Global warming and environmental impact are topics that have received increased attention in recent years. Research suggests that companies should take more responsibility for this impact. Scholars have expressed contradicting opinions on whether these sustainability initiatives result in new risks and thereby lead to worse financial performance or will benefit the organization. This qualitative multiple case study uses an abductive approach to examine how risks associated with environmental sustainability initiatives are perceived to impact financial performance as well as how these risks can be managed in practice. Based on existing literature on environmental sustainability, risk management, and financial performance combined with interviews conducted with six representatives from three different companies in the Swedish manufacturing industry, a framework is developed. The framework presents a link from sustainability initiatives to risks, which can result in negative impacts on financial performance. The study further shows a positive relation between sustainability and financial performance, indicating that financial benefits can be gained from working with sustainability. Additionally, it is found that sustainability-related risks should be managed differently than business-related risks in organizations. The presented framework therefore indicates a necessity of establishing sustainability risk management strategies. The four main strategies identified were i) creating a shared mindset which allows for understanding of risks in the organization, ii) increasing communication and collaboration across departments, iii) actively working with risk identification to understand its behavior, and iv) establishing constant revision of risk management strategies.

Abstract in Swedish

This study examines the implementation of ESG ratings and their impact on the Swedishstock market within the real estate, banking, and industrial sectors. ESG ratings assesscompanies' sustainability based on environmental impact, social responsibility, and corporategovernance. The aim is to analyze the relationship between ESG ratings and stockperformance, as well as investors' behavior in investment decisions. The study focuses onlarge companies within the Large Cap segment in the Swedish market during the period of2016-2019. The methods include qualitative interviews to gather investors' perspectives anddescriptive analysis to quantitatively examine returns based on ESG scores. The study findsno statistically significant relationship between ESG and companies returns. Investors'decisions are not solely based on ESG ratings but also on other factors.

Det har skett en samhällsförändring eftersom Sverige har tagit emot ett stort antal asylsökande, vilket har uttryckt sig i en ny bibliotekslag (2014) som understryker att biblioteken skall ha särskild fokus på prioriterade grupper. Uppsatsen undersöker hur biblioteken arbetar med integrationsfrämjande insatser, om bibliotekarier upplever att sin arbetsroll har förändrats, vilka resultat de anser att man uppnår, samt om det finns skillnader i hur det integrationsfrämjande arbetet upplevs bland olika typer av bibliotekarier, i olika typer av bibliotek och i olika typer av närområde. Den teoretiska ansatsen utgår i majoritet från Vårheims (2011) teori om att skapa socialt kapital i folkbiblioteken, Pilerot & Hultgrens (2017) sammanställning av enkätundersökningar, Ager och Strangs (2008) integrationsmodell samt Skot-Hansen och Anderssons (1994) teori om bibliotekens fyra centrum. Resultatet och analysen är förankrad i studiens empiriska material som består av djupintervjuer med bibliotekarier. Studien ger tecken på en förändring eller förstärkt uppdrag hos biblioteken gällande integrationsfrämjande som i sin tur leder till en förändring av bibliotekariers arbetsroll, samt hur biblioteken utformar sitt arbete baserat på närområdet. Dessutom påvisar den betydelsen av socialiserande aktiviteter för nyanlända i biblioteken. Samtliga respondenter i studien upplever att man når goda resultat trots att det finns stora utvecklingsområden.

Denna vetenskapliga essä undersöker möjligheterna att finna balans i förskollärarrollen när det kommer till arbetet i barngrupp och det administrativa arbetet. Studien sker till största del på en förskola i Stockholmsområdet där jag själv arbetar som förskollärare, med undantag för vissa gestaltningar som skett på tidigare arbetsplatser. Vi lever ett mätbarhetssamhälle idag, där resultatfokuset tar mer plats vilket märks även inom de olika skolformerna där förskolan är den första instansen. Denna studie syftar till att försöka finna balans i förskollärarrollen mellan det praktiska arbetet i barngrupp och det administrativa arbetet som kräver tid ur det praktiska arbetet i barngruppen. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) beskriver hur förskolans utbildning alltid ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att skapa en förståelse för den stora mängd administration som krävs inom förskolan idag och ställer sig frågande till vad som egentligen är av vikt att administreras. Genom att använda mig av gestaltningar, deltagande observationer med influenser av aktionsforskning kopplat till Bornemarks mätbarhetsbegrepp, Aristoteles tankar om klokhet och Forssell & Ivarsson Westermarks texter om administration gör jag en resa genom den administrativa världen och vad den kan tänkas ge tillbaka, liksom ta från den utbildning jag önskar ge till barnen i förskolan.   En mening som återkommer genom uppsatsskrivandet är ta tillvara dessa stunder. Mina reflektioner kretsar kring vilka stunder jag ska ta tillvara och hur den praktiska kunskapen jag som förskollärare utvecklar, kan tänkas användbar genom att administreras. Kan jag i min förskollärarroll utveckla mitt praktiska kunnande framåt genom ett administrativt arbete? Jag vill få fatt i vad som sker om jag ibland lyfter blicken mot barnen istället för att ta tillvara dessa stunder av administrativa arbetsuppgifter utanför barngruppen. Vad kan det tänkas ge för effekter i det långa loppet när det kommer till min roll som förskollärare, barngruppens utbildning och samhället i sig? / Seize these moments – on preschool teachers’ ability to balance wisely between their work with children and administration This scientific essay examines the possibilities of finding balance in the preschool teacher's role when it comes to working in children´s groups and the administrative work. The study mostly takes place at a preschool in the Stockholm area where I myself work as a preschool teacher, along with certain characterizations that took place at previous workplaces. We live in a measurability society today, where the focus on results takes up more and more space and this is also noticeable within the various school forms where the preschool is the first instance. This study aims to try to find a balance in the preschool teacher's role between the practical work in the children's group and the administrative work that requires more and more time from the children. The curriculum for preschool (Lpfö 18) describes how preschool education should always rest on a scientific basis and proven experience. This study aims to create an understanding of the large amount of administration required in preschools today and questions what’s important to be administered in the long run. By using representations, participatory observations with influences from action research linked to Bornemark's concept of measurability, Aristotle's thoughts on wisdom and Forssell & Ivarsson Westerberg's text on administration, I make a journey through the administrative world and what it can conceivably give back, as well as take from the education I wish to give to the children in preschool.   A sentence that recurs throughout the essay writing is seize these moments. My reflections revolve around which moments I should take advantage of and how the practical knowledge I develop as a preschool teacher can be considered useful by being administrated. In my role as a preschool teacher, I wonder how I can develop my practical skills going forward through administrative work. I want to understand what happens if I sometimes focus on the children instead of taking advantage of these moments of administrative work outside the children's group. What kind of effects can it conceivably have in the long run when it comes to my role as a preschool teacher, the children's group's education, and society itself?

Kommersiella fastigheter har setts som en inflationsskyddad tillgång och en viktig del i densvenska ekonomin. Stigande fastighetspriser och låga finansieringskostnader har varitfördelaktigt för de kommersiella fastighetsbolagen i Sverige. Många bolag har under periodenvarit aktiva på kapitalmarknaden och emitterat skuld till en låg kostnad. Under år 2022–2023har inflationen ökat vilket har genererat i penningpolitiska åtgärder som i sin tur ha genereraten ökad riskfri ränta. Finansieringskostnaden för svenska fastighetssektorn har ökat vilket harbidragit till att många fastighetsbolag har varit tvungna att se över sin finansiering. Obligationersom har emitterats under en period när räntan har varit låg är påväg att löpa ut och detmakroekonomiska händelserna kräver åtgärder från fastighetsbolagens sida. Under det senasteåret har fastighetsbolag genomfört obligationsåterköp som en åtgärd i att stärka den finansiellahälsan. Syftet med uppsatsen är att utvärdera incitamenten och effekterna av obligationsåterköpen somhar genomförts av svenska kommersiella fastighetsbolag. Uppsatsen baseras på branschinsattapersoner som genom sin kunskap och expertis anses ge perspektiv i studien. Utöver intervjuerbaseras uppsatsen på bolag av som har genomfört återköp. I studien framgår attobligationsåterköp genomförs som en rad bland andra åtgärder för att stärka bolagetsfinansieringssituation. Effekterna är starkt beroende av finansieringskällan och incitamenten ärbolagsspecifika. / Commercial real estate has long been regarded as an inflation-safe asset and a crucialcomponent in the Swedish economy. Raising real estate values and low financing costs hasbeen beneficial for Swedish commercial real estate companies. Several companies have beenactive on the capital market and issued bonds at a low cost. The inflation has been rising duringthe year 2022-2023, leading to monetary policy measures that have increased risk-free interestrates. As a result, Swedish commercial real estate has been forced to look over its financingside due to increasing financing costs. Bonds issued during a period of low interest are nowexpiring and the macroeconomic events require measures from the companies side. In the pastyear, several real estate companies have made bond repurchases as a measure to strengthen thefinancing side. This thesis aims to study the incentives and effects of the bond repurchases which have beenmade by Swedish real estate companies. The thesis is based on interviews with persons ofexperience from the commercial real estate and bond market to give perspective to this thesis.Additionally, the thesis is also based on companies that have made bond repurchases. Thefindings reveal that bond repurchases are made as one of other measures to strengthencompanies' financing side. The effects of these repurchases closely tied to the financing formof the repurchases and the incitements are company specific.

Syftet med följande uppsats är att undersöka och beskriva förutsättningarna för kreativitet i drama- och teaterarbete. I detta inkluderas att undersöka ledarskapets betydelse för de kreativa processerna samt att undersöka förhållandet mellan process- och resultatfokuserat arbete i relation till kreativitet.MetodUppsatsens syfte har undersökts med hjälp av en intervjubaserad fallstudie av den danska teatergruppen Sort Samvittighed i förbindelse med deras föreställning Hvid Magi. Tre kvalitativa intervjuer är gjorda med tre medlemmar ur Sort Samvittighed: regissören, den musikaliska ledaren och skådespelaren. Utöver fallstudien involverades litteraturstudier om kreativitet, Maslows motivationsteori och dramapedagogisk teori med extra vikt på det konstpedagogiska perspektivet. ResultatDet framgår av resultatet att gruppen Sort Samvittighed värderar kollektivet och medskapandet högt vilket utgör det fundament som de kreativa processerna och föreställningen Hvid Magi utgår ifrån. Resultatet visar på flera förutsättningar för kreativitet där faktorer som trygghet och öppna kreativa processer spelar centrala roller. Det framgår att det var viktigt att föreställningen Hvid Magi blev bra men att det inte var viktigare än själva processen. Sort Samvittighed söker ett gemensamt uttryck i mötet med publiken och säger sig sträva efter icke-perfektion. Icke-perfektion framstår vara den centrala förutsättning som ger föreställningen dess liv, gör den nyskapande samt det som utgör länken mellan aktörer och publik. Resultatet har utmynnat i en kreativitetspyramid som illustrerar fem förutsättningar för kreativitet i drama- och teaterarbete.

Den här uppsatsen behandlar elevers erfarenheter av och förhållningssätt till bedömningsuppgifter i skolår fyra. Undersökningen har varit förlagd på en mellanstor skola i södra Sverige. Vi ämnar med studien få en ökad förståelse för elevers uppfattning om bedömningsuppgifternas syfte, elevernas medvetenhet om bedömningsuppgifter samt arbetsprocessen kring bedömningsuppgifter. Vi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teorier och studiens tidigare forskning som redskap för att tolka och analysera våra intervjusvar. Undersökningen har således genomförts med kvalitativ metod. För att ta elevernas individuella uppfattningar i beaktande har vi använt oss av enskilda samtalsintervjuer. Vi kan av intervjuerna tyda att eleverna anser att ett generellt lärande är bedömningsuppgiftens syfte. De är medvetna om sitt lärande i samband med bedömningsuppgifter men studiens resultat visar dock att eleverna har svårt att definiera sitt tillägnande av kunskap. Därmed blir en av slutsatserna att eleverna har svårt att göra kunskapen till sin egen. En annan slutsats vår studie visar är att eleverna har ett övergripande fokus på bedömningsuppgiftens resultat. I studien resonerar vi således om det för eleverna främst är resultatet i samband med bedömningsuppgifter som är av vikt snarare än tillägnandet av kunskap.

Syftet med följande arbetet är att undersöker hur det gick för barn som föddes 1990 i nivåindelade klasser i en skola i södra sverige. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning om nivåindelade klasser kontra blandklasser. Vi jämför samma elevers nationella prov i årskurs fem, då barnen fortfarande gick i blandklasser, med resultaten från de nationella proven i årskurs nio då eleverna hade gått i blandklasser i tre års tid. Jämförelsen görs i de tre kärnämnena matematik, svenska och engelska. Eleverna svarade också på en enkät om hur de upplevde sin klassituation..Resultaten visade att de elever som gick i de högsta klassnivåerna förbättrade sina studieresultat från år fem i en betydlig större utsträckning än barnen som gick i de lägsta klassnivåerna. Vår undersökning visar att de enda som gynnas av nivåindelningen faktiskt är lärarna.

Den här kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som i dagsläget är känt om  matematikängslan med fokus på några av de faktorer som riskerar att leda fram till den och hur  prestation och resultat i ämnet kan påverkas av den. Även om det finns anledning att tro att  matematikängslan hemsökt många generationer är den ett relativt nytt forskningsämne där  många aspekter fortfarande är helt outforskade (Sorvo m.fl., 2019).  För att besvara arbetets frågeställningar; Vilka olika dimensioner av matematikängslan belyses i  forskningen?, Vilka faktorer som orsakar matematikängslan synliggörs i forskningen? och Hur påverkas  elevernas prestationer och resultat i ämnet matematik av matematikängslan enligt forskningen? har en  systematisk datorbaserad sökning utförts via databaserna ERIC, ERC och SwePub. Ett slutligt  urval resulterade i 12 artiklar som bedömdes intressanta utifrån arbetets frågeställningar.  Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att det finns många olika faktorer som kan orsaka  matematikängslan. I redogörelsen för några av de i dagsläget kända riskfaktorerna bakom  matematikängslan har dessa delats in i kategorierna individuella, sociala och akademiska  faktorer. Faktorer som i vårt arbete visade vara starkt kopplat till matematikängslan är; self  concept, föräldrapåverkan samt inställning till matematik som antingen instrumentellt eller  intrinsikalt värdefull syssla. Resultatet visade också att matematikängslan bidrar på ett betydande  sätt för att förklara prestationer i aritmetisk problemlösning.  Slutligen noterades ett stort forskningsbehov avseende matematikängslan hos barn i tidiga  skolåldern både när gäller orsakande faktorer och påverkan på prestation och resultat i  matematik.