och lagar kring sociala medier, så väljer många arbetsgivare bort sociala medier och använder sig istället av de traditionella metoderna. I dagsläget verkar det som att sociala medier har en negativ klang i samhället då det anses sudda ut gränsen mellan privatliv och arbetsliv. Vi tror dock att det kommer ske en skiftning och att sociala medier kommer att utvecklas och användas mer i rekryteringsprocessen. Sociala medier kommer enligt oss, att bli en vanlig och accepterad urvalsmetod i framtiden, då fler arbetsgivare blir medvetna om sociala mediers fördelar och hur de undviker dess nackdelar. / Introduction - When recruiting, employers think that the traditional methods is an expensive process that takes time and contributes too little information to make a successful recruitment. Social media's emergence, has contributed to another form of information that has made employers wanting to use social media in the recruitment process. The benefits of using social media are many, but there are just as many disadvantages. Purpose - The purpose of this paper is to raise awareness among employers about the use of social media in the examination of profiles in the recruitment process. Problem formulation - To answer our purpose, we chose to start from the two problem formulations; how are employers using social media in the examination of profiles in the recruitment process and what advantages and disadvantages are there with the use of social media for employers, when they review the candidates' profiles in the recruitment process? Method - We used a quantitative method and we had a deductive approach. We began by creating a theoretical model that was the basis for our empirical collection. We conducted a cross-sectional study because we wanted to get a generalized answer and with an oral survey, we interviewed 300 companies in Kalmar town. The responses we received during the interviews have been approached through a descriptive analysis. Results - Employers using social media in the recruitment process, felt that it was because they had access to better, safer, truer, and a greater amount of information and that it was a simpler, cheaper and faster method of selection. The reason that dominated among the employers using social media was because they felt able to deduce personality better through social media and it made recruitment much more fun than the traditional methods. It was a much larger proportion of the companies we interviewed who are not using social media than those who used it. The reasons for not using social media was that it was too unsafe, felt unprofessional, was too advanced, there were no clear guidelines, it was infringing on privacy, and information was perceived as not true. The employers were generally satisfied with the traditional methods. Conclusion - There are many more disadvantages than advantages to using social media, according to both the theory and the employers we interviewed. The benefits of using social media are very advantageous but that is because of that there are no guidelines and laws around social media, many employers choose not to use social media and use the traditional methods instead. In this current moment, it seems that social media has a negative connotation in the society, because it is considered to blur the line between private and professional life. However, we believe that there will be a shift and that social media will be developed and used more in the recruitment process, in the future. Social media will, in our opinion, become a common and accepted method of selection in the future, as more employers becomes aware of social media's benefits and how to avoid its disadvantages.

Abstract Title: Gender equality – of course! A qualitative study on gender equal recruitment at a university Author: Ingrid Öhlund Several studies show that the division of gender in Swedish universities is uneven. Since universities are important organizations where our future citizens get their education and become socialized, I found it interesting to investigate how a Swedish university handles the gender equality issue in the process of recruitment. The aim of this study was to contribute with a higher level of knowledge and understanding about the recruitment process out of a gender equality perspective. The aim was also to identify which stages of the recruitment process that was vulnerable out of a gender equality perspective. To examine this, these following questions were put: Which struc-tures may seem prohibitive when it comes to recruit gender equal? and Which stages in the pro-cess is vulnerable out of a gender equal perspective?. Weber's bureaucracy model and also institutional theory with concepts such as legitimacy were used to explore the subject. To carry out the study, a qualitative method with interviews was used and seven persons with different experiences of the recruitment process participated. The result shows that there are several vulnerable stages in the recruitment process and that there are structures that may seem prohibitive from a gender equality perspective. There is a discrepancy between how the documents present the work with gender equality and the actual behavior in the organization. Another vulnerability that emerges from the study is that knowledge and information were not communicated and spread out in the organization. There are ambiguities in the routines and uncertainties on how you can, or cannot, write the employment profile to attract candidates. The commitment to gender equal recruitment is often a matter of personal interest. However, the results show that nobody opposes the issue of equality as an important matter. The results were further analyzed by using the concepts professional bureaucracy, meritocracy, inertia, legitimacy and decoupling. Keywords: Gender equality, University, Bureaucracy, Recruitment process, Meritocracy

Recruitment can include everything from hiring a stand-in for the summer to finding an executive for a big company. When hiring an executive is it important for the company that the right person gets the right job. There is little information in Swedish literature that explains how executive recruitment separates from ordinary recruitment. Neither is there any information about how internal and external executive recruitment are separated. When a recruitment process starts it is important to do a thorough preparatory work. This can be done by doing a work analyse, or a revision of the job description which is mostly used in executive recruitment. After this a specification of requirements is formed, the specification is a guide that the company uses to specify what kind of person they want to hire. The search of candidates for a position can be done in several different ways. The company has to decide if they should do the process by themselves or if a recruitment firm should be consulted, which is common today. There are several ways of searching candidates, the most common today is advertising in different media or using the employment service. The company also have to make a decision considering if the search should be done internal or external, or both ways. When suitable candidates have been chosen it is time for interviews and testing. At this time the recruiter meets the candidate for the first time and creates a picture of him or her. Testing is often used as a complement to the interview to confirm or deny feelings or suspicions that has arisen during the process. Another way of doing this is by contacting references, it is important to be aware of the fact that references often just have good things to say about the candidate. There is a risk with this considering that the whole truth might not come out. There are many different ways of making the decision who to hire, most important is though to use the specification of requirements as basic data. It is not always a need that all demands in the specifications are fulfilled, the candidates other qualifications can be more important. During this study it has come to our knowledge that the recruitment process for hiring executives are not that different from the process of hiring other co-workers. The biggest difference is that companies often choose to outsource the process to a consult. The companies in this study are quite small and think that they don’t have the right competence to find people with the right qualifications themselves. They think that it is better to pay money to the consultant than risk that the recruitment goes wrong and they have to do the process all over again. Companies today are more interested in recruiting executives from outside the company. In a time of changes they want an objective point of view to be able to survive in business. Once again there are no right or wrong way for the company to choose, but to search both internal and external might be the best solution to minimize the risk of overlooking the best candidate. Being able to advance in the company is a big push for many employees to work harder. / En rekrytering kan handla om allt ifrån att anställa en sommarvikarie till att hitta en ny chef för ett stort företag. Att anställa en ny chef är en omfattande process då det gäller för företaget att hitta rätt person för tjänsten. I litteraturen finns mycket beskrivet om hur en rekryteringsprocess går till och denna studie handlar om att undersöka huruvida rekrytering av chefer skiljer sig från rekrytering av övriga medarbetare eller inte samt om det finns några skillnader mellan intern och extern chefsrekrytering. När en rekryteringsprocess påbörjas är det viktigt att göra ett grundligt förarbete. Detta kan ske i form av en arbetsanalys, eller en revidering av en befattningsbeskrivning, vilket är vanligast vid rekrytering av chefer. Därefter utarbetas en kravspecifikation som ligger till grund för den fortsatta processen, det är den som specificerar vad det är företaget är ute efter. Att söka efter kandidater till en tjänst kan ske på flera olika sätt. Företaget som ska rekrytera måste fatta ett beslut om de ska genomföra denna del av processen själva eller lägga ut det på ett rekryteringsföretag, vilket blir allt vanligare. Det finns flera olika sökvägar att använda sig av och vanligast är annonser i olika media samt Arbetsförmedlingen. Företaget måste också fatta ett beslut om kandidater ska sökas internt eller externt, eller kanske både och. När lämpliga kandidater har vals ut är det dags för intervjuer och tester. Det är i detta skede som rekryteraren på företaget träffar kandidaten och bildar sig en uppfattning om honom eller henne. Tester används oftast som ett komplement till själva intervjun för att bekräfta eller dementera känslor eller misstankar som har uppstått. Ytterligare sätt att göra detta på är att kontakta kandidatens referenser, men det gäller att vara uppmärksam för referenser är ofta någon som bara har bra saker att säga om kandidaten. Det finns en risk att hela sanningen inte kommer fram. Det finns många olika varianter på hur beslut om anställning kan fattas, det viktigaste är dock att den kravspecifikation som utarbetades i början av processen används som underlag. Men det är inte säkert att alla krav måste vara uppfyllda, i vissa fall kan andra egenskaper väga tyngre än att alla krav uppfylls. Under denna studie har det framkommit att rekryteringsprocessen inte skiljer sig så mycket åt för chefer och andra medarbetare. Den största skillnaden är att företagen ofta väljer att lägga ut denna typ av rekrytering på så kallade rekryteringsföretag. Detta innebär att en konsult sköter större delen av processen. Företagen som medverkat i studien är relativt små och anser att de inte har den rätta kompetensen i alla lägen för att hitta den mest kvalificerade kandidaten. För dem finns det en större nytta i att låta rekryteringen kosta pengar istället för att den ska bli fel och måste göras om. I dagsläget är företagen mer intresserade av att rekrytera sina chefer utanför företaget, i en tid av förändring vill alla ha en objektiv syn för att kunna hävda sig på den tuffa marknaden. Återigen finns det inget rätt eller fel för vilken väg företaget väljer att gå, men att söka både internt och externt torde vara den bästa lösningen för att inte missa den bästa kandidaten. Att kunna avancera inom företaget är en stor sporre för många anställda att arbeta lite hårdare.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the recruitment process and its complexity. The study also aims to examine whether there are any problem areas with a recruitment process which is emotionally based and if so, how these can be resolved. Four issues have been presented, in regard to solving the study’s purpose and problem definition. Theoretical framework: The chapter begins by briefly illustrate the concept of employee turnover and the economic aspects a staff turnover can bring. Thereafter, the importance of a formal preparatory work for recruitment is presented. The chapter concludes by explaining the concepts of competence, corporate culture and introduces some common sources of error. Method: This study follows a qualitative method and the research approach is interactive induction. Conclusion: The earlier research presented in the study is adaptable to the investigated company. Through analysis, the authors have been able to draw conclusions that the investigated company has a lack of structure in both the preparation of recruitment and selection of candidates. The result also shows that there is inadequate knowledge of the consequences of miscalculation. Furthermore, the authors have found that the emotionally-based recruitment process involves several pitfalls, which can be pre-built with a more formal recruitment process. Finally, the authors present a proposal for improvements in the recruitment process for the investigated company, in the form of a model. / Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för rekryteringsprocessen och dess komplexitet. Studien avser även att besvara problemformuleringen kring vilka problem som finns med en känslomässigt baserad rekryteringsprocess och hur dessa kan lösas. Fyra frågeställningar har även utarbetats i avseende att besvara studiens syfte och problemformulering.Teoretiskt perspektiv: Avsnittet inleds med att kort belysa begreppet personalomsättning och vilka ekonomiska aspekter personalomsättningen kan medföra. Därefter poängteras vikten av ett formellt förarbete inför en rekrytering. Kapitlet avslutas med att förklara begreppen kompetens, företagskultur samt presentera några vanliga felkällor. Metod: Studiens undersökning går efter en kvalitativ metodteori och studiens forskningsansats är interaktiv induktion. Slutsats: Studien visar på att presenterad tidigare forskning kring problematik gällande rekrytering även är applicerbart på det undersökta företaget. Genom analysen har författarna kunnat dra slutsatser att studiens företag har bristande struktur vid både förberedelserna av rekryteringen och urvalet av kandidater. Studien påvisar även att det finns bristfällig kunskap om konsekvensen av felbedömningar. Vidare har författarna funnit att känslomässigt baserade rekryteringsprocesser innebär flera fallgropar, vilka kan förbyggas med en formell rekryteringsprocess. Slutligen har författarna presenterat ett förbättringsförslag till studiens företags rekryteringsprocess, i form av en modell

The purpose of this study is to examine how individuals' social capital can affect the opportunities for finding a job. That is, what benefits social contacts can provide in the hunt for a new job. The main questions that will be answered throughout this study are: - Of what importance are social contacts when looking for a job? - What are the advantages and disadvantages that the respondents present with recruitment thru informal channels/social contacts? -What are the advantages and disadvantages that social contacts can provide in terms of personal recommendations when looking for a job according to the recruiters? The study is based on five qualitative interviews with mainly recruiters from various parts of the labor market. The collected empirical data that the study has yielded indicate that individuals' social capital of the highest degree is crucial for the opportunities they have to find a job. Individual contacts are increasingly important to be able to move between jobs in the labor market. If you have contacts that can also recommend you have a tremendous advantage over other applicants. The study shows that social contacts are extremely important, sometimes even more important than competence. / Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse socialt kapital har för möjligheten att få ett arbete. Med andra ord undersöks vilka konkreta fördelar sociala kontakter kan ge i jakten på ett nytt arbete. Mina frågeställningar som har besvarats under studiens gång är: - Hur viktigt är det med sociala kontakter i samband med att man söker ett arbete? - Vilka för- och nackdelar lyfter respondenterna fram med rekrytering via informella kanaler/sociala kontakter? - Vilka för- och nackdelar kan sociala kontakter ge i form av personliga rekommendationer när man söker ett arbete enligt rekryterarna? Den insamlade empirin som undersökningen har inbringat visar att individers sociala kapital av allra högsta grad är avgörande för vilka möjligheter man har att hitta ett arbete. I allt större omfattning sker rekrytering via informella kanaler där utvecklingen av sociala medier bidragit till att sökvägarna har expanderat explosionsartat och inte längre är lika begränsade. Därför blir individers kontaktnät allt viktigare för att kunna röra sig mellan olika arbeten på arbetsmarknaden. En person med ett stort socialt nätverk får därmed fler ingångar/ möjligheter till skillnad från en person som inte har det. Har individen kontakter som dessutom kan rekommendera så ges en oerhörd fördel gentemot andra sökanden. Denne får en helt annan uppmärksamhet och i många fall också en direkt chans på jobbet. Jag syftar här till en intervju, en intervju som är väldigt få förunnat då högen med ansökningar till de lediga tjänsterna har en tendens att bli höga. I undersökningen framkommer det att sociala kontakter är extremt viktiga, ibland även viktigare än kompetens.

<p>Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. I och med det blir det allt svårare att skilja sig från mängden vid sökande efter ett nytt jobb vil-ket har bidragit till att det blivit viktigare att tänka på sitt personliga varumärke. Genom intervjuer med nio nyckelpersoner inom coachning, rekrytering och bemanning har vi fått en överblick över hur rekryteringsprocessen ser ut idag samt en ökad förståelse för be-greppet personligt varumärke. Vi ville med denna uppsats få fram vad det personliga va-rumärket har för roll i rekryteringsprocessen idag samt begreppets betydelse.Den teoretiska referensram som vi utgick från behandlar teorier om rekryteringsprocessen och det personliga varumärket samt hur man påverkar och utvecklar sitt eget personliga varumärke. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och samlade in material som ligger till grund för vårt resultat. Resultatet av undersökningen visade på ett ökat behov av anpassning för arbetsgivare och arbetssökande. Rekryteringsprocessen har utvecklats med tanke på generationsväxlingen, vilket bidragit till andra sätt att rekrytera. Ett exempel på detta är utvecklingen av nya ka-naler för att nå de arbetssökande samt att det blivit mer förekommande för arbetsgivare att lägga ut rekryteringsarbetet på entreprenad. Bemanningsbranschen spås ha en ljus framtid i och med förändringarna, men även de behöver ta till nya strategier för att vara med i konkurrensen.Undersökningen visade att det personliga varumärket har en större och mer betydande roll än vad vi kunnat tänka oss.</p>

Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. I och med det blir det allt svårare att skilja sig från mängden vid sökande efter ett nytt jobb vil-ket har bidragit till att det blivit viktigare att tänka på sitt personliga varumärke. Genom intervjuer med nio nyckelpersoner inom coachning, rekrytering och bemanning har vi fått en överblick över hur rekryteringsprocessen ser ut idag samt en ökad förståelse för be-greppet personligt varumärke. Vi ville med denna uppsats få fram vad det personliga va-rumärket har för roll i rekryteringsprocessen idag samt begreppets betydelse.Den teoretiska referensram som vi utgick från behandlar teorier om rekryteringsprocessen och det personliga varumärket samt hur man påverkar och utvecklar sitt eget personliga varumärke. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och samlade in material som ligger till grund för vårt resultat. Resultatet av undersökningen visade på ett ökat behov av anpassning för arbetsgivare och arbetssökande. Rekryteringsprocessen har utvecklats med tanke på generationsväxlingen, vilket bidragit till andra sätt att rekrytera. Ett exempel på detta är utvecklingen av nya ka-naler för att nå de arbetssökande samt att det blivit mer förekommande för arbetsgivare att lägga ut rekryteringsarbetet på entreprenad. Bemanningsbranschen spås ha en ljus framtid i och med förändringarna, men även de behöver ta till nya strategier för att vara med i konkurrensen.Undersökningen visade att det personliga varumärket har en större och mer betydande roll än vad vi kunnat tänka oss.

Det är idag väldigt vanligt att en rekryteringsprocess inkluderar ett personlighetstest som hjälpmedel för att hitta den rätta personen för jobbet. Av denna anledning är det intressant att studera vad för funktion personlighetstester har. Därför har denna studie genomförts i syfte att undersöka vilken betydelse personlighetstester har som verktyg i en rekryteringsprocess, och hur man kan bedöma yrkeskompetensen hos en person med hjälp av ett personlighetstest. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod där sex personer har intervjuats. Samtliga jobbar på samma företag som rekryterare av något slag och använder personlighetstest i deras vardagliga arbete. Resultaten av dessa intervjupersoners utsagor har sedan analyserats utifrån Keens och Ellströms teorier om kompetens. Studiens resultat visar att personlighetstest används olika från rekryterare till rekryterare och att det ibland kan ge väldigt värdefull information om kandidaten som söker jobbet, och ibland kan det även vara helt oanvändbart. Vissa rekryterare använder testet som ett självskattningstest och även för att bekräfta att tidigare information stämmer överrens med den information de får på testet. Dessutom används det som ett underlag för att bedöma hur bra kandidaten passar in i jämförelse med tjänstens krav. De flesta av mina intervjupersoner påpekade att en diskussion efter testet är väldigt viktigt för att testet ska ge användbar information. Det är alltså genom återkopplingen rekryteraren får ut information om kandidaten. Ett personlighetstest utan återkoppling är oanvändbart enligt resultatet. Dessutom visar studien att ett personlighetstest kan fälla det direkta avgörandet för vem av kandidaterna som blir vald för tjänsten. Resultatet visade att det kan hända att det står mellan kandidater i slutändan som har samma egenskaper och färdigheter, och att man då som rekryterare tack vare ett personlighetstest kan avgöra vem av dessa som passar bäst för jobbet och organisationen.

I följande uppsats undersöker vi rekryterarens bedömningsproblematik i vardagen. Ämnet är relevant eftersom arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket innebär att rekryterarens objektiva bedömning har försvårats. Rekryteraren måste hitta en balansgång mellan den subjektiva och objektiva bedömningen. Studiens syfte är att undersöka rekryterarens perspektiv på och upplevelser om rekryteringsprocessen. För att få en djupare förståelse kring rekryterarnas bedömningsproblematik vid en rekrytering. Våra frågeställningar är följande: Vilken bedömningsproblematik möter rekryterare i vardagen? Hur kan rekryteraren hitta en balansgång mellan objektiv och subjektiv bedömning i rekryteringsprocessen? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört sex intervjuer med rekryterare på en offentlig verksamhet och två privata rekryteringsföretag. I denna studie utgår vi ifrån våra intervjupersoners åsikter, upplevelser och erfarenhet inom vårt ämnesområde. Empirin har transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Studiens resultat presenteras efter följande kategorier: Kravprofilen betydelse i en rekrytering, Att utföra en rättvis bedömning, Vikten av ett ärligt informationsutbyte, Bedömning av tillförlitligheten hos referenspersonerna och Hjälpmedel för objektiv bedömning. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att rekryteraren har svårt att finna en balansgång mellan den subjektiva och objektiva bedömningen. Rekryterarna är medvetna om vilka problem som kan uppstå och kan med hjälp av deras erfarenhet finna lösningar på problemen. Problemen som uppstår vid en rekrytering skiljer sig inte emellan den offentliga verksamheten och rekryteringsföretagen. Avslutningsvis har vi diskuterat undersökningens resultat och analys utifrån våra teorier och modeller om rekrytering och bedömning.

Målet med rekrytering är att identifiera och attrahera potentiella arbets-sökanden utan att påverka dessa negativt. Tidigare forskning har visat att kandidatupplevelsen påverkas av huruvida den arbetssökande upplever rekryteringsprocessen som rättvis. Syftet med denna studie var att undersöka hur en rekryteringsprocess upplevs av arbetssökanden samt om kön, generationstillhörighet respektive arbetsgivarens attraktivitet har ett samband med kandidatupplevelse. Även skillnader utifrån ansökt yrkesområde, hur långt kandidaten tog sig, samt hur kandidaten fick det slutgiltiga beskedet undersöktes. Deltagare var 1261 arbetssökanden, varav 1009 var män, som under en sexmånadersperiod sökt arbete på ett stort svenskt industriföretag. Utifrån mätinstrumentet Selection Procedural Justice Scale (SPJS) utformades en webbenkät. Resultatet visade att det finns en skillnad i kandidatupplevelse utifrån kandidatens utfall i rekryteringsprocessen, mottagandet av slutgiltigt besked samt hur attraktiv arbetsgivaren anses vara. Rekryterare bör vara noga med att väsentlig återkoppling når varje kandidat. Undersökningen bidrog med nya insikter om kandidatupplevelse, främst utifrån individuella skillnader.