<p>The housing estates in the outskirts of Sandviken, consist of relatively large scale apartment buildings. This report, that is a B.A. thesis at 10 Swedish university points, aims to investigate and describe the opportunities to improve safety and security for inhabitants in Norra Björksätra. The purpose with this report is to make Norra Björksätra to a more attractive place to live in, by changing the negative trends in the area. Since demolition of at least some of the houses could be of current interest in some years; the purpose is also to investigate whether demolition or renewal of the area is the best solution. The main methods that are used for this investigation is Botrygg05 and Trygghetsvandring. There is also lots of scientific evidence, that have been used, that proves security and safety can be improved with cost saving changes in the physical structure of the area. The report shows that efforts must be done in the illumination of the area and especially in the parking areas and along footpaths. Further more the vegetation, facades and the yards between the houses, are important factors that today affect the feeling of security and safety in a negative way. A variety of renewal proposals are presented in this report and two different approaches for renewal of the area are suggested. Finally, conclusions are made that not only physical changes can remove the negative trends in areas like Norra Björksätra. Social efforts and activities are important factors as well, and without the comprehensive approach of urban renewal projects like this can fail. Since this kind of urban areas often have social problems and simultaneously need an increased popularity to keep and attract inhabitants, the social work and public relations efforts are important.</p> / <p>Huskomplexen i utkanten av Sandviken består av relativt storskaliga hyreshusområden. Målet med denna rapport, som är en C-uppsats på 10 poäng, är att utreda och beskriva möjligheterna till att förbättra säkerheten och tryggheten för de boende i Norra Björksätra. Arbetet syftar till att göra Norra Björksätra till ett mer attraktivt bostadsområde och därigenom vända de negativa trender som finns i området. Då beslut om rivning hotar åtminstone delar av området, syftar denna rapport även till att utreda huruvida rivning eller stadsförnyelse är den bästa lösningen. Botrygg05 och Trygghetsvandring har huvudsakligen använts för att ta fram resultatet i denna rapport. Även vetenskapliga rapporter har använts för att validera resultat och teser som presenteras i denna rapport. Den vetenskapliga grunden pekar tydligt på att det går att förbättra trygghet och säkerhet genom fysiska åtgärder. Undersökningen visar att insatser måste göras med förbättrad belysningen i området och då särskilt på parkeringsplatser och längs gång- och cykelbanor. Även vegetation, fasader och gårdar mellan husen, är faktorer som idag påverkar trygghets- och säkerhetskänslan på ett negativt sätt. Flera förnyelseförslag presenteras och två sätt att angripa förnyelsen föreslås. Slutligen dras slutsatserna att inte endast fysiska åtgärder kan avvärja den negativa trend som har uppkommit i Norra Björksätra. Sociala åtgärder och aktiviteter är minst lika viktigt som de fysiska åtgärderna, och utan en helhetssyn på stadsförnyelse riskerar arbeten som detta att fallera. Sociala insatser och marknadsföring är av största vikt för Norra Björksätra fortlevnad, då denna typ av områden ofta är drabbade av sociala problem och samtidigt är beroende av en ökad popularitet för att kunna attrahera nya hyresgäster.</p>

The housing estates in the outskirts of Sandviken, consist of relatively large scale apartment buildings. This report, that is a B.A. thesis at 10 Swedish university points, aims to investigate and describe the opportunities to improve safety and security for inhabitants in Norra Björksätra. The purpose with this report is to make Norra Björksätra to a more attractive place to live in, by changing the negative trends in the area. Since demolition of at least some of the houses could be of current interest in some years; the purpose is also to investigate whether demolition or renewal of the area is the best solution. The main methods that are used for this investigation is Botrygg05 and Trygghetsvandring. There is also lots of scientific evidence, that have been used, that proves security and safety can be improved with cost saving changes in the physical structure of the area. The report shows that efforts must be done in the illumination of the area and especially in the parking areas and along footpaths. Further more the vegetation, facades and the yards between the houses, are important factors that today affect the feeling of security and safety in a negative way. A variety of renewal proposals are presented in this report and two different approaches for renewal of the area are suggested. Finally, conclusions are made that not only physical changes can remove the negative trends in areas like Norra Björksätra. Social efforts and activities are important factors as well, and without the comprehensive approach of urban renewal projects like this can fail. Since this kind of urban areas often have social problems and simultaneously need an increased popularity to keep and attract inhabitants, the social work and public relations efforts are important. / Huskomplexen i utkanten av Sandviken består av relativt storskaliga hyreshusområden. Målet med denna rapport, som är en C-uppsats på 10 poäng, är att utreda och beskriva möjligheterna till att förbättra säkerheten och tryggheten för de boende i Norra Björksätra. Arbetet syftar till att göra Norra Björksätra till ett mer attraktivt bostadsområde och därigenom vända de negativa trender som finns i området. Då beslut om rivning hotar åtminstone delar av området, syftar denna rapport även till att utreda huruvida rivning eller stadsförnyelse är den bästa lösningen. Botrygg05 och Trygghetsvandring har huvudsakligen använts för att ta fram resultatet i denna rapport. Även vetenskapliga rapporter har använts för att validera resultat och teser som presenteras i denna rapport. Den vetenskapliga grunden pekar tydligt på att det går att förbättra trygghet och säkerhet genom fysiska åtgärder. Undersökningen visar att insatser måste göras med förbättrad belysningen i området och då särskilt på parkeringsplatser och längs gång- och cykelbanor. Även vegetation, fasader och gårdar mellan husen, är faktorer som idag påverkar trygghets- och säkerhetskänslan på ett negativt sätt. Flera förnyelseförslag presenteras och två sätt att angripa förnyelsen föreslås. Slutligen dras slutsatserna att inte endast fysiska åtgärder kan avvärja den negativa trend som har uppkommit i Norra Björksätra. Sociala åtgärder och aktiviteter är minst lika viktigt som de fysiska åtgärderna, och utan en helhetssyn på stadsförnyelse riskerar arbeten som detta att fallera. Sociala insatser och marknadsföring är av största vikt för Norra Björksätra fortlevnad, då denna typ av områden ofta är drabbade av sociala problem och samtidigt är beroende av en ökad popularitet för att kunna attrahera nya hyresgäster.

Fysisk förtätning är en strategi som i Sverige har fått ett stort genomslag. Städer har traditionellt i första hand vuxit utåt och tagit upp onödigt mycket mark och resurser i processen. I nutid har fysisk förtätning i stora drag blivit synonymt med den hållbara utvecklingen men har samtidigt stött på mycket kritik. Denna studie avser att undersöka hur fysisk förtätning kan bidra till att främja och implementera social hållbarhet och jämställdhet.  Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag som bidrar till att göra en plats i Sandvikens centrum mer levande och förstärka det stadsmässiga rummet. I kapitel 2.1 beskrivs närmare vad som i denna studie menas med stadsmässig rumslighet och social hållbarhet. Uppsatsen inleds med en djupgående litteraturstudie inom ämnet. Val av plats har skett genom ett platsbesök, en SWOT- analys och en kompletterande platsanalys. Inom ramen för uppsatsen har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tjänstemän brukats som utgångspunkt och kunskapskälla till gestaltningsförslaget.  Gestaltningsförslaget har utformats med fokus på sociala hållbarhetsfaktorer och element som främjar jämställdhet och följaktligen trygghet. Dessa är: kvarter i rutnät med korta avstånd, naturliga stråk, grönska, god genomströmning, lätt orientering, belysning, sittplatser, faciliteter och goda siktvägar. Faktorerna har använts i studien för att implementera och stärka jämställdhetsintegreringen inom fysisk förtätning. Förslaget framhåller en mångfunktionell markanvändning som möjliggör en mer dynamisk miljö för boende och besökare i området. Vidare föreslår studien nya bostäder och verksamheter tillsammans med ett nytt parkområde som skapar liv och rörelse. Social hållbarhet har i gestaltningsförslaget hanterats genom att främja sociala interaktioner och etableringen av fler mötesplatser. Detta har stärkts genom ny bebyggelse med blandade upplåtelseformer i kombination med nya verksamheter. Studien fortsätter med en diskussion som motiverar gestaltningsförslagets utformning och förfarande. Diskussionen avrundas med en avslutande metodkritik tillsammans med öppningar som behandlar fortsatta studier. Denna studie har därmed medverkat till framtagandet av en utformning i samband med fysisk förtätning som bidrar till aspekter lämpliga för främjandet av social hållbarhet och jämställdhet. Denna studie har därmed medverkat till en flexibel och dynamisk utformning, som syftar till att attrahera människor. / The compact city and urban densification is a popular strategy in Sweden. Since cities mostly have been growing horizontally and occupied unnecessary land and resources in the process, the concept of the compact city reveals a new and improved way to build cities. This new way of building cities has become synonymous with sustainable development. This study is an intention on research in regard to how the compact city and urban densification can conduce to promoting and implementing social sustainability and gender equality.  The aim of the study is to create a proposal on urban densification for an area in Sandviken municipality, in the county of Gävleborg, Sweden. The proposal aims to make an area of choice with apparent shortcomings in social sustainability and equality more vibrant and to contribute to making Sandviken more urbane. Chapter 2.1 describes more precisely what in this study is meant by urbane. An analysis of shortcomings in social sustainability will be described in chapter 2.1. The report begins with a profound literature review of the topics that has been chosen. An assorted selection of location has been carried out, followed by a SWOT analysis and a site analysis. Semi structured interviews with urban planners have also been done. The purpose of the site selection has been to sort out an appropriate place for the study based on social sustainability and gender equality.  New housing with mixed use and a green area that function as a social meeting point is the core of the proposal. The proposal has been designed with a focus on social sustainability factors and elements that promote gender equality at the site of the study. These factors are specified in Chapter 2.2. A final methodological criticism along with ideas regarding further studies summarized the discussion. This study has thus contributed to the development of a design that contributes to factors that are appropriate for promoting gender equality and social sustainability in connection with urban densification.

The purpose of this Master’s thesis is to describe the library development in Sandviken, during a period from 1865 to 1945. I will mainly focus this examination on the two most significant libraries of the period; on one hand the library facilitated by the ironworks company, and on the other hand the library of the Workers’ Educational Association (ABF). This study is carried out within a theoretical framework consisting of the two concepts paternalism and the formative moment, as formulated by Lars Magnusson and Bo Rothstein, respectively. In order to explain the process the development in Sandviken is compared with the general history of the public libraries in Sweden, and specifically with the history of libraries owned by large industrial companies. The results of this study show that the library of the iron works company represents the strategy of paternalism, strongly associated with the Swedish bruk, or company town. However, the employers’ use of cultural and social reforms as a means of exercising control over the workforce, is challenged by the counter culture of the labour movement. In this case, the ABF library managed to grow and gain influence through its connections with the labour movement on the national level. This status made it possible for the ABF library to take advantage of the formative moment, and thus shape the future of the libraries in Sandviken.

The development of independent schools is a relatively new phenomenon, which has been increasing during the last 20 years. Most of the independent schools have been proliferated in the larger regions such as Stockholm, but are increasing more and more in smaller regions. This study aims to compare public and independent schools in the region of Sandviken and Gävle in order to analyse how the final grades are affected by different variables. From two different perspectives the focus is to see if location of schools and students makes any difference according to the distance decay and how important motivations are according to the choice theory and its ideas about motivation. This study is done by using statistics collected from the independent and public schools and also by a regression analysis. The conclusion is that there are no significant differences between the schools and students and the achievements, the location of the school, the relation between distance to school and achievements and there are no differences from a gender perspective. The schools themselves do also have an important role for good education as a good study environment may increase the students’ motivation for the education.

Sandvikens stadsdel i Vasa är under utveckling. Stadsdelen präglas av stora kontraster mellan det natursköna havsnära läget och den genomklyvande motorvägen. Strukturen är storskalig, dels på grund av trafiklösningarna, dels till följd av att det är här som stadens idrottsanläggningar samlats. Bostadsbebyggelsen är begränsad. Nu smider flera aktörer planer för omvandling och exploatering. Hästfolket vill flytta ut travbanan ur staden, vilket skulle frigöra 0,15kvm mark för bostadsbyggande och nästintill fördubbla stadsdelens bostadsyta. Vasa stad bygger t Sandvikens fotbollsstadion för att leva upp till de krav som via UEFA ställs på prestationsplatser inom den nationella ligafotbollen. För att Vasa stolthet VPS skall kunna behålla sina ligalicenser krävs täckta sittplatser för en publik som till sin storlek motsvarar 1:10 av stadens befolkning, det vill säga 6000 platser. Motorvägen från 1968 som klyver rakt in i stadens hjärta genomkorsar Sandvikens stadsdel och delar den aggressivt i två delar: stranden med badmöjligheter, gammal parkmiljö och trivsamma rekreationsplatser på ena sidan, på andra sidan idrottsanläggningarna och bostadsområdet. Tvärkopplingarna sidorna emellan är svaga och bullerproblemen höga. Längs med motorvägen har det skapats stora svårutnyttjade och otrivsamma ytor. I detta förslag till utbyggnad av Sandvikens fotbollsstadion har jag försökt svara på denna situation. Ett stadionbygge är en stor kommunal investering och bör ge maximal social återbäring till betalarna. Genom att angripa stadion som en kollektiv möjlighet för den växande stadsdelen kan man skapa en anläggning som bjuder in till aktivitet bortom fotbollens intresseområde. / How do you expand a listed football-stadium so that it supports social activity and generates life in the street? In this project, an expansion of the Sandviken football-stadium in Vasa, I have tried to respond to a complex situation. Building a stadium is a large municipal investment and should give back maximal social refund to its payers. Defining the stadium as a collective possibility for the growing town district may lead to a sports facility that invites to activity beyond the domain of football. My proposal for a football-stadium builds upon the idea of an urban generator. The stadium should not be introvert and closed towards the street, as traditionally is the case with the typology. It should contribute in different ways to the cultural context and the life in the block and in the street. It should feel activated and alive also outside those few hours of match per week. By placing the football-related functions, like dressing rooms, on level one, I have freed the street level for complementing program. The old stadium is from 1937 and has seats only on the south long side of the pitch and it includes also a so called marathon-tower by the original entrance. It is listed and preserved due to its strong heritage values. The antiquarian aspects of the project have been a part of my task. How do you design an infill project within a historic context? How should contributions to this environment be made so that its values are preserved or even strengthened?

Segregation och social exkludering har på senare tid ökat allt mer i Sverige, både i storstäderna och i de mindre kommunerna. För att motverka detta har stor del av segregationsforskningen fokuserat på att bryta homogena boendeformer i segregerade stadsdelar genom exempelvis kompletterande ny bebyggelse eller förändrade upplåtelseformer. Men hur fungerar det i särskilt känsliga kulturmiljöområden där det finns svårigheter med kompletterande bebyggelse och där ändrade upplåtelseformer riskerar att förvanska den arkitektoniska kvaliteten?  I detta mastersarbete undersöker jag hur segregation kan motverkas i områden som är särskilt känsliga ur kulturmiljösynpunkt. För detta har jag valt Nya bruket i Sandviken som undersökningsområde, ritat och planerat av Ralph Erskine. Området omfattas idag av riksintresse för kulturmiljö samtidigt som området är det mest segregerade i Sandvikens kommun. Arbetet är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete i två delar, en uppsats (del 1) och ett projekt (del 2). Del 1 består av en kartläggning av platsens historia, de vandrade observationerna samt intervjuer av två tjänstepersoner och åtta olika personer som är boende på Nya bruket. Den insamlade empirin visar bland annat att alla de tillfrågade trivs på Nya bruket men att det finns flertalet negativa föreställningar om området, oftast formade från de mer socioekonomiskt starka områdena som inte rör sig på Nya bruket. Empirin visar också att det finns barriärer runt området och att platsens historia och riksintresse inte uppmärksammas alls. Bland annat visar intervjuerna att endast 2 av 8 av de tillfrågade vet om att området omfattas av riksintresse för kulturmiljö.   Baserat på analysen av den insamlande empirin utformades ett kunskapsunderlag som ligger till grund för projektet i del 2. Kunskapsunderlaget består av de tre olika åtgärdsstrategierna lyfta historien, bryta barriärer och skapa målpunkter samt de sex olika platserna för vilket åtgärderna lämpar sig bäst: kanalrummet, diagonalen, förskolan, parkeringarna och garagen, centrala kvarteret och gröna torget.  I del 2 som består av projektet testades och utvecklades kunskapsunderlagets strategier vilket skapade konkreta förslag på en bättre integrering av Nya bruket i Sandviken. Designkonceptet som användes var urban akupunktur vilket har som syfte att punktvis göra precisa åtgärder och på så vis lyfta stadsdelar (Nya bruket i detta fall) som helhet. Åtgärderna som utformades i projektet sammanställdes i fem övergripande kategorier: ny stadsgata, omvandling av centrala kvarteret, Gröna torget som multi-funktionell yta, kanalen som historisk plats och förlängning av parkstråket. Genom urban akupunktur skapade dessa åtgärder det nyaste Nya bruket - Nya bruket 3.0.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga – I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet. Bakgrunden är ett forskarintresserörande barns delaktighet med utgångspunkt i FNs konvention om barnets rättigheter och syftet attstudera strukturer kring barns delaktighet i projekt där barn blir delaktiga genom sina åsikter. Genombakgrund och syfte har jag samlat in material om Litteraturhuset i Sandviken. Materialet har använtsför att få en övergripande insikt om projektet men främst för att studera hur barn inkluderas. Genometnografisk metod gjordes deltagande observationer vid två workshoppar där barns röster samlades inav barnkulturdesigner Eva-Johanna Isestig från White arkitekter. Observationerna följdes upp avintervjuer. Teoretiska utgångspunkter utgör teorier kring barnsyn under rubrikernasocialkonstruktivism och barndomssociologi. Där ingår även kulturbegreppet, barnkulturbegreppet ochbarnperspektivbegreppet. I forskningsöversikten redovisas forskning kring barnrättskonventionen,barns delaktighet och Roger Harts Ladder of participation. Resultatdelen presenterar uppbyggnaden avLitteraturhuset, från tankeprojekt till fast verksamhet, White arkitekter och Isestigs samarbete medWhite och Litteraturhuset. Resultatet beskriver också Isestigs metoder genom de workshopparna jagobserverade samt de visualiseringar och konceptidéer som utformats efter barnens förslag. Därefterdiskuteras Litteraturhusets förhållande till det barnen har önskat och hur dessa önskemål visas ihandlingsplanen för verksamheten. I resultatet belyses därtill de delar där barnens konkreta idéer harvisats och hur dess följs upp av Isestig och vidare Sandvikens kommun. I slutdiskussionen diskuterasstrukturerna kring barns deltagande utifrån resultatet och avslutas med tankar kring framtida forskning.

The purpose of this essay was to conduct a survey of the earliest workers at the Sandviken ironworks in Gävleborgs county, Sweden, during the period of 1863-1870 in order to determine their places of birth or origin. The study is primarily based around four books and one article which describe historiographic terms and methods, two books covering the processes behind industrialization and urbanization in the 19th century by historian Lars Nilsson and Welsh historian John Elliot. The two other works originate from Sandin, Sjödin and Skogsbergs book about the town of Sandviken and it’s earliest foundations alongside an article written by Yngve Terenius in 1968 covering the excavation of the canal in Sandviken. The essay’s survey area is limited to the immediate area surrounding the town of Sandviken.The majority of source materials come from the Sandviken municipality’s archives of the Sandviks ironwork company’s historical archives. There, the census records concerning the workers of the company throughout 1863, 1866 and 1870 were studied alongside the parish’s household examination rolls that detailed the birthplace and origins of the workers found within the census records. The result of this study shows that a majority of the workers present in Sandviken throughout the period of 1863-1870 came from the counties of Dalarna, Värmland and Västra Götaland respectively. To summarize, 529 workers’ backgrounds were surveyed. Of these 529 workers, 302 workers were born in counties outside of Gävleborg, whereas 102 hailed from Dalarnas county, 43 from Värmlands county, and 41 from Västra Götalands county. The remaining 227 workers were born in parishes within Gävleborgs county. Four parishes within the county had the largest contribution to the workers’ immigration during the period, namely: Ovansjö parish with 95 workers, Torsåker parish with 39, Högbo parish with 33 and finally Valbo parish with 21. The study showed that the amount of workers from Gävleborgs county steadily increased from 1866 to 1870. In accordance to Sandin et als. book and Terenius' article, they mention workers from Värmland and Västra Götaland as being of importance in the early days of the ironworks. This study confirms those theories. However, alongside the 529 workers there are 935 family members whom weren’t included in the survey. The study results are presented in circular diagrams under the section titled ”Undersökning”, and onwards. The diagrams titled ”tillfälligt anställda arbetare” cover the temporary workers at the ironworks for the year they’re represented. The other 9 diagrams titled ”arbetares födelseorter” pertain to the birthplace of the workers for each year. The final six diagrams under the title ”statistisk sammanslagning” are diagrams describing a merge in numerical data from the surveys of temporary workers and the house examination rolls for each year they’re represented / Uppsatsens syfte var att kartlägga och utforska ursprunget hos de första Sandviksarbetarna mellan perioden 1863-1870. Utifrån forskningsläget framhävs bland annat teorier om industrialisering och urbanisering, samt demografiska grunder som tillämpas i uppsatsens undersökning. Däribland dem behandlas Lars Nilssons bok Den urbana transitionen som beskriver Sveriges urbaniseringsförlopp under 150 år, och engelsmannen John Elliotts bok The industrial development of the Ebbw valleys som förklarar förändringen av ett dalområde i sydöstra Wales genom Storbritanniens industrialisering. För en koppling till den demografiska undersökningen beblandas även Martin Dribe och Maria Stanfors bok Demografins grunder, syftandes till att förse uppsatsen med teorimaterial. Däribland dessa verk finns två litterära källor som beskriver Sandvikens allra tidigaste stadier för både bruket och orten, Slaggsten och syren av Gösta Sandin, Stig Sjödin och Stig Skogsberg som lägger en bakgrund till Sandvikens framväxt och Om kanalen genom Sandviken tagen ur 1968 års upplaga av tidskriften Ur Gästrikland av Yngve Terenius. Terenius behandlar kanalgrävandet i Sandviken 1862-1863, och beskriver hur flertalet av arbetarna som var verksamma där härstammade från bland annat Värmland. Sandin et al. belyser att värmlänningar tillika dalslänningar var verksamma i Sandviken under anläggandet av bruket, och stadens tidiga framväxt. Avgränsningarna drogs utefter geografiska aspekter och Sandvikens bruk med tillhörande närområde inom Högbo socken blev styrande. Undersökningsfrågan som riktades mot källmaterialet ämnade besvara varifrån de första arbetarna kom, vilka födelseorter de har, eller var de är skattskrivna ifall födelseorten saknas. Källmaterialet som användes härstammade från Sandviks historiska arkiv, och det som slutligen granskades var Sandvikens bruks mantalslängder för åren 1864, 1867 och 1870 där mantalslängderna avser det föregående året, förutom längden för år 1870. Kompletterande material till mantalslängderna behövdes för att fastslå arbetarnas födelseorter, därför blev husförhörslängderna för år 1861-1865 samt 1866-1870 hos Sandvikens kyrkoarkiv avseende Högboförsamling aktuella. Resultaten sammanställdes och presenterades genom cirkeldiagram, där arbetares födelseort eller skattskrivningsort påvisades. Resultatet av undersökningen visar i korthet att den arbetsmigration som Sandin et al. tillika Terenius omtalade anses ha stämt rörande Värmland, men att Dalarna var länet där de allra flesta arbetarna härstammade ur. Av samtliga 529 personer som återfinns i källmaterialet är majoriteten, uppemot 302 arbetare, från orter och län utanför Gävleborgs län, där 102 stycken arbetare härstammar från Dalarna. På andraplats kommer Värmlands län med 43 arbetare, och Västra Götalandslän på tredje plats med 41 arbetare. Utifrån Gävleborgs län och dess närliggande socknar var Ovansjö den socken som majoriteten av arbetarna härstammade från med 95 arbetare, följd av Torsåker med 39, Högbo med 33, och slutligen Valbo med 21 arbetare. Genom denna undersökning har ursprunget hos de tidigaste arbetarna vid Sandvikens bruk kartlagts, och den påvisade invandringen från andra län var markant.