I denna studie undersöker vi specialpedagogers tankar kring relationers betydelse i deras roll som handledare för lärare. Vi utforskar även relationella faktorer som främjar ett bra samarbete med lärare. Vår teoretiska förankring är relationell pedagogik och studien tar utgångspunkt i såväl svensk som internationell forskning i ämnet. Undersökningsmetoden vi använder är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger i skola och förskola. Resultaten av intervjuerna sammanställs och presenteras utifrån fyra teman som vi funnit i svaren från specialpedagogerna. I innehållsanalysen och tolkningen av resultaten utgår vi ifrån vår valda teori, relationell pedagogik, och i vår diskussion tar vi avstamp utifrån litteratur om perspektiv på handledning samt tidigare forskning om relationskompetens inom handledningssituationer. Resultaten i vår studie belyser att samtliga specialpedagoger framhåller att goda relationer mellan dem och de handledda pedagogerna är en viktig del i deras arbete. Vidare indikerar resultaten att dialog och samtal är avgörande för att skapa relationer. Att skapa förtroende, vara ödmjuk, uppmuntrande, lyhörd, inlyssnande, nyfiken, tydlig, respektera varandra samt vara genuint intresserad av vad pedagogerna har att säga, är några relationella faktorer som specialpedagogerna anser vara viktiga att bemästra för att skapa och bygga relationer med de lärare som de handleder. En annan upptäckt som görs i studien är att relationsskapandet för specialpedagogen är en kombination mellan ontologisk och instrumentell relationsorientering, (Kullenberg & Eksath, 2017), samt en kombination mellan "det mellanmänskliga" och " det sociala" inom relationer (Bubers teori i Aspelin, 2016). Det vill säga relationer byggs och upprätthålls genom att specialpedagogerna är tillmötesgående och genom spontana samtal där man lär känna varandra på ett personligt och naturligt sätt. Samtidigt anser de att man måste vara tydlig, göra några avgränsningar och visa varandra respekt. Här arbetar specialpedagogerna målmedvetet med att skapa relationer med syftet att få ett bra samarbete med lärarna för att hitta lösningar till deras gemensamma elever. / In this study, we examine special educationals needs co-ordinators (SENCO) thoughts about the importance of relationships in their role as coaches for teachers. We also explore relational factors that promote good collaboration with teachers. Our theoretical foundation is relational pedagogy and the study is based on both Swedish and international research in the subject. The research method method we use is qualitative, semi-structured interviews with five SENCOs in school and preschool. The results of the interviews are compiled and presented based on four themes that we have found in the answers from the SENCOs. In the content analysis and interpretation of the results, is based on our chosen theory, relational pedagogy, and in our discussion is based on literature on perspectives on coaching and previous research on relational competence in coaching situations. The results of our study highlight that all SENCOs emphasize that good relations between them and the educators they coach are an important part of their work. Furthermore, the results indicate that dialogue and conversation are crucial for creating relationships. Creating trust, being humble, encouraging, responsive, listening, curious, clear, respecting each other and being genuinely interested in what educators have to say, are some relational factors that SENCO consider important to master in creating and building relationships with teachers they coach. A conclusion drawn in the study is that for a SENCO building relations means a combination between ontological and instrumental relationship orientation (Kullenberg & Eksath, 2017) and a combination of "the interpersonal" and "the social" in relationships (Bubers teori i Aspelin, 2016). That is, relationships are built and maintained by the SENCOs being accommodating and through spontaneous conversations where you get to know each other in a personal and natural way. At the same time, they believe that you have to be clear, make some boundaries and show each other respect. Here, the SENCOs work purposefully to create relationships with the aim of having a good collaboration with the teachers to find solutions for their common students.

The purpose with this study was to examine from a relational perspective what qualities and abilities students reason about as important in teachers and what students reason about the student-teacher relationship in school and what significance it can have for students learning and personal development. How students reason about their experiences constitutes the empirical material of the study. Which was done with the research method focus group discussions, where the purpose was to see the students collective and common experiences. The theoretical starting point in the study was based on relational pedagogy, which is partly about how it is used in practice and how the teaching rests on a relationship foundation with human encounters between students and teachers, where communication and presence in these relationships enables a process and development of skills and abilities.  A comprehensive result for the study was that knowledge and relationships cannot be excluded from each other, both parts interact and nourish each other. Students absorb, develop knowledge and at the same time grows as humans through and in meaningful pedagogical relationships together with classmates and teachers. The results also showed that humor was a quality that students emphasized as important in teaching. Humor contributed to a more relaxed classroom climate and a relaxed relationship between student-teacher. Teachers' approach to using humor in teaching made students more comfortable in themselves but also more comfortable in the student-teacher relationship.

Förskolans utbildning består av ständiga interaktioner. Undersökningen lyfter fram pedagogens ansvar i interaktionen med alla barn. Studien undersöker om pedagoger anser att det är olika kunskapsfrämjande punkter som är viktiga när de interagerar med barn i behov av särskilt stöd respektive barn som inte är i behov av särskilt stöd. Undersökningen belyser även vad pedagoger anser att deras påverkan i bemötande i interaktionen med barn, innebär för barn. Undersökningsmetoder som jag använde var enkäter och semistrukturerade intervjuer. Enkäterna bestod av påstående som pedagogerna skattade på en likertskala och det var två medföljande öppna frågor. 20 pedagoger deltog och lämnade in sitt svar. Det var pedagoger från tre förskolor. Av de 20 intervjuade jag sex. Undersökningen utgår från Aspelins relationella pedagogik (2014). Det är i det mellanmänskliga mötet som lärandet sker. Resultatet av undersökningen visar att det viktigaste när pedagoger interagerar med barn i behov av särskilt stöd är att som pedagog ta hänsyn till barns känslomässiga tillstånd. När det gäller barn utan behov av särskilt stöd ansåg pedagoger att den viktigaste punkten var lyfta fram det positiva. Den relationella pedagogiken poängterar att det är viktigt att ta hänsyn till hela människan i lärandesituationer. Resultatet visar att det påståendet som flest pedagoger värderar högst är att tillit utvecklas mellan pedagog och barn, för att barn ska kunna utveckla sitt lärande. På frågan om vad relationskompetens innebär på förskolan svarade pedagogerna att vara lyhörd, och att pedagogens förhållningssätt är viktigt i relationskompetens.

Studiens syfte är att undersöka låg- och mellanstadielärares uppfattningar avseende faktorer som de anser kan främja elevers intresse för matematik. Vidare ämnar studien belysa hur lärare ser på specialpedagogens roll och samverkan i det arbetet. Lärarens stöd i matematikundervisning är oerhört viktigt för att bibehålla elevers intresse menar Jakobsson och Nilsson (2012). Utifrån det påståendet valdes ett relationellt perspektiv ut, för denna studie. Studien har en kvalitativ metodansats, där semistrukturerade intervjuer med 10 låg- och mellanstadielärare från fyra kommuner i Sverige, genomfördes. Då svenska elevers resultat i matematik sjunker alltmer (Skolverket, 2022a; Skolverket, 2022b) och särskilt stöd för elever ofta sätts in så sent som i årskurs 9 (Skolverket 2022c; Wallström, 2022) är det angeläget att undersöka hur lärare ser på dilemmat, och hur specialpedagoger kan bidra till detta viktiga arbete. Studiens viktigaste resultat visar att en varierad undervisning i matematik är kritisk för att få elever intresserade av ämnet. Vidare synliggjorde resultatet att det behövs goda relationer mellan lärare och elever. Med relationen som utgångspunkt kan lärare individanpassa innehåll, metod och uppgifter utifrån varje elevs kunskap och förmåga. Alla informanter uttryckte ett behov av mer stöd från specialpedagogen på skolan, både i klassen och i samtal. Detta då deras nuvarande organisation gällande specialpedagogik inte fungerar väl. Slutsatsen från studien är att det relationella arbetet är en grundpelare som behöver fungera om lärare ska kunna skapa ett intresse för den matematiska undervisningen. Vidare visar resultatet att specialpedagogens yrkesroll behöver tydliggöras i praktiken. / The purpose of the study is to examine primary and middle school teachers' perceptions regarding factors that they believe can promote students' interest in mathematics. Furthermore, the study aims to shed light on how teachers view the special education teacher's role and collaboration in that work. According to Jakobsson and Nilsson (2012), the teacher's support in mathematics is extremely important to maintain the students' interest. Based on that statement, a relational perspective was selected for this study. The study has a qualitative methodological approach, where semi-structured interviews with 10 primary and middle school teachers from four municipalities in Sweden were conducted. As Swedish students' results in mathematics are increasingly decreasing (Skolverket, 2022a; Skolverket, 2022b) and special support for students is often introduced as late as in year 9 (Skolverket 2022c; Wallström, 2022), it is urgent to investigate teachers standpoint regarding this dilemma, and how they believe that special educators can contribute to this important work. The study's most important results show that varied teaching in mathematics is critical in getting students interested in the subject. Furthermore, the results highlighted the need for good relationships between teachers and students. With the relationship as a foundation, teachers can individually adapt content, method and tasks based on each student's knowledge and ability. All informants expressed a need for more support from the special education teacher at school, both in class and in a deeper dialogue between teachers and the special education teacher. This is because their current organization regarding special education isn't really as high functioning as they would like. The conclusion from the study is that relational work is an important foundation that needs to be in place if teachers are to be able to create an interest in mathematics. Furthermore, the results show that the special education teacher's professional role (in Sweden) needs to be clarified in practice.

Syftet med föreliggande studie har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur sex musiklärare inom ’en-till-en’ undervisning förhåller sig till att skapa och upprätthålla en relation gentemot deras elever i kulturskolan. Tidigare studier föreslår att lärare måste upprätthålla en komplex tvådelad relation som både tillhandahåller den auktoritära- och den personliga lärarrollen. Detta sätt att betrakta lärarrollen kallas för Persona, ett begrepp som är centralt i uppsatsen. Lärarnas utsagor har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och temana som skapades presenteras och kopplas samman med den teoretiska utgångspunkten att lärare har två roller att upprätthålla vad gäller relationen gentemot eleven. Resultatet visar att den personliga relationen är av stor vikt för informanterna då den synliggör elevens styrkor och svagheter; således kan lärarna individanpassa undervisningen för eleverna. Denna relation skapas och upprätthålls via lärarens intresse för eleven. Detta intresse yttrar sig bland annat genom mellanmänskliga samtal under lektionerna. Dock så bör inte detta intresse vara lektionens enskilda fokus. Utifrån intervjuerna framgår det att lärarna även måste tillhandahålla mer auktoritära och opersonliga lärarroller för att eleven faktiskt ska lära sig något. Dessa två lärarroller ska alltså inte ses som dikotomier, utan ska istället användas som komplement för varandra. / The purpose of this study has been to, with the help of qualitative interviews, examine how six music teachers in ’one-to-one’ tuition relate to creating and upholding a relationship in regards to their students in music schools. Earlier studies suggest that teachers must uphold a complex two-parted relationship that involves the teacher both as an authority and in a more personal role. This way of observing the teacher role is called Persona, a term central in this essay. The statements of the teachers have been analysed with the help of thematic analysis and the themes which were created are presented and connected with the theoretical perspective that teachers have two roles to uphold when it comes to the relationship towards the student. The result of the study shows that the personal relationship is of great importance for the informants as it throws light upon the students strengths and weaknesses. This makes it possible for the teachers to customize the education to fit the student. The relationship is created and upheld on the basis of interest that the teachers have for their students. This interest makes itself shown, among other ways, through interpersonal conversations during the lessons. The teachers interest in their student shouldn’t be the single focus of the lesson though. Based on the interviews, it appears that the teachers also must provide more authoritarian and impersonal teacher roles in order for the student to actually learn anything. These two teacher roles should in other words not be seen as dichotomies, but should instead be used as a complement to each other.

Milic Pavlovic, Ljiljana (2021). Student health guidance. A case study about special educators' work. Master degree in Special education, School development and Leadership, Faculty of Education and Society, Malmo UniversityThe purpose of the study is to investigate how consultants from the Central Student Health's specialist team support compulsory school educators for early school years in relational competence when they meet students with neuropsychiatric disabilities. The study means to illustrate opportunities and obstacles that arise during the support process. The relational pedagogy and the special pedagogical perspectives are theoretical frameworks for the study. The study is about four consultants at a centrally organized student health institute and therefore the case study methodology is being used as the motivated research approach. The study focuses on the consultants' perceptions of their work as well as descriptions of opportunities and obstacles that arise when they support educators in the field of relational competence towards students with neuropsychiatric disabilities. The study also intends to show how the support is organized, implemented, and evaluated and how it contributes to the teachers' competence development in the meeting with students with neuropsychological disabilities. Since the study focuses on the consultants' perceptions, semi-structured interviews are the chosen method. The results show that the consultants perceive their support as a combination of different types of consultations and tutorials, with an appearance of the collaborative consultation (Sundqvist & Ström, 2015). The consultants identify the schools' explicit focus on the categorical perspective as the biggest obstacle to their supporting work. At the same time, the consultants identify several opportunities that can be created through successful consultation. One opportunity is the change of perspective to the relational perspective where, a permanent development of relational competence in pedagogical contexts and opportunities for collegial learning and development has been identified. It could gradually lead to a broad impact on all students' learning and development, regardless of whether students have a disability or not. The consultants also see an opportunity for consultation from a preventive perspective which in combination with education in neuropsychiatric disabilities could improve schooling for students with neuropsychiatric disabilities. There are variations in the consultants' perceptions of their work that can be interpreted based on the concept of inclusion and equivalent education, something that could create both opportunities and obstacles for the school's compensatory mission. The organizing of consultation can be presented as a timeline, in a chronologic order from the beginning to the end. The timeline extends throughout the process, from the application for seeking support to Central Student Health to the conclusion of the support work. It also contains a continuous evaluation that follows the consultation process with adaptations to the educators' needs. The consultation process has been identified as a circle where each consultation opportunity creates opportunities for new initiatives in the practical work in the classroom, but also modification or confirmation of the implemented initiatives. In this way, the effects are created at all three levels, namely conclusion level, teacher level and student level. These effects contribute to learning and development for all parties involved

With the starting point in a self percieved dilemma I reflect on how I acted in a crisis situation and if I could have acted in a different way. I ask questions about how preschool educators can handle children and guardians in crisis and the importance of the pedagogues education and experience in dealing with crisis. I have chosen to focus on a socio-cultural perspective, existentialism and tacit knowledge. The methods of the study have been to write a scientific essay and to use qualitative interviews with four educators. I reflect on theories and concepts and discuss how they can be applied in practice. / I denna essä har jag utgått ifrån ett eget upplevt dilemma och reflekterar över hur jag agerade i en krissituation och om jag hade kunnat agera på något annat sätt. Jag ställer mig frågor om hur förskolan kan hantera barn och vårdnadshavare i krissituationer samt vilken betydelse pedagogers utbildningsbakgrund och erfarenhet har när de hanterar kriser. Det teoretiska ramverket utgörs av ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med litteratur om relationskompetens, utvecklingspsykologi, existentialism och tyst kunskap. Jag kommer att reflektera kring detta och diskutera hur teorierna kan tillämpas i praktiken. Metoderna för undersökningen har varit att skriva i vetenskaplig essäform och att använda kvalitativa telefonintervjuer med fyra pedagoger.

In our independent work, the purpose for us is to gain an increased insight into the complex collaboration that exists between educators and guardians and to gain an increased insight into the relationship between educator and student. We believe that this is not a sufficiently explored topic in the after-school center and the challenge therefore lies in finding suitable literature that relates to our independent work. In this independent work, we start from our professional experiences in two difficult-to-assess dilemmas in school and leisure activities. Christopher's dilemma text is about his empathy for "his" student, and that Christopher chooses to tell a white lie to his student's mother to protect the student in question. Fredrik's dilemma text is similar to Christopher's, but the action differs from Christopher's text. Fredrik chooses to tell the truth to “his” student's mother in the belief of being able to see things in a larger perspective and thus create better conditions for the student's schooling. In our independent work, we have used methods such as: scientific essay writing and hermeneutic approach. The theories we have chosen to use are the relationship between educator and student, the relationship between school and home and ethical perspectives. We have then linked the theory part to our individual and joint reflections. Our study deals with the asymmetric versus the symmetrical relationships that exist between adults and children and the interpretive preference that adults have. We discuss the UN Convention on the Rights of the Child and how complex it is to decide what is in the best interests of the child and who can decide it. In the theory part that deals with the relationship between school and home, we highlight the problematic collaboration that exists between educators and guardians. We also highlight the collaboration with an intercultural perspective where cultures and traditions have a great impact. In the study, we write about how we can work to achieve a better collaboration with the homes. We also shed light on the concept of practical knowledge and how it can be expressed in our professional profession. Finally, in the theory part, we deal with ethics of duty, ethics of discourse, ethics of utility and ethics of proximity. At the end of our independent work, we write about our lessons from the study and concluding thoughts about what we learned during the work. Keywords: collaboration, communication, ethics, asymmetric / symmetrical relationship, leisure center, school, trust, dialogue, relationship competence, practical knowledge. / I vårt självständiga arbete är syftet för oss att få en ökad insikt i den komplexa samverkan somfinns mellan pedagoger och vårdnadshavare samt att få en ökad insikt i relationen mellan pedagog och elev. Vi anser att detta inte är ett tillräckligt utforskat ämne inom fritidshemmet och utmaningen ligger därför i att hitta lämplig litteratur som rör vårt självständiga arbete. I detta självständiga arbete utgår vi från våra yrkeserfarenheter i två svårbedömda dilemman inom skol- och fritidsverksamheten. Christophers dilemmatext handlar om hans empati för ”sin” elev, och att Christopher väljer att dra en vit lögn för sin elevs mamma för att skydda eleven ifråga. Fredriks dilemmatext är snarlik Christophers men handlandet skiljer sig från Christophers text. Fredrik väljer att berätta sanningen för ”sin” elevs mamma i tron om att kunna se saker i ett större perspektiv och således skapa bättre förutsättningar för elevens skolgång. I vårt självständiga arbete har vi använt oss av metoder som: vetenskapligt essäskrivande och hermeneutiskt förhållningssätt. De teorier som vi valt att använda oss av är relationen mellan pedagog och elev, relationen skola och hem samt etiska perspektiv. Teoridelen har vi sedan kopplat till våra individuella och gemensamma reflektioner. Vår studie behandlar de asymmetriska kontra de symmetriska relationerna som finns mellan vuxna och barn samt det tolkningsföreträde som vuxna har. Vi diskuterar kring FN:s barnkonvention och hur komplext det är att avgöra vad som är barnets bästa och vem som kan besluta det. I teoridelen som behandlar relationen skola och hem belyser vi det problematiska samarbetet som finns mellan pedagoger och vårdnadshavare. Vi belyser även samarbetet med ett interkulturellt perspektiv där kulturer och traditioner har en stor påverkan. I studien skriver vi om hur vi kan arbeta för att nå ett bättre samarbete med hemmen. Vi belyser även begreppet praktisk kunskap och hur det kan ta sig i uttryck i vår yrkesprofession. Avslutningsvis i teoridelen behandlar vi pliktetik, diskursetik, nyttoetik och närhetsetik. I slutet av vårt självständiga arbete skriver vi om våra lärdomar från studien samt avslutande tankar kring vad vi lärt oss under arbetets gång.

Abstract Research shows that the prevailing view is that the relationship between teacher and pupil is fundamental to learning. Although most studies emphasize the crucial importance of a positive relationship between teacher and student, it also highlights that more knowledge is needed about what actually happens when a teacher acts relationally. The purpose of this study is therefore to elucidate what teachers do in their practice which creates good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities.The purpose is achieved by answering the questions: What good conditions for a good teacher-student relationship can be determined based on how teachers act in the teaching practice with students incompulsory school for children with severe learning disabilities? What good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities can be determined based on the descriptions of three teaching teachers? and How can good prerequisites for a good teacher-student relationship with students inthe practice ofcompulsory school for children with severe learning disabilities be understood from a two-dimensional interpretation framework? The relational perspective according to Aspelin (2013, 2016) is the perspective used to interpret the study's empirics. According to this perspective, a two-dimensional interpretation framework consisting of two approaches, which Aspelin (2013) calls pedagogical approaches and pedagogical meetings, is required. In order to balance these, differentiation skills (Aspelin, 2016) are also required to have the ability to regulate proximity and distance in the relationship. Observational studies and interview studies were conducted to find answers to the study's questions. The study results show that the two survey methods complement each other, since the results of the study methods do not contradict each other, but rather substantiate and supplement, the assumption is made that this contributed to a more complex picture of relationship building. The methods illustrate the topic from two different perspectives, what the teacher does and what the teacher describes it to do. The result reflects the different ways of creating the conditions for relationships that the study's review of previous research shows. Based on a combination of the results of the study methods, it can be seen that teachers are often in the social and interpersonal dimension at the same time and that they influence and presuppose one another. Taken together, the study's results can be interpreted as the fact that specialist teachers' knowledge of the pedagogical work and their ability to self-insight is the basis of their work in building teacher-student relationships. And that differentiation creates the conditions for the teachers' ability to differentiate between private and professional as well as the prerequisite for the student to take a place as an individual. / Sammanfattning Forskning visar att den rådande synen är att relationen mellan lärare och elev är grundläggande för att lärande skall ske. Trots att flertalet studier framhåller den avgörande betydelsen av en positiv relation mellan lärare och elev lyfter den även att det behövs mer kunskap om vad som faktiskt äger rum när en lärare agerar relationellt. Syftet för denna studie är därför att belysa vad lärare gör i sin praktik som skapar goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan. Syftet uppnås genom att besvara frågeställningarna: Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation går att utröna utifrån hur lärare agerar i undervisningens praktik i träningsskolan? Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan går att utröna utifrån tre undervisande lärares beskrivningar? samt Hur kan goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolans praktik förstås utifrån en tvådimensionell tolkningsram?  Det relationella perspektivet enligt Aspelin är det perspektiv som används för att tolka studiens empiri.Enligt detta perspektiv fordras dels en tvådimensionelltolkningsram bestående av två förhållningssätt som Aspelin (2013) benämner pedagogiskt förhållningssätt och pedagogiskt möte. För att balansera dessa krävs även en differentieringskompetens för att ha förmågan att reglera närhet och distans i relationen. Observationsstudier och intervjustudier genomfördes för att finna svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att de två undersökningsmetoderna kompletterar varandra, då resultaten från studiens metoder inte motsäger varandra, utan snarare underbygger och kompletterar, görs antagandet att detta bidrog till en mer komplex bild av relationsbyggande. Metoderna belyser ämnet från två olika perspektiv, vad läraren gör och vad läraren beskriver att den gör.  Resultatet speglar de olika sätt att skapa förutsättningar för relationer som studiens genomgång av tidigare forskning visar. Utifrån en kombination av resultaten från studiens metoder syns att lärarna ofta befinner sig i den sociala och den mellanmänskliga dimensionen samtidigt samt att dessa påverkar och förutsätter varandra. Sammantaget kan studiens resultat tolkas som att speciallärares kunskap om det pedagogiska arbetet och deras förmåga till självinsikt är grunden i deras arbete med att bygga lärare- elevrelationer. Och att differentiering skapar förutsättningar för lärarnas förmåga att skilja på privat och professionell samt förutsättningen för eleven att ta plats som en egen individ.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur rektorer väljer att organisera kompetensutveckling för lärare gällande erfarenhetsbaserad undervisning. Min empiri är insamlad med hjälp av datorstödda mailintervjuer. I och med detta söker jag mönster i respondenternas olika svar utifrån en fenomenografisk ansats. Studiens resultat har gett svar på de frågeställningar som studien utgår ifrån och resultatet visar på en stor variation. Dels finns det variation i respondenternas tolkning av begreppet erfarenhetsbaserad undervisning och det finns även variationer kring deras tolkning av styrdokumenten. Det går också att se olikheter gällande den kompetensutveckling som rektorer organiserar för lärare. På grund av de variationer som råder i samtliga utsagor så kan det bli aktuellt att lyfta vikten av centraliserad tolkning av bärande begrepp på nationell nivå för att komma så nära likvärdig undervisning som möjligt. / The aim of this study is to gain an understanding how the principals choose to develop teacher competence in experience-based teaching. I seek patterns in the different interview answers based on phenomenographic approach. My empirical data was collected with the help of computer-aided mail interviews. The results of the study have given answers to the questions on which the study is based upon and the results show a great variation. Variation in the interpretation of the concept of experience-based teaching and the governance document. But the results also vary regarding the skills development the principals offers teachers. Due to the variations that seem to prevail in all statements, it may be relevant to emphasize the importance of centralized interpretation of key concepts at the national level, in order to get as close to equivalent teaching as possible.