Samverkan mellan Trafikverket och kommunen i styrningen av rummet är vad som studeras i denna uppsats. Dessa två aktörers makt och ansvar i den övergripande samhällsutvecklingen ses som stort, varför samverkan mellan dessa aktörer är intressant att undersöka. En central utgångspunkt i studien är att målet med samhällsplanering är den goda staden. Trafikverkets interna styrdokument Etablera samverkan, vars riktlinjer ämnar öka graden av samverkan mellan Trafikverket och Sveriges kommuner i samhällsplaneringsprocessens tidiga skeden med hjälp av överenskommelser, utgör initiativet till detta uppsatsämne. Överenskommelser om samverkan är sedan tidigare etablerade i Trafikverkets Region Mitt och när implementering av samverkansöverenskommelser bedrivs aktivt på nationell nivå inom Trafikverket blir utvärderingen av dessa överenskommelser viktig. Genom kvalitativa intervjuer med informanter som arbetar utifrån skilda samverkansformer, samt innehållsanalys av centrala dokument, skapas en bild av samverkan mellan dessa aktörer. Studien syftar till att undersöka vilka attityder och roller som styr förutsättningar för aktörerna att samverka i tidiga skeden, samt hur en överenskommelse om samverkan påverkar dessa attityder och roller. Syftet uppnås genom tre frågeställningar: Hur yttrar sig attityder hos respektive aktör kring samverkan och överenskommelser som reglerar samverkan? Hur kan samverkansprocessen påverkas av överenskommelser? Vilka olika roller har de två aktörerna i samhällsutvecklingen och hur yttrar det sig när de ska samverka i styrningen av rummet? Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats och med en bakgrund i kulturgeografiskt rumsperspektiv, nyliberal governance samt kommunikativ planeringsteori besvaras dessa frågeställningar. Resultatet visar på ett stort förtroende för dialogbaserad samverkan som har potential att föda förståelse och enighet. Resultatet visar att överenskommelser tillför ett antal värden till samverkan som samtliga informanter ser som positiva. Resultatet visar även att kommunen och Trafikverket har olika roller i samhällsutvecklingen. De arbetar på olika skalor och med olika, om än liknande, mål. När dessa aktörer samverkar tydliggörs deras skilda uppdrag och roller. Att motsättningar och meningsskiljaktigheter finns upplevs som en naturlig del i samverkansprocessen och samverkan kan ses som ett gemensamt antagande att utifrån respektive parts uppdrag och roller, gemensamt bygga den goda staden.

Studien är en flerfallsstudie med syftet att undersöka vilka utmaningar tre samverkansprocesser inom fältet samhällsplanering i södra Stockholm ställs inför samt vilka motiv som ligger bakom samverkansprocesserna. Neoliberalismen är idag ett faktum och påverkar samhällsplaneringen då fler aktörer finns med inom fältet som tidigare dominerats av offentlig sektor (Brenner & Theodore, 2002). Governance står för förändrade omständigheter under vilka samhället styrs, där governance är metoden för det nya styrsättet. Governance kan uttrycka sig i nätverksliknande arrangemang likt samverkansprocesserna som föreliggande studie berör. Samverkansprocesserna ses som en variant av privat-offentliga nätverk som enligt governanceteorin kan skapa en förskjutning av makt, från folkvalda politiker till privata företag (Hedlund & Montin, 2009). Inom studien undersöks hur demokratiska värden uttrycks i samverkansprocesserna och hur detta kan påverka den representativa demokratimodellen. Detta studeras genom intervjuer med fyra intervjupersoner som arbetar med samverkansprocesserna, dessutom används dokumentanalys som metod. Resultaten visar att governance präglar de tre studerade samverkansprocesserna. Samverkansprocesserna uppfyller olika demokratiska värden. Hur dessa kan anses vara legitima inom den representativa demokratimodellen är däremot en aspekt som behöver studeras vidare. / This study is a multiple-case study with the aim of examining the challenges that three collaboration processes in community planning in southern Stockholm face and the motives behind the collaboration processes. Neoliberalism affects urban and regional planning as more actors are included in the field, a field that was previously dominated by the public sector (Brenner & Theodore, 2002). Governance stands for changing circumstances under which society is governed, where governance is the method for a new way of governing. Governance can express itself in network-like arrangements similar to the collaboration processes involved in the present study. The collaboration processes are, as seen in this study, a variant of private-public networks that, according to governance theory, can create a shift in power from elected politicians to private companies (Hedlund & Montin, 2009). The study examines how democratic values are expressed in the collaboration processes and how this can affect the representative democracy model. This is studied through interviews with four interviewees working on the collaboration processes, and document analysis is also used as a method. The results show that governance characterizes the three studied collaboration processes. The collaboration processes fulfil different democratic values. However, how these can be considered legitimate within the representative model of democracy is an aspect that needs further study.

Detta examensarbete undersöker tidsåtgången av två skilda planprocesser. Det ena projektet beläget i Sverige och det andra i Tyskland. Anledningen till att jämförelsen gjordes med Tyskland är på grund av deras paragraf 34. Paragrafen innebär att nybyggnation kan ske utanför ett detaljplanerat område inom tätort och har på senare tid varit omtalad i svensk media. Byggbolagen i Sverige anser idag att det är en omständlig process från projektidé till byggstart och begär en förändring i planprocessen för att kunna påskynda byggandet. Befolkningen växer i framför allt storstäderna och det byggs för få bostäder för att kunna tillgodose efterfrågan. En av de bidragande orsakerna till att det byggs för lite är en allt för långt utdragen planprocess. Undersökningen av planprocessen för de två projekt i denna rapport har utförts genom analys av deras respektive detaljplaner. Dessutom genomfördes intervjuer med Sveriges Byggindustrier(BI), Sveriges kommuner och landsting(SKL) och NCC för att erhålla deras bild av den svenska planprocessen. Resultatet visade att planprocessen var 1,9 år längre i Sverige och att det skiljde sig mellan de två projektens planförfaranden. Programskedet tog längst tid i Sverige och i Tyskland tog programskedet och samrådet lika lång tid. Undersökningen visade också att slutpriset för två likartade husprojekt i respektive land skiljde sig med cirka 51 % billigare pris för det tyska projektet. Till detta kan det påpekas att byggprisindex är lägre i Tyskland och de har en effektivare produktutveckling, som är ett led i en snabbare planprocess. Vid en kortare planprocess kan kapitalkostnaden minskas och ur kundens perspektiv innebär det att slutpriset kan sänkas. Det finns flera orsaker till varför bostadsbyggandet inte flyter på trots den rådande bostadsbristen. Ett är att det tar för lång tid i hanteringen kring dokumentation av handlingar i de olika skedena i planprocessen. Därutöver tar överklagandeprocessen en lång tid och ett förslag är att färre instanser skulle påskynda processen. Vidare rekommenderas tydligare riktlinjer i PBL, slopande av kommunala särkrav och att inte detaljplanera mer än nödvändigt. Det behövs en förändring av den svenska planprocessen för att påskynda bostadsbyggandet. Färre instanser under överklagandeprocessen, bättre riktlinjer i PBL och tydligare hantering i kommuner, införande av en mer enhetlig regeluppsättning över hela Sverige och att inte detaljplanera om det inte är nödvändigt. Dessa rekommendationer skulle förbättra den svenska planprocessen. / This thesis examines time and cost consumption under two different planning processes. One project located in Sweden and the other in Germany. The main reason why the comparison was done in relation to Germany is because of an article on paragraph 34.This paragraph has recently been in Swedish media and construction companies in Sweden are requesting a change in the planning process to make it easier and faster to build houses. The population is growing, especially in the larger cities and the buildings fail to meet the demands required by the city. The main reason being that they build far too few homes because of an inefficient planning process. The planning process for these two projects has been carried out through analysis of their planning documents. In addition, interviews were conducted with the Swedish Construction Organization, Sweden's municipalities and NCC to obtain their view on how the Swedish planning process works. The results showed that the planning process was 1.9 years longer in Sweden. The program period took the longest time in Sweden and in Germany the program period and the consultation period took equal time. The investigation revealed that the final price to the customer is about 51% less in Germany. Furthermore, the construction price index is lower in Germany and they have a more efficient product development. With a shorter planning process the cost of capital can be reduced and from the customer's perspective, this means that the final price can be lowered. There are many reasons as to why the buildings aren't meeting the demands despite the housing shortage. One of them is that it takes too long in the handling of documentations in the different stages of the planning process. In addition, the process of appeal takes a very long a time and one suggestion is that a fewer instances would hurry up the planning process. Further recommendations would be that the guidelines in the regulations should be clearer and easier to follow and not to plan in detail more than necessarily. The Swedish planning process needs to change to accelerate the housing construction. Fewer instances during the appeal process, better guidelines in PBL and clearer management in municipalities, create a more uniform set of rules across Sweden and no detailed plan if it is not necessary. These recommendations would improve the Swedish planning process.

This report presents a case study on the Water and Sewage (abbreviated as WS in the following) system of Stockholm, which is faced with several challenges over the coming decades. The purpose is to explore the current and future threats and challenges that can have an impact on the WS system, with the aim of identifying a sustainable and resilient way of handling potential issues and incorporating a wider perspective when planning for a continued water and sewage infrastructure of sufficient capacity and quality. The study asks what the current and potential future challenges for the Stockholm WS system are, what is required to enable a sustainable and resilient WS system in a long-term perspective, which actors are involved or need to be involved beyond Stockholm Water, to provide Stockholm with a resilient and sustainable WS system, and what would be required for efficient governance? A content analysis of literature was made in order to develop three possible future scenarios, each with its own set of challenges. The scenarios were discussed with several interviewees from the WS-sector. The information provided during the interviews was used in a resilience analysis, based on the framework developed by the Resilience Alliance Workbook for Practitioners. A discussion follows in relation to the connected theoretical concepts of futures studies, resilience theory, governance and sustainability. The findings in this study suggests that the main challenges facing the WS system are primarily climate change and population increase. The WS system has to expand to support a growing population, as well as be adapted to cope with the consequences of climate change. Also pulse disturbances, such as sabotage and bio-terrorist attacks, were discussed and constitute a worry to which there is less preparedness. Further, a different challenge was found in the difficulties in planning for this required expansion and development where there is a lack of support, funding, communication and division of responsibilities. In order to retain a WS system that is able to provide high quality water services of sufficient quantity, communication and coordination between actors need to improve, and someone has to take a lead in continued work to ensure that all actors and stakeholders move in the same direction. Long-term planning is required on all parts, and there is a need to make decisions that will enable a sustained water and sewage structure in the long run. It is also required that water is made a priority; that water and sewage related issues are allowed more space in the municipal planning process and are discussed at a much earlier stage. Further, all municipalities will face challenges that concerns the WS system, leading to an increasing requirement of a more extensive regional cooperation, where planning and development occurs across municipal borders, focusing on watershed- and drainage areas. This study focuses on specified resilience, which means that only a limited number of challenges and events that could affect the WS system have been studied. Further studies are encouraged to determine the general resilience of the system, and provide a more detailed and comprehensive assessment.

Stationsnäraprincipen innebär att stadsutveckling koncentreras kring knutpunkter i kollektivtrafiken för att öka tillgängligheten och kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilburna transporter för att stärka en hållbar regionförstoring. Visionen att planera stationsnära i Östergötland kommer från regional nivå och för att implementera visionen i den kommunala planeringen blir det viktigt att visa hur både regionen och varje enskild kommun kan gynnas. Ett tillvägagångssätt är att hitta en arbetsmodell som kan lyfta regionala perspektiv i den lokala planeringsprocessen. Syftet med det här arbetet är att ta fram en förtätningsmodell för stationsnära planering i mindre tätorter. En förtätningsmodell för stockholmsregionen har tidigare tagits fram i samband med den regionala utvecklingsplanen och i det här arbetet undersöks om den modellen kan anpassas för stationsnära planering i mindre tätorter. Förtätningsmodellen har metodiskt anpassats med hjälp från två planerare i Östergötland samt en litteraturstudie om regional utveckling och stationsnära planering. Den anpassade modellen har prövats i två separata fallstudier och resultatet omfattar en kartläggning av förtätningspotentialen som beskrivs utifrån tre olika förtätningsscenarion; kommunala fokusområden för stationsnära planering, marknadsintressanta exploateringsområden och konsensusutveckling. Modellen möjliggör att den regionala visionen för stationsnära planering förs in i den kommunala planeringsprocessen och visar inte enbart hur både kommun och region kan gynnas av ett samarbete, utan även vilka knäckfrågor den enskilda kommunen måste övervinna för att fortsätta utvecklas i framtiden. / Stationsnäraprincipen imply that urban development is concentrated around public transport nodes to increase the accessibility and competitiveness of public transport against motoring transport to ensure that regional enlargement is achieved in a sustainable way. The vision for transit-oriented development (TOD) in Östergötland derives from a regional planning level and in order to implement the vision in municipal planning, it is important to specify how both the municipality and the region can benefit. An approach is to find a model that can raise the regional perspective in the local planning process. The purpose of this study is to develop a densification model that focuses on TOD in smaller urban areas. A densification model for the Stockholm region has previously been developed in conjunction with the regional development plan, and this study examines whether the model can be adapted to TOD planning in smaller urban areas. The densification model has been modified methodically with the help of two planners in Östergötland as well as a literature review on regional development and TOD. The custom model has been tested in two separate case studies and the results comprise a mapping of the potential for densification described in three different densification scenarios; municipal focus areas for densification, market interesting development areas and consensus development. This model enables the regional vision for TOD to be implemented into the municipal planning process and shows not only how both municipality and the region can benefit from a partnership, but also the critical problems that each individual municipality must overcome in order to continue to develop in the future.

Inledning: Samhällsplanering är i Sverige en stor anledning till att fysisk inaktivitet, övervikt och fetma har ökat i befolkningen. Den dagliga motionen har minskat avsevärt eftersom samhället är utformat så att individer inte ska behöva anstränga sig fysiskt. En hälsofrämjande och trygg samhällsplanering som möjliggör för fysisk aktivitet och aktiv transport är de viktigaste folkhälsoinsatserna för att kunna motivera individer till mer fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att undersöka hur kommunala och ideella aktörer upplevde att samhällsplaneringen påverkade vuxnas fysiska aktivitet och trygghet i Trelleborgs kommun.  Metod: Studien var av kvalitativ ansats med ett tvåstegsurval. Det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med sammanlagt 10 intervjudeltagare. Det empiriska materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre kategorier som besvarade hur samhällsplaneringen upplevdes påverka vuxnas fysiska aktivitet och trygghet i Trelleborgs kommun, nämligen: 1) Fysiska påverkansfaktorer såsom möjligheter till fysisk aktivitet och aktiv transport i närmiljö; 2) Sociala påverkansfaktorer såsom upplevd trygghet; och 3) Insatser för ökad trygghet och fysisk aktivitet som belyser kommunens pågående hälsoarbete samt behov och efterfrågan gällande en ökad trygghet och fysisk aktivitet. Slutsats: En samhällsplanering som främjar möjligheter till trygg aktiv transport och fysisk aktivitet i hela kommunen kan sannolikt öka vuxnas fysiska aktivitet. Aktiv transport framkom som den motionsform som är lättast för individer att anamma och vidmakthålla samt lyftes även fram som en viktig del att främja för att nå ökad fysisk aktivitet och en hälsosammare viktutveckling i kommunen. / Introduction: Community planning is a major reason why physical inactivity, overweight and obesity have increased in the population. Over decades, societal changes have dramatically created ubiquitous barriers to physical activity in daily life. A health-promoting and safe community planning promoting physical activity and active travel are important public health initiatives that can motivate individuals to increase physical activity. Aim: To investigate how actors in municipal authorities and non-profit organizations perceivedhow community planning affected adults’ physical activity and safety in Trelleborgmunicipality. Method: The study employed a qualitative approach with a two-step selection. Nine semi structured interviews were conducted with a total of 10 participants. The empirical material was analyzed with manifest content analysis.  Results: The way adults perceived how community planning affects physical activity and safety in Trelleborg municipality fell into three categories. The identified categories were: 1) Physicalinfluencing factors such as opportunities for physical activity and active travel in the local environment; 2) Social influencing factors such as perceived safety; and 3) Efforts for increased safety and physical activity that shed light on the municipality´s ongoing health work as well as needs and demand regarding increased safety and physical activity. Conclusion: A community planning promoting opportunities for safe active transport and physical activity throughout the municipality can ably increase adults’ physical activity. Active travel emerged as the easiest form of exercise for individuals to embrace and maintain. This was highlighted as an important part of promoting increased physical activity and a healthier weight development in Trelleborg municipality

Att uppnå de tre dimensionerna av hållbarhet är ett av samhällsplaneringens övergripande mål, men trots det har den sociala hållbarheten fått minst uppmärksamhet och sociala aspekter åsidosatts. Samtidigt föreligger det maktstrukturer som ett hinder. Mot denna bakgrund är syftet uppsats är att kritisk granska och analysera hur social hållbarhet görs inom samhällsplaneringen i Norrköping kommun. Detta genomfördes huvudsakligen genom undersökning av 5 kommunala policydokument med Bacchis kritiska policyanalys som kompletteras med intervjuer, utifrån intersektionalitet. Vårt resultat indikerar att social hållbarhet genomgående saknar definition och är således ett abstrakt koncept, istället utgörs det av underliggande termer exempelvis trygghet eller tillgänglighet. Underliggande maktordningar tas inte hänsyn till och det förekommer en risk att problemen produceras och reproduceras i stället för att hanteras, således kan inte social hållbarhet uppnås. / Achieving the three dimensions of sustainability is among the ultimate goals of planning, despite this social sustainability has received the least attention and social aspects have been neglected. In addition, the prevailing power structures act as a hindrance. Against this backdrop, the following thesis critically examines and analyses how social sustainability is constructed in urban planning in Norrköping municipality. This was accomplished, through the lens of intersectionality, by examining 5 policy documents with Bacchi's critical policy analysis which was complemented with interviews. Our results indicate that social sustainability consistently lacks definition and is thus an abstract concept, consisting of underlying terms such as security or accessibility. Furthermore, the underlying power structures are overlooked, and the municipality is in peril of producing and reproducing them. Social sustainability thus cannot be achieved.

Arbetet kom till av att det genom samtal med boende uppmärksammats problem i form av en sämre fungerande trafik i området Öster Mälarstrand i Västerås. Eftersom dessa problem kan anses ha en koppling till miljömässig hållbarhet, vore det intressant att undersöka hur lösningar kan bidra till en mer hållbar samhällsutveckling för detta område. Syftet är att finna lösningar på de problem som hittades, och att dessa lösningar ska bidra till att skapa ett mer miljömässigt hållbart bostadsområde.  Som metod för detta arbete genomförs ett antal intervjuer, studiebesök och en enkätundersökning. Dessa utförs dels för att höra inblandade planerares åsikter, boendes åsikter och för att med egna ögon se området. En litteraturstudie genomförs också, främst för att undersöka hur andra arbetat med hållbarhetsfrågor i trafikplaneringen och för att se hur utvecklingen av hållbara transportlösningar i dagsläget ser ut. Resultatet visar vad respondenterna tycker om området och vilka önskemål de har gällande förändringar i trafiken. Här visade det sig att delen flest boende var missnöjda med var kollektivtrafiken. Många av de tillfrågade ansåg att kollektivtrafikens planering hade hamnat i skymundan och att busslinjen i området hade för låg turtäthet. En annan del som några av de boende var missnöjda med var parkeringssituationen i området. Av de tillfrågade i intervjuerna hade alla respondenter egen parkering, men några hade svårigheter att förse sina besökare med parkering. Som en del i arbetet presenteras även lösningarna här. Dessa lösningar består av förändringar i trafiken i delar som gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik, biltrafik och parkeringar. Lösningarna som presenteras är bland annat uppdelade gång-/cykelbanor, insättningar av kortare elbussar i området, ett större utbud av bilpool, samt fler elbilsparkeringar och cykelparkeringar. I diskussionen tas bland annat faktorer som osäkerhet i studien upp, samt skillnader i utveckling av hållbara transportlösningar mellan Sverige och andra länder. Även framtida problem i form av ökad elförbrukning vid större användning av elbilar, och högre trafikflöde i området då den nya skolan byggts klart tas upp här. Slutsatsen blir att åsikter gällande hur ett område planerats kan skilja sig åt beroende på om frågan ställs till planerare eller boende. Enligt intervjuer och enkäter är de flesta som bor i Öster Mälarstrand nöjda med sitt boende, men många har någon synpunkt på hur trafiken planerats. Fortsatta studier kunde visa om liknande problem även finns i andra städer och hur dessa städer arbetat med frågorna. / Purpose: The purpose of this degree project is finding sustainable solutions to problems regarding the traffic planning in a residential area called Öster Mälarstrand, in Västerås. These solutions are meant to help with sustainable societal development by presenting changes that favour environmentally friendly modes of transport. Method: For making this study interviews and a survey was made to perceive problems that was experienced within the area. These were made with a planner involved in the area, and with people living in the area. Study visits were also conducted as part of the study. For creating solutions, a literature study about how to develop sustainable traffic alternatives has also been performed. Results: The results show a summary of what the respondents think about Öster Mälarstrand and their wishes of things that could be changed within the area, regarding traffic. Residents are mainly dissatisfied with the planning and performance of public transport in the area. Regarding their dissatisfaction with public transport the reasons are low frequencies and long distances to bus stops. Solutions to problems that was experienced is also presented, with emphasis on making these solutions more environmentally sustainable alternatives. These solutions show changes in the planning of walking and cycling, public transport, motor traffic and parking spaces. Conclusions: The conclusion of this study is that the opinions of planners of a residential area and of the people living there can be quite different. When creating a new area for people to live it’s not easy to make everyone satisfied, but regarding traffic planning, some parts, like public transport, are essential to make the infrastructure work in the best way possible. Further studies in other cities could show if similar problems exist elsewhere and what could be made there to improve them.

Detta examensarbete i samhällsbyggnadsteknik belyser hur framåtblickande utvärderingsmetoder kan bidra till mer välgrundade beslut i den översiktliga planeringsprocessen. Den nya komplexa verkligheten med tilltagande klimatförändringar och allt fler parametrar att väga in i beslutsprocessen ställer hårdare krav på oss planerare i uppgiften att leda samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Agenda 2030 och de nationella miljömålen ska vara vår vägvisare i hållbarhetsfrågan, men vi behöver klargöra och konkretisera hur vi väger in och hanterar dessa i våra ställningstaganden. I denna uppsats undersöks möjligheten till en mer tydlig och proaktiv planering genom att i tidigt skede tillämpa metoder för utvärdering. Föreliggande fallstudie analyserar och jämför utvärderingsmetoder utifrån flertalet kriterier där fokus ligger på hur väl de hanterar intressekonflikter kopplat till bebyggelseutveckling. Vidare analyseras tre kommunala översiktsplaner med syftet att ge en bild av hur arbetet bakom besluten ser ut i verkligheten. Av studien framkommer att arbete med utvärderingsmetodik i översiktsplaneringen idag är ett relativt outtalat arbetsmoment. Studien påvisar att de metoder som förespråkas ofta är för tidkrävande och tekniskt avancerade för att kunna tillämpas i planeringpraktiken. Av innehållsanalysen framgår att transparens tillsammans med omfattande planeringsunderlag ger väl motiverade beslut, vilket är gynnsamt för översiktsplanens vägledande funktion. Avslutningsvis uppmuntras vidare studier för att bemöta kommunernas behov av mer flexibla och flerdimensionella metoder anpassad för en långsiktigt hållbar samhällsplanering. / This essay in spatial planning sheds light on how forward-looking evaluation methods can contribute to more well-founded decisions in the comprehensive planning process. The new complex reality with increasing climate changes and more parameters to consider in decisionmaking, require stricter demands on us planners in the task of leading community development in a sustainable direction. Agenda 2030 and the national environmental goals must guide us regarding sustainability issues, but we need to clarify and concretize this in decision making. This study examines the possibility of more distinct and proactive planning by applying methods for evaluation at an early stage. The present case study analyzes and compares evaluation methods based on several criteria where the focus is on how well they handle conflicts of interest linked to building development. Furthermore, three municipal masterplans are analyzed with the aim of visualizing the work behind decisions in reality. The study indicates that work with evaluation methodology in general planning today is a relatively unspoken step in the process. It also points out that the methods that are advocated are often too time-consuming and technically advanced to be applied in planning practice. The content analysis shows that transparency, together with extensive planning documentation, provides well-motivated decisions, which is favorable for the general plan's guiding function. Finally, further studies are encouraged to meet the municipalities' need for more flexible and multidimensional methods adapted for long-term sustainable community planning.

Dagens samhällsplanering står inför utmaningen med att behöva göra avvägningar, det finns flera olika intressen, såsom ekonomin som kommuner väljer att prioritera i högre utsträckning. Således tenderar barnfrågor att prioriteras lägre. Uppsatsen syftar till att undersöka och skapa förståelse för barns perspektiv i samhällsplanering. Studien undersöker hur barns perspektiv tas hänsyn till och hur det kan inkluderas på olika samhällsnivåer. Uppsatsen belyser varför barns åsikter är viktiga i planeringen ochhur barnen kan göras mer delaktiga. Vidare betonar vi att barn besitter viktig kunskap och erfarenheter som inte kan ersättas av vuxna, planerare. Henri Lefebvres rätten till staden teori (1996) används för att diskutera barns rätt till att ha inflytande i staden. Roger Harts delaktighetsstege (1992) fungerar som ett analysverktyg för att undersöka hur barnen görs delaktiga i respektive fallstudie. Kommunikativ planering används som ett förhållningssätt kring hur planerare ska tala och inkludera barnen i dialogprocesser. Studien har utgått från kvalitativ fallstudieforskning, där två fall studeras - den fördjupade översiktsplanen för Veberöd och IOP-projektet Guldängen. Fallstudierna har använts för attundersöka hur barns perspektiv implementeras utifrån top-down- och bottom-up tillvägagångssätt.I vår studie utmärker ett top-down tillvägagångssätt att det finns ett belutsfattade organ som styr och organiserar projekt eller planer. Ett bottom-up tillvägagångssätt präglas av information från medborgare, i detta fall barnen. I uppsatsen har vi intervjuat samtliga respondenter som har kunnat komplettera kunskapsluckor kring fenomenet. Studien visar på att planeringen styrs av ett starkt ekonomiskt intresse, vilket bidrar till att barnfrågor förminskas. Vi menar att politiken har ett ansvar att validera barnfrågor som ett viktigt intresse för att åstadkomma barnvänliga städer. Genom att se på samhällsplanering utifrån ett rätten till staden perspektiv kan det gynna barns inflytande. Det empiriska intervjumaterialet har varit givande för studien, eftersom det skapat en förståelse för hur dagens planeringen ser på barns perspektiv. Vi har kommit fram till att det behövs en kombination mellan top-down- och bottom-up tillvägagångssätt i planeringen. Därmed är det viktigt med ett gränsöverskridande samarbete på olika nivåer. Både internt inom kommunen och mellan lokala aktörer. En ytterligare slutsats är att planeringen bör ha en förändrad inställning till hur de implementerar barns perspektiv i samhällsplanering. Det finns metoder, men att barns perspektiv ofta inte tas vidare in i planeringen. / Today’s urban planning faces the challenge of having to make trade-offs, there are several different interests, such as the economy, which municipalities choose to prioritize to a greater extent. Thus, children’s issues tend to be given lower priority. The thesis aims to investigate and create an understanding of children’s perspectives in urban planning. The study examines how children’s perspectives are taken into account and how it can be included at different levels of society. The essay highlights why children’s opinions are important in planning and how children can be made more involved. Furthermore, we emphasize that children possess important knowledge and experiencesthat can not be replaced by adults, planners. Henri Lefebvre the right to the city theory (1996) is used to discuss children’s right to have influence in the city. Roger Hart’s participation ladder (1992) is used as an analysis tool to investigate how children are involved in each case study. Communicative planning is used as an approach to how to plan to speak and include the children in dialogue processes. The study has been based on qualitative case study research, where two case studies are studied - The detailed comprehensive plan of Veberöd and the IOP-project Guldängen. The case studies have been used to examine how children’s perspectives are implemented based on top-down and bottom-up approaches. In our study, a top-down approach characterizes that there is a committed body that manages and organi- zes projects or plans. A bottom-up approach is characterized by information from citizens, in this case the children. In the essay, we interviewed all respondents who were able to supplementknowledge gaps around the phenomenon. The study shows that planning is driven by a strong financial interest, which contributes to reducing child issues. We believe that politics has a responsibility to validate child issues as an important interest in achieving child-friendly cities. By looking at urban planning from a right to the city perspective, it can benefit children’s influence. The empirical interview material has been rewarding for the study, as it has created an understanding of how today’s planning views children’s perspectives. We have come to the conclusion that a combination of top-down and bottom-up approaches is needed in the planning. Thus, it is important to have cross-border cooperationat different levels. Both internally within the municipality and between local actors. A further conclusion is that planning should have a changed attitude to how they implement children’s perspectives in urban planning. There are methods, but that children’s perspectives are often not taken further into the planning.