Denna studie beskriver hur sex pedagoger i grundskola och på fritidshem ser på det relationsskapande arbetet med eleverna och på vilket sätt de upplever att det påverkar elevernas lärmiljö. Utifrån syftet, att beskriva och analysera pedagogers syn på relationsskapande mellan sig själva och sina elever, har semistrukturerade intervjuer valts till insamling av studiens empiri för att på så sätt skapa en djupare förståelse. En  begränsning har gjorts till pedagoger i åk f-9 på fyra olika skolor. Målet är härvidlag att öka kunskapen om hur pedagoger i skolan arbetar och skulle kunna arbeta för att skapa, upprätthålla och stärka relationer till elever. Det skulle även kunna ligga till grund för exempelvis handledning i ämnet på grupp- och individnivå ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagoger beskriver relationsbyggande arbete som viktigt och att goda relationer är en förutsättning för en god lärmiljö. I intervjuerna framkommer att pedagoger på många olika sätt arbetar relationsbyggande både i och utanför klassrummet och att de upplever en balansgång mellan närhet och distans i detta arbete. En slutsats är att pedagoger i skolan i hög utsträckning arbetar relationsstärkande men att det kan finnas hinder som försvårar. Tid för reflektion, bristande samsyn mellan pedagoger och mindre goda relationer skola-hem är exempel på detta.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett elevperspektiv undersöka vad relationskompetens kan innebära i enskild musikundervisning på gymnasium. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat är inhämtat genom fokusgruppssamtal med elever från en gymnasieskola med musikprofil. Empirin har sedan analyserats utifrån ett relationellt perspektiv. Tidigare studier inom området visar att goda lärare-elev-relationer har positiv inverkan på elevers lärande och sociala utveckling. Utmärkande för sång- och instrumentalundervisning är att undervisningen ofta sker en-till-en, och därför framstår det särskilt relevant att utforska relationer mellan lärare och elev i detta specifika sammanhang. Resultatet visar att förtroende är centralt för goda lärare-elev-relationer och föreslår strategier för att uppnå detta. Förutsättningar för förtroende är enligt resultatet exempelvis lärarens musikaliska kompetens, lärarens förmåga att bemöta elevens behov och främja dennes självförtroende samt att läraren anpassar kommunikation och musikaliskt innehåll efter varje elevs individuella nivå. Relationskompetens i enskild musikundervisning på gymnasium kan således innebära att läraren individanpassar kommunikationen och den musikaliska nivån, respekterar elevens fysiska och mentala integritet samt främjar elevens tilltro till sin egen förmåga och på så vis skapar en förtroendefull relation. / The purpose of this study is to examine from a student perspective what relational competence can mean in on-to-one music tuition in upper secondary school. The empirical material that forms the basis for the study's result has been obtained through focus group discussions with students from a school with a music profile. Data has been analyzed from a relational perspective. Previous studies show that good teacher-student relationships have a positive impact on students' learning and social development. The result shows that trust is essential to good teacher-student relationships and suggests strategies to achieve this. Prerequisites for trust are according to the result for instance the teacher's musical competence, the ability to meet the student's needs and promote the student's self-confidence, adapted communication and musical content according to each student's individual level. Relational competence in one-to-one music tuition in upper secondary school can thus mean that the teacher individually adapts the communication and the musical level, respects the student's physical and mental integrity and promotes the student's confidence in their own ability and thus creates a trusting relationship.

According to reports from the department of education the majority of school children consider school as a place for happiness, security and development. However, one of ten children experience cruelty and abuse on a daily basis and research shows that children are more often violated by their teachers rather than their peers. In year 2006 legislature decided that school children needed to be protected from the harmful abuse and bullying from other children as well as their teachers. Despite the law approximately 50 000 children are the victims of adult abuse in school every year. Meanwhile science also proves that teachers dare not, for different reasons, confront colleagues when witnessing violations of children. As a social worker I pondered about how this effected children growing up and if there was any correlation between teacher abuse and future deviant behavior and alienation. Due to the brief time frame this study only aims to describe the phenomena of teachers who violate their students. By asking adults working with children about their comprehension of abuse, children and school environment, but also what would improve relations between teachers and students, I tried to explain the matter. My result shows that the question was not easily answered but implied that several causes most likely interacted with one another. All informants condemned teachers violating their students but suggested the behavior be accounted for as an outcome of a single person overwhelmed by stress and failing to perform professionally. My chosen theory by Juul and Jensen explains competence at establishing positive relations between children and adults not only as a way to prevent violations of children but also as way of improving learning and structurally humanizing school.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse och ökad kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger i dagens särskola planerade och genomförde sin undervisning för att öka motivationen till elevernas lärande genom differentierad undervisning. Som teoretiska utgångspunkter har det sociokulturella perspektivet, relationskompetensen samt KASAM-begreppet använts. Tio intervjuer av semistrukturerad modell genomfördes med åtta speciallärare samt två specialpedagoger som arbetar i särskoleverksamhet. Som analysmetod valdes tematisk analys. Resultatet i analysen visade tre huvudteman, vikten av samhörighet och en känsla av sammanhang som motivation för elever i särskolan, differentierad undervisning - en förutsättning för meningsfullt lärande samt svårigheter med att arbeta med differentierad undervisning. Resultatet i studien visade en samstämmighet mellan lärarna och forskningen där ett sociokulturellt perspektiv på lärande, relationskompetens tillsammans med inkludering och differentierad undervisning har en avgörande roll för elevers känsla av sammanhang (KASAM), motivation och lärande. Studiens resultat belyser även andra betydelsefulla faktorer som framkom för att skapa motivation. Speciallärarens utbildning och erfarenhet bidrar till att möta och anpassa undervisningen till varje elev utifrån deras behov inom den specialpedagogiska verksamheten.

Andersson, Sara (2023). Alltid redo att lyssna: en kvalitativ studie om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse inom SiS skolverksamhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90h p. Förväntat kunskapsbidrag Arbetet förväntas bidra med kunskap om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse för lärandet hos eleverna de möter inom SiS skolverksamhet. Även om hur dessa lärare arbetar för att lyckas skapa relationer som bidrar till lärande hos elever som är placerade i samhällets vård. Syfte och frågeställningar Att bidra med kunskap om vad sex lärare som är yrkesverksamma inom SiS skolverksamhet har för uppfattningar om relationskompetensens betydelse för att bidra till lärande hos elever placerade i samhällets vård. Frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i att utveckla sin relationskompetens i mötet med elever placerade i samhällets vård? Hur arbetar lärarna för att bygga relationer till elever som de möter i SiS skolverksamhet? Vilka uppfattningar har lärarna om relationskompetensens betydelse för elevens lärande? Teori Arbetets teoretiska bas utgörs av Aspelins (2018) utveckling av Scheffs (1990) teori om sociala band, relationskompetens. Teorin förklarar vad relationskompetens består av, uppdelat i tre delkompetenser. Dessa tre är kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Metod Sex lärare på olika SiS ungdomshem i Sverige, deltog i semistrukturerade videointervjuer. Intervjuerna transkriberades, sedan användes meningskoncentrering som bearbetades till teman.  Resultat Resultatet visade på att samtliga lärare ansåg att relationen mellan lärare och elev har betydelse för elevers lärande även om inte alla ansåg att den var av särskilt stod vikt för elever placerade i samhällets vård. Lärarna gav exempel på flera förhållningssätt de använder sig av för att främja goda relationer och relationen sågs av några lärare som en förutsättning för elevens motivation till lärande. Några förhållningssätt som framkom var att först skapa relation, befinna sig däreleven befinner sig, utgå från elevens intressen och lyssnandet. Resultatet visade även på att förutsättningar i lärmiljön så som gruppstorlek ansågs vara en relationsfrämjande faktor. Bristande samverkan mellan boendeavdelningen och skolan på ungdomshemmet ansågs av somliga vara en faktor som kunde hindra skapandet av goda relationer. Specialpedagogiska implikationer Elever som är placerade i samhällets vård är ofta i stort behov av särskilt stöd och upplever ofta svårigheter inom flera områden i livet. Specialpedagoger och övrig skolpersonal som möter dessa elever, före och efter att de blir omhändertagna av samhället, har stor nytta av kunskap om hur de kan möta dessa elevers behov. Specialpedagogens kompetenser i att leda samtal, utvecklingspsykologi, och kartläggning är exempel på sådant som kan komma dessa elever till gagn. Specialpedagogens kompetens kan gynna dessa elever på flera nivåer, individuellt eller genom handledning av rektorer och lärare.

Syftet med studien är att studera pedagogers olika förhållningssätt gentemot barn och hur barn i sin tur kan agera utifrån hur de blir be bemötta av pedagoger i förskolan. Problemställningen i studien är att barn kan bli påverkade av pedagogers förhållningssätt och som kan leda till svårighet i barns kommunikation och relationer till andra individer. Metoden utgår från observationer och intervjuer där två pedagoger förhåller sig olika till barnen. Resultatet av studien visar hur pedagogernas olika förhållningssätt påverkar barnen i deras relation till andra individer.Textens fokus utgår från relationen mellan pedagog och barn samt barn och barn med teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Relationell pedagogik innebär att det är kommunikationen och mötet mellan individer som är centralt i utveckling av kunskap och färdigheter. Centrala begrepp i studien är attunement, relationskompetens, relationsnät, omsorgsetik och edu-care. Studien är ingen guide till hur den ”rätta och goda ” pedagogen förväntas vara utan för att påvisa hur pedagogers olika förhållningssätt kan påverka barns relation och kommunikation med varandra.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större. Det blev dock tydligt i vår studie att det relationella arbetet är integrerat i lärarnas dagliga arbete. Då kanske mer omedvetet än medvetet. Vi vill hävda att lärarna är medvetna om vikten av en god relation, i synnerhet med utsatta barn, men trots det hamnar det relationella arbetet i skymundan för andra aspekter av lärarens uppdrag.

According to reports from the department of education the majority of school children consider school as a place for happiness, security and development. However, one of ten children experience cruelty and abuse on a daily basis and research shows that children are more often violated by their teachers rather than their peers. In year 2006 legislature decided that school children needed to be protected from the harmful abuse and bullying from other children as well as their teachers. Despite the law approximately 50 000 children are the victims of adult abuse in school every year. Meanwhile science also proves that teachers dare not, for different reasons, confront colleagues when witnessing violations of children. As a social worker I pondered about how this effected children growing up and if there was any correlation between teacher abuse and future deviant behavior and alienation. Due to the brief time frame this study only aims to describe the phenomena of teachers who violate their students. By asking adults working with children about their comprehension of abuse, children and school environment, but also what would improve relations between teachers and students, I tried to explain the matter. My result shows that the question was not easily answered but implied that several causes most likely interacted with one another. All informants condemned teachers violating their students but suggested the behavior be accounted for as an outcome of a single person overwhelmed by stress and failing to perform professionally. My chosen theory by Juul and Jensen explains competence at establishing positive relations between children and adults not only as a way to prevent violations of children but also as way of improving learning and structurally humanizing school.

The singing voice is a highly personal instrument which occasionally may harvest feelings of MPA (music performance anxiety) and low self-efficacy among singing pupils. This qualitative study investigates pupil-teacher relationships and teachers' handling of MPA and self-efficacy from a pupil’s perspective implemented through semi-structured interviews. The study is permeated by a relational perspective focused on relational competence. Results obtained show that pupils describe the majority of pupil-teacher relationships as good and secure. A dauntless relationship is incused by trust and openness which is obtained through the teachers' ability to listen, show compassion, establish a forgiving atmosphere, attach to and treat the pupil with kindness and respect. The results show the importance of the teachers ability to communicate, read and differentiate relative to the pupil. Concerning MPA the results indicate the importance of teachers' ability to interact with the pupil in a communicative way through compassion, understanding and guidance. Furthermore the results emphasize teachers' ability to adjust the teaching according to individuals and the situation in relational practices. / Sång är ett högst personligt instrument vilket emellanåt kan generera känslor av prestationsångest, även kallat MPA (music performance anxiety), och problematik gällande självtilltro hos sångelever. I denna kvalitativa studie undersöks elev-lärarrelationer samt lärares hantering av prestationsångest och självtilltro ur ett elevperspektiv genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen genomsyras av ett relationellt perspektiv med fokus på lärares relationskompetens. Resultatet visar att elever upplever majoriteten elev- lärarrelationer goda och trygga. En trygg relation präglas av tillit och öppenhet vilket skapas utifrån lärarens förmåga att lyssna, förstå, skapa en tillåtande atmosfär, anknyta till samt bemöta eleven på ett trevligt och respektfullt vis. Samtliga erhållna resultat präglas av lärarens förmåga att kommunicera, läsa av samt förhålla sig till eleven med en adekvat nivå av närhet och distans. Gällande hantering av prestationsångest visar resultatet vikten av lärares förmåga att bemöta eleven både kommunikativt och inkännande, visa förståelse samt vägleda. Vidare understryker resultatet vikten av lärares förmåga att anpassa undervisningen efter individ och undervisningssituation i relationell praktik.

Relationers betydelse har de senaste åren fått ett större utrymme i diskussionen om skolan. Genom att lyfta elevers tankar och upplevelser hoppas vi kunna bidra med ökad kunskap om vad relationell pedagogik handlar om. Elevperspektivet lyfts sällan i forskningen vilket vi ser som viktigt att ändra på. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av relationen mellan elever och lärare ur ett elevperspektiv, genom att söka svar på frågorna Vad upplever elever som viktigt i relationen till sin lärare? och Hur upplever elever att relationen till lärare påverkar lärande och trivsel? Denna studie har haft ett fokus på relationell pedagogik samt relationskompetens. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor, i två större städer i södra Sverige, av elever i årskurs sex och insamlingen av empirin skedde både kvalitativt och kvantitativt. Denna form av insamlingsmetoder, så kallade mixade metoder, har gjorts genom enkätformulär och intervjuer, vilka sedan analyserades i form av tematisk och tolkande analys kopplat till Aspelins tre kompetenser inom relationskompetens. Resultaten visar att eleverna anser att relationer och relationspedagogiskt arbete är viktigt och givande för deras lärande och känsla av välmående. Vad gäller studiens betydelse för specialpedagogers arbete har vi ett fokus på skolan som en plats där alla elever ska få bästa möjliga förutsättningar att utvecklas, både kunskapsmässigt och socialt. Specialpedagogen har en viktig roll att bedriva det proaktiva arbetet mot en skola för alla. Ett arbete med ett särskilt fokus på de elever som riskerar att hamna i kunskapsrelaterade svårigheter eller socioemotionell problematik med låg självkänsla och dåligt mående som följd.