Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på den funktion ateljén och den skapande verksamheten fyller i barns vardag samt i relation till övrig pedagogisk verksamhet och förskolemiljö. Empirin kommer huvudsakligen från intervjuer av tre förskollärare, men även från observationer av tre förskoleavdelningars ateljémiljö. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska perspektiv som analysen bygger på är Michel Foucaults maktteorier samt kreativitetsbegreppet. Studiens resultat visar bland annat att det finns en spänning mellan barns frihet i skapandet och deras möjlighet till kreativa tänkande. Förskollärarnas förhållningssätt blir då viktigt för att barnen, i kommunikationen kring skapandet, inte ska känna att det finns ett ”rätt sätt” att skapa, vilket kan leda till normalisering. Studien visar även att förskollärarna har ett förhållningssätt som är öppet för viss tidsmässig flexibilitet och att detta gynnar barnens kreativa process. Men en dold styrning framträder också, där barnen får en känsla av mer frihet och inflytande över dagens tidsmässiga inrutning än vad de egentligen har.

Syftet är att undersöka skapande verksamhet i några Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Mina frågeställningar är: •Vilken är förskollärarnas syn på barnens lärande i den skapande verksamheten?•Hur använder förskollärarna den skapande verksamheten i ett lärande och språkutvecklande syfte? •Vad betyder den fysiska miljön i en skapande verksamhet?Datainsamlingsmetoderna är kvalitativ intervju och deltagande observation. Materialet består av fyra intervjuer med förskollärare från fyra olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor och observationer vid tre av dem.Resultaten visar att den skapande verksamheten karaktäriseras av vägledning och lyssnandets pedagogik, där samspel och dialog används i ett språkutvecklande syfte. Ett annat tydligt resultat är hur den pedagogiska miljön ger plats för olika uttrycksformer och material. En viktig slutsats är att skapande verksamhet kan leda till samspel och dialog, som i sin tur kan leda till lärande och språkutveckling.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94. / The government of Sweden is about to present a proposition for a new curriculum for Swedish elementary school, which will come into effect the academic year 2011/2012. The purpose of this thesis is to investigate the concept of creativity, and put it in relation to the new curriculum, in order to predict the scope creativity will have in this. This purpose requires that I also study earlier curricula (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94) and identify the scope for creativity in these. My results are not final, with the new curriculum not being presented yet. I have, however, by means of interpretation of relevant documents and a discussion of these, concluded that the new curriculum will provide less opportunities for creativity in Swedish elementary school than the current curriculum, Lpo 94, does.

The informants say in the interviews that when it was finished with all the heavy daily duties and everyday things, the knitting was brougt out. That is perhaps what is the connection to today's knitting, that the everyday fades a little, one's monotonous work, one's state of health, whatever it is, maybe knitting frees us from it and gives us a new spirituality, a new liberating space where our creation achieves something free, without musts, a space where we can create as we want and feel free. A way to move from the thought to the hand, from thinking to doing, a way to rest from stressed minds. The knitting is concrete, something is created, perhaps something to be proud of, visible productivity, what remains.

Syftet med studien är att undersöka bildlärares uppfattningar om vilka möjligheter och utmaningar som finns i att skapa möten mellan skola och samhällets konstutbud. Med samhällets konstutbud menas här dels konstinstitutioner och dels möten med yrkesverksamma konstnärer. Studien har utförts med en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med tre verksamma bildlärare. Resultatet från empirin har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och slutligen diskuteras i relation till tidigare forskning. Informanterna betonar vikten av den enskilde bildlärarens ambitioner i att möten mellan skola och samhällets konstutbud ska kunna äga rum. Det leder till att möten mellan konst och skola blir beroende av bildlärarens engagemang till att skapa dessa möten. I läroplanen för grundskolan (Skolverket 2022c) står det att målet är att eleverna ska ha inblick i närsamhället och genom det dess kulturliv, samt utveckla kontakter med ovanstående. Läroplanen understryker att detta ska berika skolans verksamhet. Informanterna är positiva till detta arbetssätt och ser det som en del av sitt uppdrag att delge sina elever tillgång till samhällets konstutbud. För att eleverna ska både lära och utvecklas krävs en genomtänkt undervisning och olika former av möten med konsten, det är på detta sätt som eleverna kan appropriera uttryckssättet och hitta sina egna. Samtliga informanter uttrycker att skolan spelar en viktig roll i elevernas möte med samhällets kulturliv då detta berikar både eleverna och hela skolans verksamhet. Avslutningsvis visar studien att skolan spelar en central roll i att ge eleverna tillgång till samhällets konstutbud. Genom att använda sig av och visa samtidskonst i bildundervisningen ger informanterna sina elever tillgång till en bildvärld som ger möjlighet till vidare lärprocesser.

En kvalitativ och kvantitativ studie som utgår från observation, intervju och enkät. Studien ämnar svara på lärmiljö, lärmaterial och lärresursers framgångsfaktorer och begränsningar för tillgängligheten av estetiskt skapande för de yngre barnen (1–3 år) på förskolor inspirerade av Reggio Emilia filosofin. Den tidigare forskningen visar att barnen har behov av tillgängligt estetiskt lärmaterial för att utveckla förmågor att uttrycka tankar och idéer med ickeverbal kommunikation. Tillgängligheten skapar förutsättningar för egna initiativ grundat i lust, kreativitet och möjlighet till kontroll, vilket främjar barnens lärande. Resultatet tyder på att tillgänglighetens grundförutsättning ligger i lärresurserna. Främst pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn, samt arbetslagets förmåga till samsyn. Lärmiljöerna ska vara lockande och inspirerande och anpassade till barnens nivå. Det estetiska lärmaterialet ska introduceras innan det plockas fram för barnens fria skapande och måste vara i lagom mängd. Vilken mängd detta är varierar från barngrupp till barngrupp.

Hur kan reklambyråer skapa samt bevara de kundrelationer som de byggt upp bli långvariga? I denna studie får läsaren en fördjupad kunskap om hur reklambyråer kan skapa samt bevara långakundrelationer.Med hjälp av en fallstudie i form av intervjuer, med fyra personer som arbetar på reklambyrån First Flight i Malmö, och fyra enkätsvar från reklambyråns kunder kan det konstateras, utifrån relevant teori, att långvariga kundrelationer skapas genom engagemang och öppenhet mellan kunder ochreklambyråer. Vidare är det viktigt att eventuella klagomål som kommer till reklambyråer tas på allvar och att dessa klargörs på en gång. Görs detta kommer även detta att bidra till öppenhet mellan de två parterna.Vidare forskning kring detta ämne skulle vara att undersöka fler än en reklambyrå i Malmö. Detta skulle bidra till en ännu bredare förståelse inom ämnesområdet genom att undersöka fler reklambyråer och på så sätt få denna studie förstärkt. / How can advertising agency´s create and retain costumer relationship so they can be long-term relationship? In this study the readers will get an immerse knowledge about how the advertising agency First Flight will create and maintain long-term relationship whit their customers.This study involves an interview whit four employees that works at the advertising agency First flight in Malmö and four customers of the First Flight have answered a survey. Their answers show that commitment and honesty between the agency and their customer create long term relationship.Furthermore it´s imported that possible complaints will be taken care of immediately and solved. When this is done it will create openness between the advertising agency and their customer.Furthermore research would be to look at additional advertising agencies in Malmö. That would contribute a better understanding in the field of research and therefore enhance this study.

Denna fallstudie undersöker på vilket sätt konstnärligt skapande i grupp kan främja möten mellan kulturellt olika människor. Syftet har varit att nå en djupare förståelse av vad ett konstprojekt i integrationssyfte kan innebära för deltagarna i relation till ämnet interkulturella möten. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer har använts för datainsamling. Det samlade materialet har sedan analyserats utifrån religionsfilosofiska och psykologiska teorier kring det interkulturella och mellanmänskliga mötet, samt konstens roll i detta sammanhang. Resultatet tyder på att konstprojekt, av det slag som studerats här, rymmer en potential att skapa möten mellan kulturellt olika människor vars vägar annars sällan korsas. Undersökningen visar på hur det gemensamma skapandet blir till ett rum med en förmåga att härbärgera olikheter och därigenom lägga grunden för en vi-känsla trots kulturella skillnader. Skillnader i konstnärliga traditioner framträder som en potentiell resurs som berikar skapandet och i förlängningen mötet deltagarna emellan. Genom det ömsesidiga utbyte som sker genom skapande och samtal kliver människor fram som unika individer istället för representanter för en etnisk grupp. Att på detta sätt bli synliggjord som individ framträder här som ett av undersökningens centrala teman. Studien visar slutligen att skaparträffarna med tiden blir en gemensam levd erfarenhet, bestående av gemensamma minnen och därmed en del av en begynnande ny gemensam referensram.

Införandet av en matrisorganisation i en kommunal verksamhet för att främja intern samverkan är en komplex process som kräver noggrann planering och engagemang från olika aktörer. Studien betonar vikten av att skapa övertygelse och konsensus bland divisionerna samt identifierar utmaningar som tröghet i förändringsprocessen och bristande integration av ekonomiska strukturer.

Utvecklingsarbetets mål bygger på att introducera och inspirera till ett filmskapande arbetssätt på fritidshemmet samt att inspirera elever till att producera egna filmer. Studien belyser vikten av elevers egen mediaproduktion i dagens digitala samhälle och visar att filmskapande kan vara en drivkraft i barns lärande och lek. Fokus riktas mot ett utforskande arbetssätt i elevgrupper med inspiration av Filmrikets (2024) filmskola. Utvecklingsarbetet har genomförts på två fritidshem i södra Sverige med aktionsforskning som metodansats. Med stöd av en aktionsforskningsmodell planerades och genomfördes sex aktioner mellan vecka 10-17 under vårterminen 2024. Deltagande observation, intervjuer med barn samt loggboksanteckningar är metodiska tillvägagångssätt. Analysarbetet har skett med stöd av begreppet scaffolding från sociokulturell teori. Resultaten visar att samarbete, både mellan lärare och elever, är av vikt för att lyckas med större projekt samt att olika åldrar behöver olika mycket stöd med filmskapande. Vi diskuterar även framgångsfaktorer med filmskapande på fritidshem vilka är tydliga rutiner, välplanerat upplägg och att genomföra aktiviteten tidigt på eftermiddagen.