Lövgren, Marlene (2021). Det där relationella är ju så viktigt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar  I detta arbete är avsikten att belysa hur lärare uppfattar och uttrycker relationskompetens i yrkesrollen och hur detta uppfattas av elever. Arbete fokuserar på vilka relationella aspekter som hjälper elever och frågeställningarna är. • Hur upplever lärare detta?• Vad anser eleverna? Teori  Arbetet utgår från begreppet relationell pedagogik och de teorier om människan som subjekt som dessa bygger på. Metod  Studien är inspirerad av grundad teori och två olika undersökningsmetoder har använts. Enkäter till både elever och lärare samt efterföljande intervjuer. I arbetet pågick analys och inhämtande av data samtidigt eftersom intervjuerna grundade sig på enkätsvaren. Resultat  Resultatet tyder på att skolan behöver arbeta vidare med fördjupad förståelse av det komplexa begreppet relationskompetens. Lärarna behöver fördjupad kunskap både när det gäller hur yrkesprofessionell relationskompetens utvecklas och hur det praktiska relationella arbetet med elever kan utvecklas. Lärarna behöver även fördjupad kunskap om varför det relationella mötet är viktigt för ett framgångsrikt lärande Specialpedagogiska implikationer  Inom specialpedagogiken har de relationella aspekternas vikt för lärandeprocessen varit välkända länge. Därför är det lämpligt att använda sig av skolans specialpedagog i den kompetensutveckling som lärarna är i behov av.

Den här uppsatsen ämnade undersöka hur verksamma lärare arbetar med relationer och på vilket sätt det kan påverka enskild undervisning i musik. Detta för att bidra till ökad kunskap inom det pedagogiska fältet där lärares kompetens att bygga goda relationer de senaste decennierna fått ökad uppmärksamhet. Datainsamlingen skedde genom observationer och intervjuer av två lärare som i denna studie kommer att kallas Anna och Håkan. Materialet transkriberades tematiskt och med en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att båda lärarna upplevde relationer som viktiga dels för att eleverna skulle vilja komma på lektionerna och dels för att de skulle känna trygghet att våga utföra utmanande övningar. Genom att titta på resultatet i ett relationellt perspektiv där relationer ses som ett oförutsägbart mellanmänskligt möte där det som sker här och nu avgör vilken riktning undervisningen tar. Det visade sig att lärarna lät undervisningen påverkas olika mycket av mötet med eleverna. Slutsatsen visar att relationer är viktiga för att elever ska kunna ges möjlighet att vara aktiva i undervisningen vilket leder till meningsfullhet och större potential att utvecklas. / This study intended to examine how teachers work with relationships and in which way that can affect the teaching in individual music teaching. This is a contribution to the pedagogical field where teachers’ competence to build good relationships in recent decades has received increased attention. The collection of data was made through observations and interviews of two teachers who in this study will be called Anna and Håkan. The material were transcribed thematically and with a phenomenographic approach. The results showed that both teachers perceived relationships as important partly because the students would like to come to the lessons and because they would feel safe to perform challenging exercises. By looking at the result in a relational perspective where relationships are seen as an unpredictable interpersonal meeting where what happens here and now determines which direction the teaching takes. It turned out that the teachers let the teaching be affected differently by the meeting with the students. The conclusion shows that relationships are important for students to be given the opportunity to be active in the teaching, which leads to meaningfulness and greater potential to develop.

Detta är en kvalitativ studie som utforskar socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av klient- och brukarrelaterat hot och våld, det vill säga hot och våld riktat mot tjänstemän från klienter och brukare. Syftet med studien är att belysa dessa upplevelser samt undersöka om, och i så fall hur, hot och våld påverkar socialsekreterare och LSS-handläggares mående samt arbetsmiljö. Utöver detta syftar studien till att åskådliggöra betydelsen av hanteringsstrategier samt utbildning kopplat till detta område. Genom en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer har studien sökt besvara de frågeställningar som vi utformat med hänsyn till studiens syfte. Samtliga socialsekreterare och LSS-handläggare som intervjuats innehar en socionomexamen samt har erfarenhet av myndighetsutövning inom socialtjänsten, där klient- och brukarrelationen är ständigt närvarande. Materialet har tolkats med stöd i tidigare forskning samt teorier vilka berör våldsbegreppet och olika hanteringsstrategier; däribland mentalisering. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt en tolkande innehållsanalys, vilken har genererat i olika teman som alla på något sätt berör socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av hot och våld. Dessa teman behandlar dels hot- och våldsbegreppets definition samt förekomsten av hot och våld i socialtjänstens myndigheter, men även påverkan av arbetsmiljö och mående, olika hanteringsstrategier samt vikten av utbildning. Resultatet i studien visar på att socialsekreterare samt LSS-handläggare delvis upplever sig vara utsatta för klient- och brukarrelaterat hot och våld, samt att de vid påfrestande situationer tar till olika hanteringsstrategier för att hantera omständigheterna. Det framgår även att utbildning ses som en viktig del i att förbereda framtida socionomer på situationer som kan komma att ske i det praktiska sociala arbetet, men likaså en viktig del i att utveckla socialtjänstens verksamheter utifrån ett preventivt förhållningssätt. Studien pekar på betydelsen av relationsskapande i det klient-/brukarnära arbetet, vilket enligt våra intervjupersoner är en viktig del för att främja trygghet i mötet och försöka motverka såväl hot som våld. Vi vill med den här studien belysa socialsekreterare och LSS-handläggares arbetsvillkor och utsatthet med målsättningen att initiera ett tryggare professionellt socialt arbete.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker hur barnens intressen, tankar och idéer ingår i det tematiska arbetet i svenska förskolor. Syftet med denna studie är att förstå hur förskollärare arbetar för att möjliggöra barns inflytande och deltagande i det tematiska arbetet i förskolan. Detta kommer vi att analysera genom det relationella perspektivet med kompletterande centrala begrepp. Syftet kommer att besvaras med följande frågor:• Hur arbetas teman fram i förskoleverksamheten?• Hur tar pedagogerna vara på barnens intressen, tankar och idéer idet tematiska arbetet?• Hur ser pedagogerna på det tematiska arbetet?Vår studie är en kvalitativ studie där intervjuer har använts som metod för att ta reda på hur förskollärare arbetar med barns inflytande och deltagande i det tematiska arbetet. Från resultatet kan vi se att utformningen av det tematiska arbetet varierar i de olika kommuner där förskolorna är belägna. Oavsett hur uppstarten ser ut, är barnens intressen alltid i fokus och får chans till inflytande i det tematiska arbetet. För att göra det lättare för både barn och förskollärare valde samtliga avdelningar att arbeta i smågrupper. Detta främjar ett säkert klimat där varje barn får en chans att uttrycka sig. Resultatet visade också att förskollärarna anser att det tematiska arbetet är ett verktyg för att hålla barnen intresserade och göra aktiviteterna meningsfulla genom att koppla dessa till ett visst tema. De poängterar också komplexiteten i att involvera alla barnens intressen i aktiviteterna. Flera av förskollärarna betonar vikten av att skapa goda relationer med barnen och att det är grunden för ett roligt och utvecklande arbetssätt. / This is a qualitative study that examines how the children's interests, thoughts and ideas are included in the thematic work in Swedish preschools. The purpose of this study is to understand how preschool teacher’s work to enable children’s influence and participation in the thematic work in preschool, which we will analyze by using the relational perspective with complementary concepts. The purpose will be answered by following questions:• How are themes developed in preschool activities?• How does preschool teacher’s include children’s interests, thoughts and ideas inthe thematic work?• What is the preschool teacher’s view on the thematic work?Our study is a qualitative study where interviews have been used as a method in order to find out how preschool teacher’s work with children’s influence and participation in the thematic work. From the result we can see that the design of the thematic work varies in the different towns in which the preschools are located. No matter what the start-up looks like, the children’s interests are always in focus and gets a large influence in the thematic work. To make it easier for both children and preschool teacher’s, all departments chose to work in small groups. This promotes a safe climate where every child gets a chance to express themselves. The result also showed that preschool teacher’s considers the thematic work being a tool to keep the children interested and making the activities meaningful by connecting the activities to a certain theme. They also point out the complexity of involving all of the children's interests equally in the activities. Several of the preschool teacher’s emphasize the importance of creating good relationships with the children and that it is the basis for a fun and developing way of working.

I denna uppsats undersöker jag hur elever upplever musikskapande undervisning på gymnasiet och hur de beskriver lärarens del i deras kreativa process. Det empiriska materialet är insamlat från två fokusgruppsintervjuer med elevgrupper som studerar musikprofil på gymnasiet. Ett relationellt perspektiv har använts för att analysera intervjuerna. Flera beskrivningar visar att lärare ofta bemöter eleverna objektivt, vilket resulterar i att de främst utvecklas i att repetera och etablera information. Eleverna förmedlar även exempel på lärare som delvis bemöter dem som subjekt, men främst relationer mellan elever som öppnar upp för att mötas som två subjekt, något som ger dem rum att engageras och utvecklas som människor genom musikskapande dialog. Resultatet kompletterar tidigare forskning inom området relationen mellan lärare och elev, och visar särskilt vidare på hur musikskapande likt all form av skapande och lärande i grunden behöver autentiska möten för att kreativa frön ska kunna gro och spira. / This essay examines how students experience music creating studies at upper secondary school, and how they describe the teacher's part in their creative process. The empirical material is collected from interviews with two focus groups of students studying music profile in high school. A relational perspective has been used to analyze the interviews. Several descriptions are given about teachers, who is interacting with the students in an objective way, which results in them primarily developing in rehearsing and establishing information. There are also examples of teachers who partially meet students as a subject, but primarily relationships between students that opens up for meetings between two subjects, something that gives them room to get involved and develop on a personal level through a music creating dialogue. The result complements previous research in the area of the relation between students and teachers, and especially further shows how music creating, like all forms of creation and learning, ultimately requires authentic meetings for creative seeds to germinate and sprout.

The #MeToo movement exposed widespread vulnerability to sexual abuse, while digitalization increased online risks for youth. Recent changes in the curriculum for the Swedish Upper Secondary school have expanded sexual education, emphasizing consent and relationships, underscoring its importance across school activities, including the subject social studies. Despite the potential for integrating these themes, research indicates reluctance among several teachers. Research primarily focuses on teaching methods from both teacher and student perspectives, yet there is a gap in understanding teachers of social studies needs and challenges in light of these new curriculum guidelines, hence the purpose of this study. Our aim is to capture a result that can develop sexual education, furthermore get an insight into what teachers need to integrate the topic of sexuality, consent and relationships. We gathered empirical material using mixed methods; a questionnaire survey and semi-structured interviews. The result, presented through thematic analysis and discussed using theoretical concepts and current research, shows that teachers of social studies lack a unified view on integrating these topics due to the broad curriculum, as they have varied experiences, unclear guidelines or insufficient preparation. Challenges include content overload, time constraints and the sensitivity of the subject. Teachers navigate these challenges using their pedagogical skills and relationship-building, highlighting the need for clearer guidelines, collaborative work, and professional development to effectively address the controversial topics that the subject can arise.  The subject is crucial for students' lives and their future as democratic citizens. We propose reviewing the guidelines and the curriculum of social studies to provide concrete guidance for teachers. This would ensure the subject is neither forgotten nor overwhelming and reduce the risk of it being intended to be covered in all subjects but actually included in none.

I min vetenskapliga essä beskriver jag självupplevda situationer som behandlar fyra barn i förskolan och pedagogernas agerande. Berättelserna handlar vid första anblick om pedagogers relationsbyggande och relationskompetens och huruvida de lyckas eller misslyckas att bemöta barnets behov och känslor. I ett relationellt perspektiv, behandlas den första forskningsfrågan, hur pedagogen kan möta barnet för att bygga en god och professionell relation. Det relationella perspektivet har ett fokus på mötet mellan pedagog och barn, med begrepp som relationsbyggande, relationskompetens, barnets perspektiv, trygga relationer; utifrån docenten Emilson, professor Frelin, familjeterapeuterna Juul & Jensen, barnforskaren Johansson samt professor Aspelin och amerikanska professorerna McNally & Slutsky. Jag vidgar mitt synfält med den andra forskningsfrågan, hur pedagogen kan förstå och möta den andres annanhet. Genom ett hermeneutiskt perspektiv söker jag förstå och möta annanheten som varje människa besitter och hur detta påverkar mötet mellan pedagogerna samt mellan pedagog och barn. Jag reflekterar över mitt eget och andras agerande. Jag synliggör hur föreställningar om barnet och min konstruktion av pedagoger, kan påverka min förståelse för och mötet med den andre. Polisen Heder behandlar att professionen ansvarar för ett empatiskt möte. Filosofen Gadamer och hans begrepp förståelsehorisont, används genomgående, tillsammans med begreppet annanhet. Fil.dr. Bjervås och docenten Emilson bidrar till en ytterligare förståelse för annanheten, genom olika föreställningar om barnet. Vidare reflekterar jag över min konstruktion av den andre samt även mitt ansvar i kunnandet, med hjälp av docenterna Hjertström Lappalainen & Schwarz. Syftet med essän är att problematisera förskolan som en komplex mötesarena av relationer, erfarenheter, annanheter och föreställningar, vilket jag med mina perspektiv och forskningsfrågor ämnar synliggöra. Begreppet förståelsehorisont och mötet med annanheten, har givit mig en bredare blick för mitt framtida kunnande. Metoden har varit essäskrivandet, min berättelse, reflektion över erfarenheten, den teoretiska förankringen, mentorsamtal och en skrivgrupps reflektioner. Undersökningsmetoden har varit berikande då min praktiska kunskap har problematiserats och kan således utvecklas. / In my scientific essay, I describe self-experienced situations that deal with four children in preschool and the educators' actions. The stories are at first sight about educators' relationship building and relationship skills and whether they succeed or fail to respond to the child's needs and feelings. In a relational perspective, the first research question is addressed, how the educator can meet the child to build a good and professional relationship. The relational perspective focuses on the encounter between educator and child, with concepts such as relationship building, relationship skills, the child's perspective, safe relationships; from the docent Emilson, Professor Frelin, family therapists Juul & Jensen, child researcher Johansson and Professor Aspelin and American Professors McNally & Slutsky. I broaden my sight with the second research question, how the educator can understand and meet the other's otherness. Through a hermeneutic perspective, I seek to understand and meet the otherness each person possesses and how this affects the encounter between the educators as well as between educators and children. I reflect on my own and others' actions. I visualize how assumptions of the child and my construction of educators, can affect my understanding of and the encounter with the other. Policeman Heder deal with the profession as responsible for an empathetic encounter. The philosopher Gadamer and his concept horizon of understanding, is used consistently, with the concept otherness. PhD Bjervås, and the docent Emilson contribute to a further understanding of the otherness, through different assumptions of the child. Furthermore, I reflect on my construction of the other as well as my responsibility in the know-how, with the help of docents Hjertström Lappalainen & Schwarz. The purpose of the essay, is to problematize preschool as a complex arena of encounters, with relationships, experiences, otherness and assumptions, which I aim to make visible with my perspectives and research questions. The concept horizon of understanding and the encounter with the otherness, has given me a broader view of my future know-how. The method has been my essay writing, my story, reflection on the experience, the theoretical framework, mentor conversation and a writing group’s reflections. The research method has been enriching as my practical knowledge has been problematized and can thus be developed.

This essay is about how basic democratic values are formed in preschool. I have focused on children´s abilities to take on responsibility and also, on the importance of relationships in the development of democratic values in preschool. This essay starts in self-perceived dilemmas, based on my own feeling that the children should have more rights and that the preschool often has too many unreflected rules and routines. The dilemma has been reflected on and has been discussed in relation to other theories. I have also reflected on my own behavior as a teacher and to what extent this behavior has influence on the outcome. The relationship between the governing documents and the work in preschool has been reviewed with the conclusion that they are not synchronized with each other. The investigation shows several examples of the meaning of a good working relationship between teacher and child and that children´s own sense of responsibility should be taken seriously and be recognized as a resource. In the discussion with the theories a connection between democracy, relationships and children´s responsibility was detected. The meaning of a good working communication and the teacher’s significance for the development is central and is made visible and problematized. The concluding words show how the approach to democratic and fundamental values must come to a change in preschools, a change that the teacher partly is responsible for. The preschool itself must be changed to fit into the society of today. / Denna essä granskar hur demokratiska värderingar tidigt grundläggs i förskolan, dels genom barns eget ansvarstagande men även genom att studera relationernas betydelse. Undersökningen startar i egenupplevda, vanligt förekommande dilemman på förskolan. Dessa dilemman grundar sig i en känsla av att barnen borde ha mer att säga till om, samt att förskolan som institution består av allt för många oreflekterade, icke ifrågasatta regler och rutiner. I undersökningen använder jag mig av mina egenupplevda dilemman och reflekterar kring dessa. För att få ett ytterligare djup låter jag mina reflektioner möta andra teoretiska perspektiv i en vetenskaplig diskussion. Relationen mellan den faktiska verksamheten och styrdokumentens riktlinjer granskas och påvisar problematiken med att dessa inte är synkroniserade med varandra. Även problematiken med institutionens oreflekterade regler och rutiner granskas. Undersökningen ger exempel på betydelsen av det som Jesper Juul och Helle Jensen kallar för relationskompetensens. Denna relationskompetens visar på hur demokratiska värderingar tillägnas samt hur barns eget ansvarstagande bör tas på allvar och ses som en tillgång. I mötet med flera teorier finner jag ett samband mellan relationer och demokrati samt en koppling till barns ansvarstagande. Även kommunikationens betydelse förs fram och pedagogens roll för utvecklingen av de demokratiska värderingarna i förskolan synliggörs och problematiseras. Slutordet behandlar hur en förändring med att aktivt arbeta med demokratiska värderingar och grundförutsättningar i dagens förskola kan komma till stånd genom ett förändrat förhållningssätt hos pedagogerna, men även genom att göra pedagogiska förändringar i verksamheten.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns i undervisningen, ur ett specialpedagog-, lärar- och elevperspektiv. På vilket sätt kan lärare arbeta med ledning och stimulans på gruppnivå, för att undvika för många extra anpassningar på individnivå? Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar utformats och dessa är; Vad anser eleverna gynnar deras lärande i den undervisning de möter? Vad anser specialpedagoger och lärare gynnar eleverna i deras lärande? Vilka specialpedagogiska perspektiv framkommer i synen på elever? Metoden är kvalitativa intervjuer med tre lärare, tre specialpedagoger, och tre fokusgruppsintervjuer med fem elever i varje. De teoretiska perspektiv studien utgår från är det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs fokus på relationer och samspel. Även de specialpedagogiska perspektiven, relationellt- och kategoriskt perspektiv ligger till grund för studien. Resultatet visar att det finns många framgångsfaktorer när det handlar om undervisningsmetoder och planering. Elever, lärare och specialpedagoger påvisar samma saker som centrala för att uppnå kunskapskraven. Visuellt stöd, begreppsinlärning, olika stödstrukturer och samarbete är några av de faktorer som lyfts. Resultatet visar även att relationen mellan lärare och elev har en central roll i elevernas lärande och utveckling. Relationen skapar trygghet, ökar elevernas självförtroende och får eleverna att känna tillhörighet, vilket skapar bättre förutsättningar för elevernas lärande. / The purpose of this study is to identify the key success factors in teaching, from a special educator, teacher and pupil perspective. How can leadership and stimulation at a group level be applied in order to avoid excessive personalized adaptations at an individual level? Based on the purpose of the study, three questions have been formulated; What do the pupils consider to be beneficial in the education they get? What do special educators and teachers consider to be beneficial in the education they conduct? What special educational perspectives emerge with the pupils in mind? The chosen method is qualitative interviews with three teachers, three special educators and three focus groups with five pupils in each. The theoretical perspective this study is based on is the sociocultural perspective using Vygotskijs’ focus on relationship and teamwork. The study is also based on the special educational perspective, the relational perspective and the categorical perspective. The result shows that there are several success factors when it comes to teaching methods and planning. , teachers and special educators identify the same factors to be critical in order to achieve the required educational proficiency. Visual aids, learning concepts, different support structures, and collaboration are some of the main factors identified. The result also shows that the relationship between the teacher and the pupil is key when it comes to learning and development. A good relationship creates safety, increases students’ self-confidence and generates a sense of belonging. This environment creates a better foundation for the pupils’ learning.

Background: The school's mission is to promote the development and learning of all students and that special consideration should be given to those who have difficulty achieving the purpose of the studies. One way to find ways to support all learning is through conversations with special education teachers. According to the degree ordinance, the special education teacher with a specialization in language reading and writing development must be a qualified conversation partner regarding the same. My problem area is about the special education teacher's role as a qualified conversation partner and counsellor in matters of language, reading and writing development. The purpose of this work is to contribute knowledge about how some teachers, principals and special education teachers describe the special teacher's relational competence in the role of qualified conversation partner and advisor in matters of language, reading and writing development. Method in the study is semi-structured interviews of six respondents. Two special education teachers, two teachers and two principals. The interview results have been analyzed on the basis of Aspelin's (2018) analytics relational competence and on the basis of KoRP, the communicative relational perspective (Ahlberg, 1999). The results show that all respondents give examples of relational competence in the special education teachers. It also emerges that the special education teacher, in consultative conversations, is perceived as clear and structured. Half of the respondents feel that the conversations are important for the teaching of Swedish, and one of them states that he always makes changes in his teaching after the conversations. Conclusions: Both special teachers want to see more profound changes in the classroom after conversations. I see it as important that the special education teacher, with the support of the school management, is given the opportunity to develop their conversational role together with colleagues in continuing education. In different ways, the special education teacher's conversational role, for example through observations of classroom work and subsequent conversations, needs to be developed. The special education teacher’s importance as a conversation partner for language writing and reading development in school should be clarified and worked into the daily work at school. / Bakgrunden: Skolans uppdrag är att främja alla elevers utveckling och lärande och att särskild hänsyn ska tas till de som har svårt att nå målen. Ett sätt att utveckla former för att stödja alla elevers lärande är genom samtal med speciallärare. Enligt examensordningen ska specialläraren med inriktning mot språk- skriv-och läsutveckling vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare gällande detsamma. Mitt problemområde handlar om innebörden av speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner och rådgivare inom språk- skriv och läsutveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur några lärare, rektorer och speciallärare beskriver speciallärarens relationskompetens i rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor om språk- skriv- och läsutveckling. Metod i studien är semistrukturerade intervjuer av sex respondenter. Två speciallärare, två lärare samt två rektorer. Intervjusvaren har analyserats utifrån Aspelins (2018) analysverktyg relationskompetens samt utifrån KoRP, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 1999). Resultaten visar att alla respondenter ger exempel på relationskompetens hos speciallärarna. Det framkommer även att specialläraren, i rådgivande samtal, upplevs som tydlig och strukturerad. Hälften av respondenterna upplever att samtalen har betydelse för undervisningen i svenska, och av dem är det en som uppger att han alltid gör förändringar i sin undervisning efter samtalen.Slutsatser: Båda speciallärarna önskar se mer djupgående förändringar i klassrummet efter samtal. Att specialläraren, med skolledningens stöd, får möjlighet att utveckla sin samtalsroll tillsammans med kollegor i fortbildningar ser jag som viktigt. På olika sätt behöver speciallärarens samtalsroll, t ex genom observationer av klassrumsarbete och därpå följande samtal utvecklas. Speciallärarens betydelse som samtalspartner för språk- skriv - och läsutveckling i skolan bör tydliggöras och arbetas in i det dagliga arbetet på skolan.