En stor del av fordonsindustrin tillverkar mot order och använder sig av modulsystem för att effektivt kunna anpassa produkterna efter varierande kundbehov. Ett ökat antal varianter av moduler har bidragit till utvecklingen av just-in-sequence (JIS), ett koncept som har vidareutvecklats från just-in-time och ställer krav på att leveranser sker vid rätt tidpunkt, i rätt mängd, av rätt kvalitet och dessutom i en förbestämd sekvens. Produktionsstopp eller störningar som uppstår i sekvenserna kan orsaka stora kostnader hos kunden, vilket gör leverantören till en viktig aktör. Syftet med studien har i och med detta varit att undersöka hur leverantörer med ett kundorderstyrt produktionsflöde kan säkerställa sekvensleveranser, med fokus på planering och uppföljning. En fallstudie har genomförts på Scania Ferruform i Luleå och mer specifikt på företagets tillverkning av sidobalkar. Företaget genomför uppföljning av produktionen genom att bland annat mäta sekvensriktigheten, vilket speglar hur stor andel av färdigvarulagret som kan levereras i rätt sekvens till kunderna. Risken att störningar uppstår hos kunden, både internt och externt, kan reduceras genom att förbättra sekvensriktigheten. Studien har utifrån detta undersökt hur sekvensriktigheten kan förbättras, med avseende på planering och uppföljning. Planeringen har avgränsats till att främst undersöka körplaneringen, vilken sker efter frisläppning av order till verkstaden. Med hjälp av den upprättade teoretiska referensramen kunde empiriska data analyseras. Först och främst visar slutsatserna på att det finns en tydlig koppling mellan uppföljning och körplaneringen, men även till sekvensriktigheten. Körplaneringen är huvudsakligen operatörsstyrd, dock med grund i en initial körplan. Detta innebär att verkstadspersonalen har stor möjlighet att påverka produktionsordningen utifrån frisläppta order. Ofta sker även detta i syfte att optimera den egna processen, vilket i detta flöde innefattar bland annat minimering av omställningstid, skrotminimering och uppfyllande av nyckeltal. Den automatiska planeringsfunktionen som används har visat sig vara bristfällig och tillsammans med begränsningar i produktionens utformning skapar detta ett behov av att manuellt genomföra körplanering. Slutsatserna kring uppföljning i produktionen är att den i nuläget inte skapar några incitament till att prioritera sekvensriktigheten. Istället finns ett fokus inom produktionen att uppnå det skiftmål som finns, vilket beskriver antalet balkar som bör tillverkas under skiftet. Detta innebär vid tillfälle att den balk som ur sekvensperspektiv bör tillverkas prioriteras bort i syfte att uppnå målet angående antal balkar. Det som även kan konstateras genom studien är det faktum att produktionens utformning många gånger begränsar möjligheten att tillverka enligt sekvens, vilket ibland tvingar fram beslut som inte gynnar sekvensriktigheten. Rekommendationerna till företaget innebär att på kort sikt skapa incitament till att förbättra sekvensriktigheten, genom att införa nyckeltal som är anpassade efter detta. Sekvensriktighet kan införas som ett nyckeltal, men på grund av att procentsiffran kan vara svårtolkad rekommenderas även kompletterande mått. På längre sikt innebär rekommendationerna att utveckla den automatiska funktionen för produktionsplanering. Om denna kan ta hänsyn till de faktorer som leder till manuell körplanering i nuläget, kan detta reducera behovet av att genomföra körplanering i flödets olika processer. I sin tur kan detta skapa förutsättningar för en bättre sekvensriktighet och minskad risk för suboptimering. / A majority of the automotive industry are applying a make-to-order strategy in the manufacturing process. Many of them also use a modular system to efficiently adapt the products to changing customer requirements. An increasing amount of variations of the modules has led to the development of just-in-sequence, a concept that has developed further from just-in-time and that requires deliveries at the right time, in the right amount, of the right quantity and in a predetermined sequence. Disturbances that occur in the sequence can cause problems and high costs for the customer, which increases the role of the supplier. The purpose of the study has therefore been to examine how suppliers with a customer order driven production flow can ensure sequenced deliveries. A case study has been conducted at Scania Ferruform in Luleå and more specifically at the sidemember production unit. The sequence correctness is one measure that is used for monitoring and follow-up, and it reflects the share of the finished good inventory that can be delivered in sequence to the customers. Improving the sequence correctness can decrease the risk of disturbances occurring in the delivery and thereby at the customer, both internally and externally. The study has therefore had the focus of exploring how the sequence correctness can be improved, with regards to planning and monitoring. In this particular study, the planning has been limited to shop planning of production orders only. The empirically collected data were analysed with the theoretical frame of reference as a basis. The conclusions first of all show that there is a distinct connection between the follow-up process and shop planning, but also that these are directly connected to the sequence correctness. The operators in the different processes mainly control the shop planning, although with the basis of an initial plan based on the released orders. This means that the shop floor operators have a great opportunity to affect the production sequence. This planning is often performed in the purpose of optimizing an individual process of choice, which in this production flow involves for example minimizing setup time, minimizing scrap and fulfilling performance measures that are used. The automatic planning function that is used has proven to be inadequate, which creates a need for manually adjusting the sequence planning. When it comes to monitoring and follow-up of the production, the conclusion is that these do not give any incentives for prioritizing the sequence correctness. Instead there is a focus on achieving the goal of the number of sidemembers to be produced during each working shift. At some points, this means that sidemembers that should be produced with regards to the sequence correctness are not prioritized for the purpose of achieving the target of the number of sidemembers produced. Something that can also be stated is the fact that the production and facility layout limits the possibility to produce according to the customer sequence, which sometimes compels decisions that do not facilitate the sequence correctness. The recommendations to the company in short-term is to create incentives to improve the sequence correctness by implementing performance measures in the production that are adapted to this. Sequence correctness can be one of these measures, but measures to complement this are suggested because of the difficulty of interpreting the result. In the long-term however, the automatic production planning function should be developed. The need for adapting the shop plan in the different processes can be reduced if it can automatically take factors into account that today require manual planning. In turn, this can create a possibility of achieving better sequence correctness and reduce the risk of sub optimization.

The subject of mathematics, based on my experience, is not something that students perceive as creative or exploratory. It seems to be common for teachers to struggle with implementing exploratory teaching methods. This study examines how teachers utilize realizations in various types of responses when students indicate, in some way, that they are not engaged in the mathematical discourse. The aim is to determine if this approach can enhance an investigative character in teaching. It is conducted using a modified version of the RTA tool and a modified version of Dimenäs' (1995) didactic response framework. A teacher's lessons have been transcribed, analyzed, and coded to identify correlations between response and realization. It was found that the teacher primarily exhibits a controlling character, and initially using multiple categories of realizations leads to a reduced need for categories in the teacher's response.

Volvo GTO is one of the strongest brands in the truck industry, with a long and proud history of world-leading innovations. The factory in Skövde produces diesel engines of various sizes to Volvo GTO. The project has been carried out on the processing part of grovdel crankshaft. Where the objective was to construct a simulation model that reflects flows 0, 1 and 2 on the crankshaft grovdel order to produce the best driving style for the size of the batches and sequences, focusing on PIA, between the stock and conversion-up times. A theoretical study intervention gave knowledge to the methodology to ensure that the data is collected and processed correctly. The data were collected in an Excel document, which was integrated with the simulation model for an overview and adjustments would be possible. The simulation program, Siemens Plant Simulation 12 used in the construction of the complex model of the three flows, which where verified and validated against the real flows. Optimization on the simulation model was made with a high and a low demand for crankshafts. Several objects were taken into consideration as: minimal waiting processing Findel, minimal setup time and minimal total-PIA from a truly viable perspective. The optimization showed a possible production planning in order to best be able to run such large batches as possible with reduced readjustment time and for delays of production in processing rawflows to not occur in the refined flow. For maximum capacity in the company there are two different optimal solutions one solution focused on reducing setup time and the second solution to minimize the number of additional production hours per week. Discrete simulation of production flows are being used to support production planning and simulation model is created for the continued use of the Volvo GTO, either in simulation group or future researches and theses in collaboration with the University of Skövde. The project objectives were achieved with good results and resulted as a standing basis for future planning of batches and sequences of processing crankshaft Volvo GTO.

Här är norr, här är Stockholm simmande palats och ruckel. Tomas Tranströmer: Inomhuset är oändligt ur För levande och döda (1989) Skeppsbron i Stockholm är ett stadsrum i förändring. I och med att Slussens ombyggnad står för dörren väntar en ny framtid platsen. Den äger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och själlös. Trots sin historia som Sveriges främsta hamn och marknadsplats är det få som avsiktligen kommer hit. I mitt projekt har jag försökt att, med hjälp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktär och själ, samt utifrån vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget är en sekvens som gradvis behåller, skalar av och skippar befintliga tullhus. Mina huvudsyften har varit att tillgängliggöra, koppla samman samt inte minst att bereda plats för människan. Jag kommer för sällan fram till vattnet. Men nu är jag här, bland stora stenar med fridfulla ryggar. Stenar som långsamt vandrat baklänges upp ur vågorna Tomas Tranströmer: Långsam musik ur Klanger och spår (1966) / Here is the north, here is Stockholm swimming palaces and hovels. Tomas Tranströmer: Indoors is endless from For the Living and the Dead (1989) Skeppsbron is a Stockholm cityscape going through changes. With the refurbishment of Slussen in the works, a whole new future awaits the site. It is a place full of potential, but at the moment neglected and lacking character. The small number of people deliberately visiting Skeppsbron belies its historical importance as the main port and marketplace of Sweden. My project is an attempt to find the soul and essence of the place, using Tranströmers poetry and my own drawings as a starting point. Building on my findings I have added new programs and spatial connections to the site. The proposal includes a sequence gradually moving from conserving, to stripping down to altogether removing existing pavilions. My main aspirations have been improving accessibility, interconnecting and last but not least making way for people. I come down to the water too seldom. But here I am now, among large stones with peaceful backs. Stones which slowly migrated backwards up out of the waves. Tomas Tranströmer: Slow Music from Bells and Tracks (1966)

Auto-completion is a task that requires an algorithm to give suggestions for completing sentences. Specifically, the history of live chat and the words already typed by the agents are provided to the algorithm for outputting the suggestions to finish the sentences. This study aimed to investigate if the above task can be handled by fine-tuning a pre-trained T5 model on the target dataset. In this thesis, both an English and a Portuguese dataset were selected. Then, T5 and its multilingual version mT5were fine-tuned on the target datasets. The models were evaluated with different metrics (log perplexity, token level accuracy, and multi-word level accuracy), and the results are compared to those of the baseline methods. The results on these different metrics show that a method based on pre-trained T5 is a promising approach to handle the target task. / Automatisk komplettering är en uppgift som kräver en algoritm för att ge förslag på hur man kan slutföra meningar. Specifikt levereras historien om livechatt och de ord som redan har skrivits av agenterna till algoritmen för att mata ut förslagen för att avsluta meningarna. Denna studie syftade till att undersöka om ovanstående uppgift kan hanteras genom att finjustera en förtränad T5-modell på måldatamängden. I denna avhandling valdes både en engelsk och en portugisisk datamängd. Därefter finjusterades T5 och dess flerspråkiga version mT5 på måldatauppsättningarna. Modellerna utvärderades med olika mätvärden (log-perplexitet, precision på ordnivå och flerordsnivå), och resultaten jämförs med baslinjemetoderna. Resultaten på dessa olika mätvärden visar att en metod baserad på en förtränad T5 är ett lovande tillvägagångssätt för att hantera uppgiften.

I en hårdnande marknad för tillverkande industrier krävs det att förbättringar och effektiviseringar av produktionen hela tiden prioriteras, det gäller även Scanias växellådstillverkning. I takt med att antalet växellådsvarianter ökar, ökar utmaningarna kopplat till styrning och planering av produktion. Denna studie syftar till att ta fram ett förslag på det bästa sättet att styra produktionsflödet genom testningen av växellådor i de testriggar som finns samt att ge ett förslag på hur uppföljningen av produktionen ska gå till. Syftet mynnade ut i en teoretisk och en praktisk frågeställning. Den teoretiska frågeställningen behandlar sekvenseringen, vilka mätetal som ska användas i produktionen och hur de ska presenteras samt om takttid eller cykeltid ska användas som styrningsmetod vid testriggarna. Den praktiska formuleringen behandlade de praktiska hinder som uppstår vid de existerande systemen på grund av de nya förslagen. Studien avgränsade sig från implementering av förslagen. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna skapades två simuleringsprogram i Python som undersökte sekvenseringen och jämförde takttid och cykeltid som styrningsmetod för testriggarna. Verklig data från produktionen användes för att kunna simulera skillnaderna mellan styrningsförslagen på ett tillförlitligt sätt. I testriggarna utförs arbetet av maskin och operatör parallellt med varandra. Simuleringsprogrammen fokuserade främst på maskinarbetet, därför utfördes kompletterande tidsstudier över operatörsarbetet vid testriggarna. För att få ytterligare perspektiv gjordes dessutom två benchmark i form av besök vid motortillverkningen och bearbetningen av pinjonger och kronhjul på Scania i Södertälje. Studien visade att cykeltidsstyrning är att föredra framför takttidsstyrning vid testriggarna. Vid en övergång från takttidsstyrning till cykeltidsstyrning kommer kapaciteten att förbättras och stopptidsmätningarna bli mer tillförlitliga. De fördelar som annars finns vid en takttidsstyrning fungerar inte vid testriggarna på grund av hur de är utformade. Den stora variationen i cykeltider vid testriggarna medför stora problem vid en takttidsstyrning. Från operatörstidmätningen framgick att det går att förbättra arbetet med standardiserat arbetssätt. Simuleringsprogrammet för sekvenseringen visade att en förbättrad sekvens inte ger något i nuläget, men att det kan komma att förändras framöver. Nya mätetal definierades, både i den dagliga produktionen och för vidare analys i ett IT-system. Framförallt utvecklades mätetal för stopptid som även visar vad för typ av stopptid som uppkommer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare på mellanstadiet förhåller sig till historisk tid. Fokus var de undersökta lärarnas utsagor om hur de resonerar kring sin egen och sina elevers förståelse för historisk tid samt om lärarnas resonemang kring användandet av artefakter i undervisningen. Det är fem medverkande lärare i studien med olika erfarenheter i att undervisa i skolämnet historia. Lärarna har intervjuats och därefter har jag analyserat deras redogörelser utifrån Joel Rudnerts fyra beståndsdelar: sekvens, berättare, aktör och kanon. I undersökningen har det konstaterats utifrån lärarnas narrativa mönster om hur de resonerar kring sin undervisning att beståndsdelen sekvens är mycket framträdande. Förutom lärarnas intervjuer baseras detta arbete på tidigare forskning om barn och ungdomars förståelse för historisk tid. Joel Rudnert och Nanny Hartsmar är två framträdande forskare i syftet om att förstå hur barn och ungdomar ser på historisk tid. En av slutsatserna blev utifrån det att tidsuppfattning och historiemedvetande är sammanlänkande, samt att förståelsen för då-, nu- och framtid är en utvecklingsprocess. Mitt syfte med detta arbete är att öka kunskapen om hur elever på mellanstadiet uppfattar historisk tid och hur vi kan arbeta med begreppet i historieundervisningen. / The purpose of this dissertation is to investigate how middle school teachers relate to historical time. The focus was on the teachers´ statements about how they reason about their own and their students´ understanding of historical time, as well as the teachers reasoning about the use of artifacts in the education. There are five participating teachers in the study with different experiences in teaching of the school subject history. The teachers have been interviewed and then I have analyzed their statements based on Joel Rudnert's four components: sequence, narrator, actor and canon. In the study, it has been established from the teachers' narrative pattern of how they reason about their teaching that the component “sequence” is very prominent. Definitions of sequence can appear in different ways, such as a large narrative or year mark on a timeline. In addition to the teachers 'interviews, this work is based on past research on children and adolescents' understanding of historical time. Joel Rudnert and Nanny Hartsmar are two prominent researchers with the aim of understanding how children and young people see history. One of the conclusions was based on the fact that time perception and historical consciousness are interconnected, and that understanding of the past, now and future is a developmental process. Scientist are also debating about if the children needs to have the understanding about their own personal time before they can handle historical time. In this study, historical time will not be defined based on the period when the written sources emerged. Instead the study will focus on the aspects of time that are a result of history. My aim with this work is to increase knowledge about how middle school students perceive historical time and how we as teachers can work with this in our teaching of history.