Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa de särskilt begåvade eleverna, hur lärare kan möta och upptäcka dem så attde får den kunskapsutveckling de har rätt till. Att särskilt begåvade även kan hainlärningssvårigheter, att begåvningen också kan vara ett hinder i deras inlärning och döljaandra svårigheter p.g.a. deras verbala förmåga. Lyfta fram elevernas uppfattningar om sittskriftspråk och det stöd de får av lärarna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lärare på två olika skolor i Sverige förhåller sig ocharbetar med särskilt begåvade elever i deras kunskapsutveckling. Detta för att öka kunskapenom hur lärare kan stötta särskilt begåvade elever i undervisningen. Det centrala iundersökningen är att undersöka om lärare använder något speciellt arbetssätt för att utvecklasärskilt begåvade elevers skrivutveckling, samt att undersöka elevernas uppfattning om sittskriftspråk och hur de upplever lärarnas stöd.De preciserade frågeställningarna:- Vilka kunskaper har lärarna för att upptäcka och möta särskilt begåvade elever.- Hur arbetar lärarna med de särskilt begåvade i deras skrivutveckling.- Hur upplever eleverna sitt skriftspråk och det stöd läraren ger.TeoriDe teoretiska perspektiv vilka studien är baserad på är sociokulturellt perspektivet för attspråket anses vara ett redskap för lärande och att människan samspelar med sin omgivning i sinutveckling. Det kognitiva perspektivet är viktigt ur de synvinkeln då de särskilt begåvade oftaär exceptionella i sitt tankesätt. Specialpedagogiskt perspektiv är viktigt för studiens syfte dådet belyser var och hur svårigheter och problem läggs.4MetodStudien är en fallstudie, då är det lämpligt att använda sig av triangulering, för att få kunskapoch djupare förståelse av det undersökta. I studien användes halvstrukturerade intervjuer ochobservationer.ResultatStudien visar att det finns viss kunskap hos lärare för att möta och upptäcka särskilt begåvadeelever, men att kunskapen behöver fördjupas och breddas. Acceleration i form av att hoppa överårskurser användes på båda skolorna. Lärarna i studien använde sig inte av något specielltarbetssätt eller arbetsmetod i undervisningen med de särskilt begåvade elevernasskrivutveckling. Eleverna arbetade med samma uppgifter som erbjöds övriga elever, detta föratt eleverna hade accelererat i form av att de hoppat över årskurser. Eleverna upplevde att dehade svårigheter med sitt skriftspråk, i form av att de hade svårigheter att få ner det i skrift.Eleverna tyckte det var svårt att forma bokstäverna när de skrev för hand, även att stava ordenansåg de var svårt. Svårigheterna avhjälptes inte med hjälp av datorn. Däremot hade de ingasvårigheter att komma på vad de skulle skriva och berätta det verbalt.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att särskilt begåvade elever kan vara i behov av särskilt stöd, då deraskunskapsinhämtning kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- ochskrivutveckling kan vara ett stort stöd både för eleven, men även för läraren i sitt arbete med desärskilt begåvade.NyckelordIdentifiera, skriftspråk, speciallärare, särskild begåvning, twice- exceptional, upptäcka.

Studiesyftet är att undersöka vad förskolepedagoger har för uppfattning om särbegåvning och behovet av stöd för att genomföra ett bra pedagogiskt arbete tillsammans med dessa barn. Kvalitativ studie med semistrukturerad intervju används som metod och fem förskolepedagoger intervjuades via e-post. Vi valde tematisk analysprocess med stöd av sociokulturellt perspektiv och begrepp från tidigare forskning, kring definition av särbegåvning. Resultatet visar att de informanter som har särbegåvade barn i sin närhet har kunskap och förståelse för dessa barn på förskolan. Pedagogernas uppfattningar är att majoriteten av deras kollegor saknar kunskap och har en negativ inställning gentemot särbegåvning. Därför anser de att pedagoger ska ha möjlighet att utföra ett bra arbete för de särbegåvade barnen på förskolan krävs utbildning och mindre barngrupper.

Studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter av att identifiera särskilt begåvade elever i matematik samt lärares erfarenheter av att undervisa dessa elever. Studien syftar vidare till att undersöka eventuella hinder kopplade till detta. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma lärare i lågstadiet. Resultatet visade att lärarna främst upptäckte särskilt begåvade elever i matematik i den ordinarie undervisingen. Att identifiera särskilt begåvade elever i matematik var inget som lärarna beskrev som svårt, ett möjligt hinder kunde dock vara att veta huruvida eleven var särskilt begåvad eller högpresterande. Lärarna differentierade undervisningen för särskilt begåvade elever i matematik på så sätt att dessa elever ofta arbetar i en matematikbok som ligger på en lite svårare nivå än övriga elevers matematikbok. Någon använde sig av problemlösning och nivågruppering. Hinder kopplade till undervisningen av särskilt begåvade elever var att hitta utmaningar på rätt nivå, material och tid. Lärarna beskrev också att ofta prioriteras de elever som har svårt att nå målen framför de elever som behöver extra utmaningar.

This thesis aims to illustrate the didactical challenges with giftedness. The research questions for the thesis are “what definitions of giftedness has research developed?” and “how can gifted children be supported within social science subjects?”. The method of the thesis is a literature research strategy. The focus is on elementary school and other global equivalences. The result that presents suggests that there are several different definitions of giftedness that do not always correlate with each other. Although some research suggests that giftedness is an innate quality no consensus has been reached. This lack of consensus results in a lack of knowledge and competence with teachers in how to best cater for gifted childrens’ needs. Several different didactical strategies are suggested as suitable in social science classrooms. Working with a differentiated teaching approach is one of the best suited didactical strategies, as well as adjusting the content according to students' own interests. The thesis comes to the conclusion that no matter the definition, there are common distinctive character traits and needs with gifted children that need to be catered to. The unclear definition of giftedness results in negative consequences for the children. Despite the several different didactical strategies suggested by research, teachers seem to lack knowledge and competence. We have with this thesis identified a need for further research within the field. A consensus on how giftedness should be defined is something to strive after.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för arbetet med särskilt begåvade barn och elever utifrån organisationsnivå inom både förskola och grundskola. För att skapa en uppfattning om hur rektorer och specialpedagoger arbetar praktiskt i sina verksamheter gällande detta ämne utgick vi från en kvalitativ forskningsansats. Studiens frågeställningar besvarades genom tio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma rektorer och specialpedagoger på enhets/ eller huvudmananivå från olika delar av Sverige. Genom analys mot relevant tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter visade studiens resultat att det saknas kunskap och kompetens på alla nivåer gällande särskild begåvning, framför allt efterfrågas en nationell handlingsplan för hur detta arbete ska utformas samt tydliga riktlinjer för hur dessa barn och elever kan identifieras. I resultatdiskussionen lyfts aspekten av att särskild begåvning behöver bli ett obligatoriskt ämne på alla pedagogiska utbildningar i Sverige för att kunna höja den grundläggande kunskapen på alla nivåer inom svenska skolverksamheter. Skolan behöver fortsätta aktivt arbeta bort missuppfattningarna att särskilt begåvade elever ”klarar sig själva”. Denna grupp behöver lika mycket stöd, vägledning och stimulans som barn och elever med andra former av utmaningar.

I takt med att intresset för hög prestation ökat såväl nationellt som internationellt har även intresset för olika elevgruppers och elevtypers olika behov och förutsättningar ökat. En elevtyp som emellertid lyfts fram som outforskad, inte minst i en nationell kontext, är de elever som är särskilt begåvade eller särbegåvade. Skolverket har inlett ett arbete som syftar till att öka medvetenheten kring särskilt begåvade elever. Läraren är en avgörande aktör för särskilt begåvade elevers utveckling samt välmående i skolan. Skolverket har publicerat stödmaterial tillgängligt för lärare i flera ämnen, dock inte för samhällskunskap, där det verkar finnas en gråzon i såväl forskning som i lärares praxis för arbetet med särskild begåvning. Studien har som syfte att navigera i denna gråzon och undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om särskild begåvning i ämnet samhällskunskap, för att på så sätt skapa förståelse för hur lärare kännetecknar, identifierar samt undervisar och stimulerar särskilt begåvade elever. Tre samhällskunskapslärare, verksamma på tre olika gymnasieprogram på samma skola har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån framförallt Kokots (1999) och Wallströms (2013) kännetecknande egenskaper för särskilt begåvade elever samt Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen. Resultatet visar att lärarna uppfattar särskild begåvning som ett komplext fenomen som är svårt att avgränsa i allmänhet och i samhällskunskap i synnerhet. Deras uppfattningar kring särskild begåvning präglas av samblandning med andra elevtyper och tillägg av andra egenskaper, vilket går i enlighet med tidigare forskning om särbegåvning. Resultaten indikerar att lärarna uppfattar att relationsskapande processer och att lära känna sina elever är viktigt för såväl identifiering samt undervisning av elever som skulle kunna vara särskilt begåvade. / As the interest of high performance has increased both nationally and internationally, interest in different types of pupils and their needs and conditions has also increased. One type of pupil who, however, is depicturized as unexplored, not least in a Swedish, national context, are those pupuils who are gifted. The National Agency for Education has introduced work aimed at increasing awareness of giftedness and gifted pupils. The teacher is a crucial actor for the developement and well-being of gifted pupils in school. The National Agency of Education has published material aiming to support teachers in various subjects, but not for civics, were it appears to be a grey area in both research and teachers’ practice for teaching gifted pupils. The purpose of the study is to navigate this grey area by examine civics teachers’ perceptions of giftedness in civics, in order to achieve an understanding of how teachers characterize, identify, teach and stimulate gifted pupils. Three civics teachers, working at three different programs at the same upper secondary school have been interviewed though semi-structured interviews which have been analyzed though Kokot’s (1999) and Wallstrom’s (2013) characteristics of gifted pupils and Lev Vygotskij’s theory of the Zone of proximal developement. The results show that teachers percieve giftedness as a complex phenomenon that is difficult to define in general and in civics in particular. Their perceptions of giftedness is characterized by mixing with other types of pupils and the addition of other characteristics, which is in line with previous research on giftedness in general. The results indicate that the teachers percieve establishing professional relationsips with the pupils and getting to know them is important both for the identification and teaching of pupils who could be gifted.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på framgångsrika faktorer för att anpassa undervisningen i matematik för högpresterande och särskilt begåvade elever, detta för att tatillvara på deras begåvning. Den tidigare forskningen visar att högpresterande och särskilt begåvade elever är inte att förhasta som samma sak, det som de har gemensamt är att dessa elever behöver mer utmaningar i undervisningen. I och med att det har rådit relativt lågt forskningsintresse de senare åren för begåvade elever, så har inte heller kunskap belysts hur dessa elever bör bemötas i någon hög grad. Genom att intervjua fem lärare med erfarenhet av dessa elever i lågstadiet, så har deras erfarenheter presenterats i tre teman, med fokus på hur eleverna identifieras i klassrummet, framgångsrika strategier i undervisningen av dem samt hinder och svårigheter. Denna studies resultat visade att många begåvade elever som inte får sina behov mötta i undervisningen riskerar att underprestera och i vissa fall utveckla psykisk ohälsa. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar tydligt att det är av stor vikt att lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov. Lär vi oss att ta tillvara på begåvning, så kan dessa elever senare “bli vår spjutspets i samhället.”

Denna studie syftar till att undersöka lärares syn på arbetet med särskilt begåvade elever i matematik, samt de möjligheter och hinder som upplevs i det arbetet. Studiens valda metod i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som vänder sig till lärare. Totalt 18 lärare intervjuades. Data analyserades utifrån ett händelselogiskt perspektiv som ser till både inre och yttre påverkansfaktorer. Av resultatet framkommer det att lärares definition av matematisk särskild begåvning varierar. Samtliga lärare betraktar de inre faktorerna hos eleven som mest betydande i fråga om eleven uppfattas som särskilt begåvad i matematikämnet. Likt elevens motivation, förmåga att kommunicera, dra slutsatser och flexibilitet i ämnet. Majoriteten av de deltagande lärarna i studien förknippar matematiskt särskilt begåvade elever med ett logiskt tänkande. Lärarna ser då till elevens förmåga att se samband, mönster, generalisera och kreativa behärskning i ämnet. Lärarens definition av matematisk särskild begåvning bestämmer vilka elever som identifieras som särskilt begåvade i matematikämnet. Majoriteten lärare, 12 stycken, anser att de har goda förutsättningar att identifiera eleverna i fråga. Ändå är det 13 av lärarna i studien som anser att de inte kan ge de särskilt begåvade eleverna den stimulans som de behöver i matematikundervisningen. Vilket tyder på att en stor del lärare inte vet hur de ska möta de särskilt begåvade elevernas behov i matematikundervisningen. Faktorer som möjliggör arbetet med eleverna i fråga är få och majoriteten lärare anser att de skapar sina egna möjligheter, i den egna undervisningen. Således är lärares inre faktorer, i fråga om erfarenhet och kompetens, av stor betydelse. Däremot upplever lärarna att det finns betydligt fler hinder i arbetet med de särskilt begåvade eleverna i matematik. Dessa hinder utgörs i större utsträckning av yttre faktorer som brist på tid, resurser i form av personal och kompetensutveckling. / This study aims to examine teachers' views on the work with promising students in mathematics, as well as the opportunities and obstacles experienced in that work. The study’s chosen method for data collection is qualitative semistructured interviews aimed at teachers. Data was ana- lyzed from an event logic perspective that comprises both internal and external influencing factors. By looking at the result, it reveals that the teachers’ definition of mathematical promising ability varies. All teachers consider the internal factors of the pupil as most significant in terms of whether the pupil is perceived as promising in the subject of mathematics. Such as the pupils’ motivation, ability to communicate, draw conclusions and flexibility on the subject. The majority of the participating teachers in the study associates mathematically promising pupils with a logical thinking. The teachers then look at the pupil's ability to see connections, patterns, generalize and creative mastery of the subject. The teachers' definition of mathematical promising ability determines which students are identified as promising in the subject. The majority of teachers, twelve, consider themselves to have good chances to succeed with identi- fying the pupils in question. Yet, thirteen of the teachers in the study believe that they do not provide the mathematically promising students with the stimulus they need. Suggesting that a large number of teachers do not know how to meet the needs of mathematically promising pupils. Factors that enable the work with the pupils in question are few and the majority of teachers believe that they create their own opportunities, in their own classroom teaching. Thus, the teachers' internal factors, in terms of experience and competence, are of great importance. However, the teachers experience that there are far more obstacles in the work with the mathematically promising pupils. These barriers consist to a greater extent of external factors such as lack of time, resources in the form of staff and professional development.

No description available.

Den här kvalitativa fallstudien belyser två fall av hur lärare, organisatoriskt och pedagogiskt, anpassar matematikundervisningen för elever med särskild begåvning i matematik där det ena fallet även belyser en dubbelriktad begåvningsproblematik. Syftet med studien är att synliggöra arbetssätt och arbetsmetoder som lärare använder för att inkludera dessa elever ur olika aspekter samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de kan identifiera i sin matematikundervisning. Resultatet visade att det finns flera olika organisatoriska och pedagogiska verktyg som kan användas för att göra de särskilt begåvade eleverna mer inkluderade i matematikundervisningen. Viktigt att poängtera är att man som lärare bör utgå från varje enskild elev för att hitta lämpliga arbetssätt och arbetsmetoder som gynnar elevens fortsatta utveckling. Samtidigt ställer komplexiteten i en sådan undervisning höga krav på lärarens förmåga att, utifrån de förutsättningar och resurser som oftast upplevs som otillräckliga, organisera och individualisera undervisningen på sådant sätt att de särskilt begåvade eleverna får en positiv utveckling utifrån deras unika förutsättningar och behov.