Det här arbetet bygger på en studie av barns fria tecknande som uppsatsförfattaren genomfört under loppet av cirka fem månader på en 3-6 års avdelning vid en Stockholmsförskola. Studien är genomförd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens frågeställningar söker svar på vad barnen ritar? Vad de använder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas. Intentionen med studien är inte att göra kunskapsmässiga jämförelser mellan barnen, därför har undersökningen heller inte sin grund i utvecklingspsykologiska teorier eller stadieteorier om grafisk mognad i barnens bilduttryck. Författaren lägger i arbetet stor vikt vid det pedagogiska klimat som förskolan representerar och kopplar ihop det klimatet med barnens möjligheter till möten och kreativitet i bildskapandet. Vid jämförelse med det referensmaterial som författaren använder sig av finns det skillnader i barnens bilduttryck, tilltro till det egna skapandet och kommunikationen med de omkringvarande barnen. Det pedagogiska klimatet spelar stor roll för barnens mod och tillit till det egna bildarbetet. I den sammanfattande tolkningen bli det tydligt hur barnens bildarbete är en leksituation som barnen aktivt väljer, en annan slutsats av denna studie är att barn kan mötas och samspela utifrån olika bildrepertoarer. Barn konstruerar både lek och bilder samtidigt.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares tal om skapande på fritidshem och hur skapandet används.   Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vilka diskursiva konstruktioner uttrycker lärarna i fritidshemmet kring skapande?   I studien används en kvalitativ metod genom fokusgruppsamtal med lärare i fritidshem. Samtalet har analyserats ur ett diskursteoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer det att skapande är ett brett och mångfacetterat begrepp. Skapande syftar inte nödvändigtvis till att endast skapa något med händerna. I studiens resultat framkommer fyra diskursiva konstruktioner av diskurser kring skapande: elevers intresse, skapande i samspel, från produkt till process och fritidstänket.

Mitt arbete har handlat om att ta fram en mall för att skriva en egen vistext. För att börja mitt arbete ville jag ta reda på hur jag definierar en visa, om jag kan skilja texten och musiken åt i en visa och hur jag kan definiera vad jag tycker är ”bra”. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket material att hitta kring hur jag skulle kunna gå tillväga för att skriva en egen vistext. Därför blev syftet med mitt arbete att svara på dessa frågeställningar: ”Vilka gemensamma nämnare finns det i de vistexter jag själv anser är ”bra”?” och ”Hur skulle en mall kunna se ut för att skriva en vistext, baserat på de gemensamma nämnarna?” Som metod valde jag att analysera texterna i fyra visor som jag själv tycker om. Dessa analyserade jag med hjälp av de så kallade metafunktionerna. De fyra visor jag valde var Trubbel, Flickan och kråkan, I den stora sorgens famn och Är du fortfarande arg. Mitt resultat blev att det fanns en del gemensamma nämnare i texterna hos de fyra visor jag analyserat. Det fanns likheter i användning av rim, melodirepetition, användning av jag/du perspektivet och att ha med någonting som berör i texten. De gemensamma nämnare använde jag mig sedan av som en mall för att skriva en egen vistext. Min egen visa blev en sång som jag själv tycker väldigt mycket om. Visan som jag skrev utifrån min analys visade på att det går att skapa en mall för att skriva en vistext. Att arbeta med att skapa mallen gav mig också en bättre överblick över min egen skaparprocess och varför jag skapar. Däremot räcker inte min mall till för hela processen i skapandet eftersom den inte täcker in hur själva idén till en låt kommer till. Mallen skulle kunna användas i ett pedagogiskt syfte framöver och det vore en intressant komplettering att undersöka närmare hur själva startidéen för en låt kommer till.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger vid Reggio Emiliainspireradeförskolor har för uppfattningar kring skapandet av lärmiljöer för att ur dettamaterial kunna urskilja betydelsebärande faktorer för detta skapande. En diskussion förssedan kring huruvida dessa betydelsebärande faktorer är möjliga att koppla ihop medskapandet av lärmiljöer som främjar ett entreprenöriellt lärande. Studiens empiri bygger pååtta kvalitativa intervjuer som har genomförts med pedagoger och förskolechefer vid treolika förskolor där intervjupersonerna med hjälp av öppna frågor fått berätta hur de tänkerkring skapandet av lärmiljöer i förskolan. Resultatet av denna studie visar att det kan finnaskopplingar mellan hur pedagogerna på dessa Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattaratt de tänker och går till väga vid skapandet av lärmiljöer och hur pedagoger skulle kunnatänka kring skapande av lärmiljöer som kan gynna ett entreprenöriellt lärande. Ett flertalbetydelsebärande faktorer kring skapande av lärmiljöer som kan tänkas gynna deegenskaper som viss forskning hävdar att entreprenöriellt lärande utvecklar harframkommit. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka hur barnen i åldrarna 1-5 år förhåller sig till skapande av tvådimensionella bilder ur ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur förskollärare arbetar med skapande och genus i förskolan. För att undersöka barns skapande har observationer genomförts där fokus har legat på barns skapande, samt hur förskollärare arbetar med skapande. För att undersöka hur förskollärare arbetar med skapande och genus i förskolan har intervjuer gjorts med 10 förskollärare. Resultatet visar att många förskollärare anser att skillnaden i barns skapande är mer individanpassat och beror på hur barnen själva är som individer, än könsindelat. En slutsats är att barns skapande påverkas av miljön runt om dem, vilka människor som finns i närheten och vad det finns för tillgängligt material.

Syftet med föreliggande självständiga arbete är att fördjupa kunskapen om hur fem lärare i årskurserna 1–3 använder sig av bild som arbetssätt i undervisningen av samhällsorienterade ämnen samt vilka för- och nackdelar som kan finnas. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem lärare och vi har tolkat vår empiri genom Deweys pragmatiska teori och begreppet ”Learning by doing”. Resultatet visar att bild används som ett arbetssätt i undervisning av samhällsorienterande ämnen på olika sätt, som skapande, visuellt lärande och inspiration. Samtliga lärare var överens om att fördelarna med bild som arbetssätt övervägde eventuella nackdelar. Slutsatsen visar att oavsett vilket arbetssätt inom bild som lärarna använt för att främja elevernas lärande finns det både för- och nackdelar.

Denna intervjustudie har genomförts med syftet att undersöka hur låtskrivaren och låtskrivarläraren upplever sin livsvärld och genom den synliggöra låtskrivarlärarens pedagogiska grundsyn. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra låtskrivare och lärare i ämnet låtskrivning. Informanterna är verksamma i gymnasieskolan som musiklärare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenologiskt förhållningssätt ur ett livsvärldsperspektiv. Intervjustudien har visat att informanterna upplever att deras skrivande hjälper dem att vara strukturerade, fokuserade och att färdigställa och nå resultat, samt bearbeta impulser och känslor. Alla informanter vittnar om hur skrivandet blivit ett sätt för informanterna att bearbeta händelser i livet, lätta som komplicerade, en slags terapi. Passionen för sitt skrivande har stärkts och kommit att bli ett med informanterna ju längre tid som gått och ju mer tid informanterna har gett åt musiken. De menar att inspirationen är något som kommer av ”görandet” och att det går att framkalla om man bara sätter igång, samt att viljan att äga sitt eget konstnärskap är en viktig komponent i skapandet som driver låtskrivaren framåt. / This interview study has been conducted with the purpose of investigating how the songwriter and songwriting teacher experience their life-world and by it visualize the songwriter's pedagogical perspective. Qualitative research interviews have been made with four songwriters and teachers in the subject of songwriting to investigate the phenomenon. The informants are active in the upper secondary school as music teachers. The result and analysis is done with a hermeneutic and phenomenological approach from a life-world perspective. Interview studies have shown that the informants find that their writing helps them to be structured, focused and to complete and achieve results, as well as process impulses and feelings. All informants testify to how the writing has become a way for informants to process events in life, easy as complicated, as a kind of therapy. The passion for their writing has been strengthened and become one with the informants the longer time passed and the more time the informants have given the music. They claim that inspiration is something that comes from the "making" and that it can be evoked if you only get started, and that the desire to own your own artistry is an important component of the creation that drive the songwriter forward.

I och med införandet av den nya läroplanen Lgy11 har estetisk verksamhet som eget skolämne förminskats. Genom läroplansrevideringen i juli 2017 har formuleringar om skapande inskrivits i övergripande mål och riktlinjer och därmed har ansvaret för estetiska lärprocesser fördelats på alla ämneslärare. Denna studie ämnade sig åt att undersöka var estetiska lärprocesser tagit vägen i dagens gymnasieskola. Studien undersökte också entreprenöriellt lärande som innehåller många kompetenser och förmågor som även tillskrivs estetiska lärprocesser. För att kunna skapa förståelse på djupet och beskriva fenomenen valdes en kvalitativ metodansats. Sju ämneslärare på gymnasiet intervjuades med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studiens analys är ett sociokulturellt synsätts på lärandet. Resultatet visade att de intervjuade ämneslärarna saknade den kompetens som behövdes för att möta de nya kraven i läroplanen. Det är ett resultat som implicerar att den svenska gymnasieskolan inte lever upp till EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande för varje enskild individ i ett kunskapssamhälle. Studien mynnar ut i olika förslag om fortsatt forskning inom fältet såsom att undersöka huruvida lärarutbildningar på högskolor och universiteten anpassar sin utbildning för att tillmötes går de nya kraven i enligt med den reviderade Lgy11.

Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om hur de estetiska lärprocesserna används i förskolans verksamhet, samt hur pedagogerna förstår begreppet estetiska lärprocesser och även vad de har för intention med att använda sig av estetiska lärprocesser, men också vilket lärande som pedagogerna anser kan möjliggöras med hjälp av dessa. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerad intervju som innebär att den som håller i intervjun har färdiga frågeställningar som ska besvaras samt att den som intervjuar kan vara flexibel med frågornas ordningsföljd. Genom att välja semistrukturerade intervjuer fick vi möjlighet att ställa följdfrågor som uppstod under den pågående intervjun. Våra respondenter hade även möjligheten att utveckla dess tankar om det ämne som togs upp. Det var sex pedagoger från olika förskolor som var med och medverkande. Studiens resultat analyserades med hjälp av den sociokulturella teorin samt tidigare forskning för att synliggöra pedagogernas förståelse om de estetiska lärprocesserna. Resultatet lyfter fram att begreppet estetiska lärprocesser uppfattas olika samt att pedagogernas kunskaper och förståelse för dessa ämnen skiljer sig åt. Studien har även bidragit med kunskap om vikten av att kunna använda sig av alla de estetiska lärprocesserna i förskolans verksamhet, för att stödja alla barn och dess olika behov.

Den här studien handlar om konstens möjligheter i mellanmänskliga möten utifrån en öppen verksamhet kallad "Skaparkväll", som bedrivs i en mellansvensk stad inom ramen för Svenska kyrkan. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av några deltagares personliga upplevelser av verksamheten med hjälp av kvalitativa intervjuer. Med inspiration från en hermeneutisk ansats tolkas intervjuerna samt blir belysta genom en teoretisk förståelseram. På så sätt fördjupas förståelsen både för personernas upplevelser samt för verksamheten i allmänhet. Den teoretiska förståelseramen hämtas från traditionen kring Uttryckande konst – ­Expressive arts – i huvudsak. Utöver det används tidigare forskning gällande KASAM (känsla av sammanhang), utvecklingspsykologisk och psykoterapeutisk forskning, samt forskning om lek och lekens betydelse.  Studien visar i ett övergripande perspektiv att deltagarna i skaparkväll har upplevt något som för dem är meningsfullt och att denna upplevelse är kopplad både till det egna skapandet samt mötet med andra deltagare. De positiva upplevelserna rör bland annat det faktum att deltagarna fått uppleva känslor av befrielse och överraskning. De har dessutom mött utmaningar av större eller mindre grad och funnit dessa i huvudsak stimulerande. En viktig aspekt som möjliggjort dessa upplevelser är den struktur som genomsyrat både förhållningssätt och andra ramar för verksamheten. / This study is about the possibilities of art in interpersonal meetings, based on the experiences from an open activity called "Skapar kväll", witch is run by the Swedish Church in a small town in the middle of Sweden. Thru qualitative interviews, the study aims to reach a deeper understanding of some participants' personal experiences of the activity. The interviews are construed through a theoretical frame with a hermeneutic approach. In that way the understanding increases, both in terms of the personal experiences as well as for the activity in general. The theoretical framework is based on the tradition of Expressive arts, together with applicable theories from SOC, psychology as well as psychotherapy. In addition to that, the theoretical frame also contains theories of play. The study shows in a broad perspective that the participants in this activity, "Skaparkväll", have experienced something that is meaningful and that this experience is linked both to the personal creativity as well as interacting with other participants. The positive experiences are related to, among other things, the fact that participants have experienced feelings of relief and surprise. They have also encountered challenges of greater or lesser degree, and found them essentially stimulating. One important aspect of the enabling of these experiences is the structure that permeated both attitudes and the frameworks in "Skaparkväll".