Global ETD Search

31	”Att inte gamla till sig” : en kvalitativ studie om betydelsen av idrottsskola för ett hälsosamt åldrande Hallberg, Anna, Atladóttir, Sif January 2018 (has links) Inledningen beskriver Skåneidrottens projekt Senior Sport School, som bygger på de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, det vill säga fysisk aktivitet, social gemenskap, meningsfullhet och kunskap om kostvanor. Senior Sport School är en idrottsskola som uppmuntrar seniorer till ett livslångt idrottande. Tidigare forskning framhåller vikten av att bibehålla fysisk vardagsfunktion, social gemenskap och goda kostvanor i senior ålder för att främja självständighet och oberoende från vården. Syftet med studien var att undersöka pensionärers upplevelser av aktiviteter genomförda i Senior Sport School och hur dessa aktiviteter kan relateras till ett hälsosamt åldrande. Metoden är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagarna i studien valdes utifrån tidigare medverkan i Senior Sport School. Resultatet framställs genom de teman som framträdde i intervjuerna, dessa var hälsosamt åldrande, social gemenskap, lärande och idrottskulturens betydelse. I diskussionen lyfts att idrottsskolan upplevs som en viktig social plattform. Det dolda lärandet som seniorerna får genom idrottsskolan har en central roll. Idrottsskolan kan ses som ett stöd i seniorernas lärandeprocess så att de kan förstå och använda sig av hälsoinformation för att förbättra sin hälsa. Konklusionen är att idrottsskola för seniorer upplevs spela en viktig roll för ett hälsosamt åldrande. Social gemenskap och fysisk aktivitet lyft av deltagarna som betydelsefulla men Senior Sport School kan även ses som en viktig del i seniorers kunskapsutveckling. Studiens resultat är positivt för folkhälsan i stort men det krävs fortsatt forskning för att nå ut till flera grupper i samhället. / The introduction presents Skåneidrottens project Senior Sport School, which is based on the four cornerstones of prosperous ageing, i.e. physical activity, social connections, meaningfulness and dietary education. Senior Sport School encourages seniors to a lifelong sport participation. Previous research emphasizes the importance of maintaining physical functionality, social connections and good dietary habits in older age to promote self-reliance and independence from health care. The aim of the study is to investigate pensioners´ views on their participation in activities conducted at Senior Sport School, and whether their experiences can be related to healthy ageing. The method is qualitative semi-structured interviews and participants in the study were selected based on previous participation in Senior Sport School. The results are produced through the themes of the interviews. The themes are healthy ageing, social connections, education and the importance of sporting culture. The discussion emphasizes that Senior Sport School is perceived as an important social platform. The hidden education that seniors receive through Senior Sport School has a central role. Senior Sport School is a support in the seniors´ education process so that they can understand and use the information to improve their health. The conclusion is that a sport school for seniors plays an important role in healthy ageing. Social connections and physical activity is highlighted by the participants as significant, but Senior Sport School is also an important part of seniors´ education development. The study´s results are positive for public health, but further research is needed to engage other groups in society. Education health healthy aging physical activity public health seniors social connections sport school Folkhälsa fysisk aktivitet hälsa hälsosamt åldrande idrottsskola lärande senior social gemenskap
32	Mötesplatser för seniorer : En kvalitativ studie om varför seniora invandrare med utomnordisk bakgrund i Eskilstuna kommun inte besöker de mötesplatser som finns i kommunen Ngao Loembe, Dorcas January 2018 (has links) No description available. Meeting places for seniors Seniors with a non- Nordic background Social activities Social community Qualitative interviews Kvalitativa intervjuer Mötesplatser för seniorer Seniorer med utomnordisk bakgrund Sociala aktiviteter Social gemenskap Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
33	Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet Naucler, Agneta January 2015 (has links) Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits. Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag! fysisk planering stadsplanering samhällsplanering fysisk aktivitet främja fysisk aktivitet urban design urban planering allmänintresse rationell planering förhandlingsplanering fysiska strukturers påverkan aktiv transport passiv transport cykling cykel gång gå promenad motion stråk cykelvägar gångvägar gång- och cykelvägar stödjande infrastruktur sociala aspekter trygghet säkerhet upplevd trygghet hälsa jämställdhet integration delaktighet sociala möten social gemenskap grönområden grönytor natur naturområden aktivitetsytor lekplats lekplatser utegym aktiva mötesplatser allmän plats offentliga platser offentliga ytor fysisk aktivitet utomhus tillgänglighet beteendeförändringar förtätning tät stad funktionsblanda funktionsblandning prioritering trafikslag prioritering aktiv transport planeringsideal hållbart hållbar planering boverket malmö stad umeå kommun

Page generated in 0.0715 seconds