I den här studien deltar två blivande speciallärare i en aktionsstudie i syfte att genomsamverkan med matematiklärare stärka elevers möjligheter till lärande i matematik hoselever i behov av anpassningar. Två aktioner på olika grundskolor presenteras, på den enaskolan i årskurs 3 och på den andra i årskurs 5. Professionella strukturerade samtal och nogavalda samverkansformer har visat sig resultera i en ökning av såväl generella anpassningarsom anpassningar på individnivå för både SUM-elever och elever i behov av utmaningar. Istudien presenteras en mängd anpassningar som genomförts och slutligen förs en intressantdiskussion om hur detta sätt att arbeta kan bli verklighet i vår kommande yrkesroll.

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Sexton elever intervjuades för att få svar på detta. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med de båda undervisningsformerna, men att den könsblandade undervisningen är mer populär än den könsuppdelade. En del elever menade att man gärna kan växla mellan de båda undervisningsformerna och andra var av den uppfattningen att undervisningsformen inte spelade någon roll. Elevernas uppfattningar har hänförts till kategorierna lektionsklimat, den sociala faktorn, läraren, pojkars och flickors olikheter, eleven själv samt aktiviteten.

Syftet med denna undersökning är att undersöka, analysera och diskutera tvålärarskap för elever i behov av stöd ur specialpedagogers och rektorers perspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie och undersöker vilka fördelar och nackdelar det finns med tvålärarsystemet för inkludering. Till hjälp i insamlandet av empirin har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts för att bidra med kunskap om två rektorers och tre specialpedagogers, från fem olika skolor, syn på tvålärarsystemet för elever i behov av stöd - inom både kommunal och fristående grundskoleverksamhet.De teorier vi har utgått ifrån är ekologisk systemteori och det relationella perspektivet.Bronfenbrenners begrepp mikro-, meso-, exo- och makrosystem har använts som stöd för analysen av vårt resultat, vilket visar att tvålärarsystemet ger ökad trygghet, studiero och inkludering för eleverna. Resultatet visar också på en större flexibilitet i hur elevgrupper formas, ett fördjupat kollegialt lärande samtidigt som specialpedagogen som enskild yrkesroll blir mindre framträdande.Den specialpedagogiska relevansen syns i tvålärarsystemets anknytning till läraruppdraget. Specialpedagogen utvecklar skolverksamhetens lärmiljöer för att undanröja hinder och svårigheter i den, analyserar svårigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå samt verkar som ett stöd för alla elever oberoende av stödbehov.

No description available.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur 11 lärarpar (totalt 22 lärare) i fyra svenska grundskolor i tre kommuner beskriver sina erfarenheter av de organisatoriska förutsättningar som följer med ett tvålärarsystem och hur det påverkar deras arbetsmiljö. Empirin utgörs av 11 semistrukturerade parintervjuer och tolkades med hjälp av organisationsteorin och dess fokus på effektivitet kopplat till hur lärarna organiserat sitt samarbete. Det svenska tvålärarsystemet är ett relativt nytt arbetssätt som bygger på ett nära kollegialt samarbete mellan två (eller fler) lärare, och studien visar att tvålärarsystemet skiljer sig åt både organisatoriskt och relationellt jämfört med hur en ensam lärare organiserar sina arbetsuppgifter. Resultatet visar att respondenterna anser att tvålärarsystemet bidrar till en förbättrad arbetsmiljöb åde när det kommer till arbetsbelastningen och till en mer lustfylld arbetssituation. Men de betonar även att relationen mellan lärarna är avgörande för att samarbetet överhuvudtaget ska fungera. Resultatet visar även att tvålärarsystemet bidragit till att de organisatoriska förutsättningarna ändrats för studiens lärare när deras skolor infört tvålärarsystemet som arbetssätt. Dels på grund av den ökade kostnaden som följer arbetssättet med två legitimerade lärare per klass, dels på grund av det kollegiala samarbetets arbetsfördelning som följer med arbetssättet. Resultatet kan även visa att den svenska vetenskapliga forskningen om tvålärarsystemet i stort sett är obefintlig, men att studiens resultat styrks av den internationella forskning som finns om coteaching (förebilden till det svenska tvålärarsystemet). Även internationell och nationell forskning om kollegialt samarbete samt flertalet skildringar om det svenska tvålärarsystemet styrker studiens resultat. Min slutsats av den här studien är sammanfattningsvis att utifrån lärarnas perspektiv är de rörande överens om att tvålärarsystemet är ett arbetssätt som förbättrar deras arbetsmiljö.

En granskning gjordes av Skolinspektionen under 2014, där framkom det att svensk skola behövde förbättra stödet för elever med diagnosen ADHD. Svensk skollag säger att alla elevers olika behov ska tillgodoses och alla ska vara en del av undervisningen oavsett vilken förutsättning eleven har. Syftet med studien är att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger handleder och stöttar undervisande lärare med fördjupning inom språk-, läs- och skrivutveckling för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö där elever med diagnos ADHD ingår. Valet av forskningsmetod föll på en kvalitativ studie med målstyrt och strukturerat urval av informanter och semistrukturerade intervjuer av skolans olika professioner. I studien intervjuades 8 lärare, 2 speciallärare och 2 specialpedagoger. Intervjuerna utfördes på tre skolor i två olika län i mellersta Sverige. Sammantaget visar resultatet att åtgärder för elever med diagnosen ADHD utgår från flera olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet från studien visar att det finns ökat behov av handledning, kunskaps- och kompetensutbyte hos skolans olika professioner. Skolans organisation behöver utvecklas och göra det möjligt, genom kunskap, tid och resurser. Studiens resultat visar att elever med diagnos ADHD erbjuds särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp. I skolan behöver undervisningen utvecklas och arbeta mot en inkluderande skola för alla. Skolans olika professioner behöver samverka och skapa naturligt forum till kunskapsutbyte. Elevers olika behov behöver tillgodoses och en strukturerad skoldag behöver skapas. Resultatet visar att speciallärares och specialpedagogers stöd och handledning eftersöks i undervisningen från lärarna.

The purpose of this study has been to contribute to an increased understanding of how specialist teachers and subject teachers co-teach in the ordinary classroom and work together with students in need of special support and to investigate which different forms of co-teaching occur when teaching language, reading and writing in elementary school. The study also aims to illustrate the special needs teachers' and teachers' perceptions of the collaboration in co-teaching and how the teachers perceive the concept of inclusion and how the specialist teacher's competence is perceived. The study was carried out through two classroom observations of co-teaching between two subject teachers an two unauthorized specialist teachers, and through follow-up semi-structured interviews with said teacher pairs. To further add a specialist teacher perspective, two qualified specialist teachers specialized in language, reading and writing development were interviewed. The observations that should be seen as a complement to the interviews are presented narratively through a descriptive text (Bryman, 2018). The interviews were transcribed and analyzed using phenomenographic analysis in seven steps (Fejes, 2017). An additional analysis was made from a social constructionism perspective where links to central concepts such as relationships, communication and interaction were made (Burr, 2015); Dysthe, 1996; Emanuelsson, Persson and Rosenqvist, 2001; Persson, 2019). All teachers in the study have experience of co-teaching, however, the results point to a lack of common language for describing co-teaching and its different forms of work. Furthermore, the results show that the respondents saw that co-teaching can help the specialist teacher to get to know all the pupils and all the educators and that co-teaching becomes more varied as it is carried out by two teachers who complement each other. Another positive effect that emerges from the study is that co-teaching can contribute to extra adaptions becoming a natural part of the regular teaching, which could contribute to a more inclusive classroom climate.

Att särskilja könen vid undervisning är en debatt som sträcker sig långt tillbaka. Studier påvisar hur komplex frågan är utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det påvisas å ena sidan att samkönade undervisningssituationer gynnar flickor i deras lärande och självständighet. Å andra sidan påvisas att ett särskiljande av könen stärker könsrelaterade föreställningar. Det saknas dock ett historiskt perspektiv i frågan rörande ämnet idrott och hälsa. Den här studien syftar därför till att undersöka gymnastiklärarnas argumentering rörande samundervisning ur ett historiskt perspektiv. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ ansats med textanalys som metodologisk tillvägagångssätt. Med hjälp av Hirdmans genusteori analyserades gymnastiklärarnas argumentering. Undersökningen sträcker sig över en tolv års period och resultatet påvisar gymnastiklärarnas tudelade åsikter i frågan. Merparten av motståndare till samundervisning grundade sina åsikter i termer av dikotomi och manlig hierarkiskt överordning. Till exempel fruktade man att manliga elever inte kunde utveckla sin fulla potential i närvaro av kvinnliga elever. Det återfanns även argument som fann gynnsamhet i såväl samkönad som könsuppdelad undervisning. Dessa argument grundades ofta i termer av komplettering. Gymnastiklärare som ansåg att samundervisning var att föredra resonerade ofta i termer av större reformeringar för att bryta könsrollsproblematiken. Studiens slutsats är att elevsammansättning är en viktig komponent i undervisningssammanhang. För att uppnå jämställdhet mellan könen krävs det att en ökad mångfald av områden som genomsyrar debatten. Det krävs en ökad mångfald kring kunskapen om vad samundervisning innebär. Det resulterar i att det även krävs en ökad kompetens hos idrottsläraren. Annars finns risken att samundervisning baseras på pojkars undervisningsvillkor med flickor som närvarande. En sådan undervisning kommer i större utsträckning att gynna viss del av elevgruppen.

No description available.

Syftet med denna studie är undersöka och belysa speciallärares erfarenheter och arbete gällande samundervisning för att inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Samundervisning eller den engelska termen co-teaching har länge använts som inkluderande arbetsform i USA (Sundqvist, 2021, s. 186). Samundervisning innebär att specialläraren tillsammans med klassläraren undervisar elever i behov av särskilt stöd (ibid., s. 185.)  Den teoretiska ansatsen i studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där det relationella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) används i analysen av empirin. I studien har vi tagit del av åtta speciallärares erfarenheter och reflektioner via semistrukturerade digitala intervjuer. Speciallärarna som deltagit i studien har erfarenhet av samundervisning som skett tillsammans med klasslärare inom ordinarie verksamhet. Intervjuerna spelades in med ljud och bild för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en tematisk analysmetod som genererade 23 underteman som i sin tur genererade åtta huvudteman. Huvudteman har analyserats utifrån fem teoretiska begrepp som genererats utifrån studiens teoretiska ansats; sociala relationer, lärmiljö, delaktighet, lärande och kommunikation I studien framkommer det att speciallärarna anser att två pedagoger i klassrummet bidrar till både social- och pedagogisk inkludering för samtliga elever. Samundervisning som metod möjliggör och underlättar enligt respondenterna för pedagogerna att arbeta med differentierat material, kompensatoriska hjälpmedel, stationsarbete och befästa kunskap på olika sätt inom den ordinarie undervisningen, vilket tyder på att samundervisning som metod bidrar till elevers delaktighet, lärande och kommunikation.