This study aims to investigate the professional perception of principals, concerning the political reform lärarlönelyftet of 2016. The purpose is to examine the area of tension between the political and the professional governance of the school, and provide principals an opportunity to evaluate the effects of their distribution based on their professional perceptions. To achieve a result, the empirical study is based on semi-structured interviews with three principals within Växjö Kommun, to reach their professional perceptions considering the purpose of this study. The collected data was analyzed through a thematic content analysis in relation to the theoretical framework of the study: division of responsibilities within the public control system.  The results implied that all three principals were positive towards the intention of lärarlönelyftet as an attempt to raise the salaries of the teaching profession. However, the implementation turned out to bring negative effects. The principals emphasize a stress to act on behalf of the government and become responsible for all decisions and aftermath that arises. The common problem of implementation, among political decisions into local executives, was a part of this reform as well, due to the principals’ limited prerequisites. Thus, the principals consider that a change in the implementation is necessary in a future similar reform as lärarlönelyftet.

Politiska beslut om reformer i skolan fattas av politiker och verkställs sedan av tjänstemän. Möjligen kan detta uppfattas som en tydlig och enkel process men mycket kan hända som gör att resultatet blir annat än det som avsetts. Skolor och pedagoger har i uppgift att i offentlig verksamhet realisera skolpolitiska beslut. Här spelar skolors inbördes variation och unika kontexter in vilket kan problematisera genomförandeprocessen av reformer. Denna uppsats fokuserar på genomförande/implementering av digitalisering i skolan. Regeringens digitaliseringsplan (U2017/04119/S, 2017) och beslut om nya skrivningar i skolans läroplan (Skolverket 2018, Lgr11) innebär att elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens med hjälp av digitala verktyg i skolämnena. Den här studien vill utifrån skolledares perspektiv beskriva implementering av digitalisering i skolan. De aktiviteter och insatser som görs i processen, samt den kunskap som krävs, sprids och skapas under tiden,synliggörs i studien. Undersökningen har även ett intresse av att urskilja och beskriva eventuella anpassningar som görs på lokal eller beslutande nivå under genomförandet samt resultat av dessa anpassningar. Studien tar avstamp i perspektiv på implementering som top down, bottom up och ”från mitten”. Nyinstitutionell teori bidrar med att förklara hur organisationers strukturer och processer kan påverka förändringsarbete. Undersökningen sker med kontextuella intervjuer av fem skolledare i kommunala grundskolor som är organiserade från förskoleklass till och med årskurs sex. De huvudsakliga resultaten är att skolledarna uppfattar implementeringsprocessen som komplicerad och svår att överblicka. Implementeringsprocessen påverkas av olika aspekter som exempelvis skolornas förkunskaper och beredskap att förändra. Resultaten visar också att lokala enheter gör anpassningar för att kunna genomföra reformen. Anpassningarna får konsekvenser i form av exempelvis annat lärande än det avsedda, eller bristande eller ickelärande.

I studien undersöks rektorers uppdrag kring att nå upp till en likvärdig förskola för alla barn, utifrån riktlinjerna i förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Studiens syfte är att undersöka hur rektorer tolkar innebörden av en likvärdig förskola samt hur de skapar förutsättningar för förskollärare att nå sitt uppdrag om en likvärdig förskola för alla barn. Följande frågeställningar har använts som utgångspunkt; Vilka innebörder lägger rektorerna i en likvärdig förskola? Vilket ansvar anser rektorerna att de har gentemot förskollärare för att ge dem förutsättningar att skapa en likvärdig utbildning för barn i förskolan? Studien grundar sig i en tanke kring att rektorer har ett komplext uppdrag som innebär svårigheter att leda och fördela resurser i förskolan. Kvalitativa forskningsmetoder i form av enkät och intervju har använts. Resultatet pekar på är att rektorer är lojala gentemot sitt uppdrag och de upplever dilemman kring den komplexitet som yrkesrollen innebär. Samt att det är avgörande för förskolans likvärdighet att det finns utbildade förskollärare i verksamheten.

This bachelor's thesis is an investigation of how four principals at communal upper secondary schools in Gothenburg implements the school librarian in the school activities and how they perceive the school librarian as a pedagogical resource. Since 2018 it is specified in the curriculum (Lgy11) that the principal is responsible for the usage of the library. The principal is to make sure that teachers and students have the opportunity to work with the school library in an educative way. However, none of the laws or curriculums state that the school library needs to be staffed with a qualified librarian. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate how the principals view the profession of the school librarian, how the principals view the school librarian as a pedagogical resource and how they ensure the collaboration between school librarian and teacher. To gather the empirical material for this study I used qualitative semistructured interviews and to analyze the results I have used Loertschers taxonomy for school leaders. The results of the interviews show that the principals have a very positive attitude towards the school librarian and are unanimously convinced of their value as a pedagogical resource. However, only one of them purposefully enables collaboration between librarians and teachers as well as engaging them in school activities. Obstacles mentioned are lack of time, strict schedule and that the librarians do not promote themselves enough at the schools.

This thesis examines the way cooperation between the schools and   school libraries are described in the library plans in 21 of the municipalities in Sweden. Our selection has been based on geographical spreading. Our used method in this thesis is a content analysis, where both qualitative and quantitative methods have been used. In Sweden, primary school is mandatory and nine years ago it also became statutory for every school to have a school library. The law also says that the principal/head of the school has a responsibility to make sure a collaboration is even possible. Our research also shows that the principal's/head of the schools role is vital for how the collaboration will work. He or she can demand the staff to start working together or arrange for them to be able to get time to plan together. A number of research shows that it’s important with a collaboration between the schools and school libraries, the collaboration can improve the students' study results. It also highlights how the library plan can act as an important strategic document for the libraries. We have used Patricia Monitel-Overalls TLC-models (Teacher-Librarian-Collaboration) for our analysis. In our results we found that both the teachers and librarians often wanted to have a collaboration. Still, not many did and the most common reasons were that none of them really knew what to expect or demand of each other. Another reason was that the picture of what a library can offer and help with was very old fashioned. In other words, they did not know everything a librarian can do or how much the library could help. In conclusion, the library plans need to be more direct with how the schools and school libraries are supposed to work together. That includes both the collaboration, how everyone can communicate and who’s in charge.

Syftet är att undersöka och skapa förståelse för hur förskollärare upplever introduktioner med vårdnadshavare som inte har svenska som förstaspråk samt vilka förutsättningar som ges av rektorer för en trygg introduktion med fungerande kommunikation. Det råder en frustration bland förskollärare kring bristande kommunikation med vårdnadshavare samt i avseendet att tillräckliga resurser saknas. Genom ett interkulturellt- och monokulturellt perspektiv samt teorier kring kommunikation har en enkätstudie genomförts som undersöker förskollärares- respektive rektorers syn på problemet. Resultatet visar att rektorer och förskollärare har en differerande syn på när, hur och vilka resurser som skall tillhandahållas i verksamheten. Rektorerna anser sig alltid tillgodose de anställdas behov medan förskollärarna i varierande utsträckning påpekar bristande engagemang från rektorerna, främst i frågan om tolk. Tolk upplevs som den mest efterfrågade resursen för att underlätta kommunikationen men andra tillvägagångssätt såsom kollegor med samma modersmål som vårdnadshavarna eller kroppsspråk utgör de arbetsmetoder förskollärarna istället tillämpar. Studiens resultat visar även rektorernas stora förtroende gentemot sina anställda att bedriva en lösningsorienterad praktik. Slutsatsen är att förskollärare och rektorer behöver kommunicera behovet av stöttning och resurser för att genomföra en likvärdig introduktion för alla i förskolan.

Följande kvalitativa studie avser att finna arbetssätt som främjar förskollärarprofessionens sociala hållbarhet. Det eftersom en stor del rapporter vittnar om ett ohållbart klimat i förskollärarens yrkesroll med allt fler sjukskrivningar. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare och rektorer resonerar kring professionens sociala hållbarhet. De forskningsfrågor som studien ämnar besvara är: Vad framträder i förskollärare respektive rektorers resonemang kring professionens hållbarhet? Hur positionerar förskollärare respektive rektorer sig själva och sina kollegor i resonemanget kring professionens hållbarhet? Samt vilken retorik använder såväl förskollärare som rektorer sig av i resonemanget kring professionens hållbarhet? Forskningsfrågorna tar avstamp i socialkonstruktionismen med de diskurspsykologiska begreppen tolkningsrepertoar, subjektspositionering och retorik som analysverktyg för empirin. Empirin är hämtad från intervjuer med såväl förskollärare som rektorer via mailkorrespondens. Resultatet visar att delar av yrket framställs som ohållbara genom att de inte går att påverka av förskollärarna själva. I resultatet framkommer även lösningar som kan föra professionen i en hållbar riktning. Slutsatsen är att delaktighet i arbetsplatsen, förekomsten av kollegialt lärande, kommunikation och en stöttande ledning är viktiga byggstenar i konstruktionen av en hållbar profession.

För sex år sedan tog jag examen från lärarutbildningen vid Högskolan i Borås och under min utbildning hade jag fått många tips och idéer på hur klasslärare och fritidslärare kunde dela upp undervisningen och ansvara för olika delar av undervisningen beroende på kompetens och intresse. När jag kom ut i arbetslivet var det inte den verkligheten jag mötte. Under dessa år i arbetslivet har jag inte varit med om att samverkan mellan verksamheterna har fungerat som jag lärde mig på högskolan men å andra sidan har jag inte varit i fritidshemsverksamheten under några år heller. Därför är jag intresserad av att ta reda på hur samverkan mellan verksamheterna fungerar i Borås Stad idag. Studiens syfte är att ta reda på hur det ser ut med samverkan mellan skola och fritidshem i de kommunala skolorna i Borås Stad. Det vill säga undersöka om rektorerna ute på skolorna tar det förväntade ansvaret som står i läroplanen, se om verksamheterna samverkar om utbildningsinnehåll, om verksamheterna delar med sig av kunskaper och erfarenheter gentemot varandras verksamheter och om kompetensen ute på skolorna tas till vara. Studien är en kvantitativ studie med avsikt att låta hela populationen vara med och svara. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbenkät som skapades med Google Forms och totalt besvarades av 137 personer av totalt 470 personer som fått den skickad till sig. Innan enkätens länk spreds inom populationen genomfördes en pilotstudie på tio personer som fick komma med återkoppling på frågorna. Resultatet av studien visar att lärarna i Borås Stad generellt har mindre än 30 minuter schemalagd tid i veckan för att planera samverkansaktiviteter och mindre än 30 minuter i veckan schemalagt för att genomföra dem. Över lag samverkar lärarna i de olika verksamheterna noll gånger i veckan om innehållet i verksamheterna för att tiden istället används till information, att prata om elever som befinner sig i svårigheter socialt och om rastvärdskap. De allra flesta upplever att rektorn är den som initierar samverkan på arbetsplatsen och övervägande av de svarande upplever att rektorn tar sitt ansvar och lever upp till vad som står i styrdokumenten. När eleverna ska byta lärare eller avdelning brukar en överlämning av information ske. Studien visar att lärarkategorierna tenderar att sköta överlämningen inom samma lärarkategori och inte ha med andra verksamheter vid överlämning. Fritidslärarnas huvuduppdrag ligger innan- och efter skoltid men arbetsuppgifterna under skoldagen varierar. Fritidslärarna används först och främst som klassresurs eller resurs för enskild elev men har även uppdrag som rastaktivitetsansvariga.

Elevhälsoteam ges skilda förutsättningar och organiseras olika skolor emellan, trots skollagens bestämmelse att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Med hjälp av dokumentstudier och fokusgrupper som metod syftar denna studie till att undersöka vad skollag, andra nationella föreskrifter och Skolverkets allmänna råd fastslår kring organisationen av tillgänglighet till elevhälsan samt studie- och yrkesvägledares delaktighet i elevhälsoteam (teori). Studien syftar även till att undersöka hur elevhälsoteam på två grundskolor med olika huvudmän i Norrköping organiserar en tillgänglig elevhälsa och huruvida man ser på frågan om studie- och yrkesvägledare bör vara delaktig i elevhälsoteam eller ej (praktik). Studiens teoretiska ansats är dels konstruktivism, dels rationalistisk organisationsteori. Resultatet visar på en vaghet i styrdokumenten vilket leder till möjlighet för huvudman och rektor att tolka och prioritera organisationen kring elevhälsa olika. Det råder en problematisk diskrepans mellan nationell-, huvudmanna- och skolnivå samt mellan formulerings- och realiseringsarenan.

Forskning visar att förskollärare samt rektorer känner en osäkerhet kring att tillämpa digitalaverktyg i förskolan, det är bristen i deras digitala kompetens som hindrar dem att utveckladigitaliseringen i förskolan. Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för samtsynliggöra hur förskollärare och rektorer talar om digital kompetens. Våra forskningsfrågorlyder: Hur uttrycker sig förskollärare och rektorer kring digital kompetens i förskolan? Hurtillämpar rektorerna sitt ansvar när det kommer till digitalisering i förskolan? Då studienundersöker hur förskollärare och rektorer resonerar kring digitalisering har vi valt att användaoss av socialkonstruktionismen som teoretisk utgångspunkt. Metoden har utgått ifrån kritiskdiskursanalys där språkliga konstruktioner har utsatts för kritisk analys. De teman som harframställts utifrån resultatet är: Förskollärarens engagemang för digitalisering, Digitalkompetens ur rektors perspektiv och Ansvaret i verksamheten. Vår slutsats är att den digitalakompetensen är betydelsefull för både förskollärare och rektorer när det kommer tillimplementeringen av digitalisering i förskolan. Det framkom även att rektorerna tillämpar sittansvar på flera olika sätt när det kommer till digitalisering i förskolan.