Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler lever till mycket hög ålder. Med stigande ålder ökar risken för problem relaterat till mat och måltider och ensamboende äldre har ökad risk att drabbas av undernäring. Att äta tillsammans med andra kan öka matintaget och bidra till social gemenskap hos äldre.   Syfte: Syftet var att beskriva upplägget av Projekt Måltidsvän samt vilken betydelse äldre deltagare i projektet tillskriver social interaktion under måltiden. Metod: I Projekt Måltidsvän kan äldre som är 67 år eller äldre få sällskap under måltiden av en frivillig måltidsvän. Frivilligsamordnaren intervjuades för att belysa perspektivet från en övergripande nivå. Tre äldre mottagare intervjuades om deras upplevelser av social interaktion och måltidens betydelse och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i intervjun med frivilligsamordnaren att Projekt Måltidsvän har varit populärt att söka till som frivillig och utmaningen har varit att finna äldre deltagare som vill medverka i projektet. Analysen av intervjuerna med de äldre deltagarna genererade fem kategorier där det framkom att respondenterna till en början kunde känna sig både ambivalenta och nyfikna inför deltagandet i projektet. Social interaktion var viktigt och en lyckad matchning var en förutsättning för att relation skulle utvecklas till en vänskap. En trivsam måltidsmiljö och att äta i gemenskap med andra var en viktig förutsättning för en trivsam måltid. Måltidsvännen kunde också utgöra ett stöd under måltiden. Slutsats: Deltagarna i Projekt Måltidsvän har varit nöjda med projektet och den sociala gemenskap som uppstått under måltiden, vilket innebär att denna typ av insats kan användas i kommuner för att främja ett friskt åldrande. / Background: The proportion of elderly is increasing and more people are living to a very high age. With higher age, the risk of problems related to food and meals increases, and elderly people living alone are at risk of suffering from malnutrition. Eating together with others can increase food intake and contribute to the social companionship for the elderly. Objective: The purpose was to describe the structure of Project Meal Friend and what significance older participants in the project give to social interaction during the meal. Method: In Project Meal Friend, a volunteer meal friend can join elderly people who are 67 or older during the meal. The volunteer coordinator was interviewed to highlight the perspective from an organizational level. Three elderly recipients were interviewed about their experiences of social interaction and the importance of the meal, which were analysed with qualitative content analysis. Results: The interview with the volunteer coordinator showed that the Project Meal Friend has been popular to apply for as a volunteer and the challenge has been to find older participants to the project. The analysis of the interviews with the elderly participants generated five categories where it emerged that the respondents could initially feel both ambivalent and curious about the participation in the project. Social interactions were important and a successful match was a prerequisite for the relationship to develop into a friendship. An enjoyable meal environment and eating in companionship with others was an important prerequisite for a pleasant meal. The Meal Friend could also provide support during the meal. Conclusion: The participants in Project Meal Friend have been satisfied with the project and the social companionship that emerged during the meal, which means that this type of projects can be used in municipalities to promote healthy aging.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur fem av Sveriges största advokatbyråer arbetar praktiskt med att motivera sina biträdande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras på Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utvärderas i uppsatsen om det kan bidra till att de biträdande juristerna stannar kvar på byråerna eller inte. Utvärderingen sker genom att för- och nackdelar med motivationsverktygen diskuteras. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie och det empiriska avsnittet bygger på intervjuer med HR- chefer på respektive advokatbyrå. Intervjuerna har varit semistrukturerade och frågor kring advokatbyråernas motivationsarbete samt frågor om en eventuell problematik i att behålla biträdande jurister på byrån har ställts till samtliga respondenter. En slutsats är att social gemenskap och professionell utveckling är betydelsefulla motivationsverktyg på advokatbyråerna. Dessa motivationsverktyg kan formas genom tydliga värderingar och ett gott ledarskap. En annan slutsats är att det sker en utveckling mot fler alternativa karriärvägar än enbart med delägarskap som mål. En tredje slutsats är att social gemenskap, professionell utveckling och delägarskap kan bidra till att jurister behålls på byråerna.

Det finns endast ett fåtal studier i Sverige som berör mellanmänskliga relationer i och kring svenskkyrkliga gudstjänster. Föreliggande studie intresserar sig därför på mänskliga relationer i gudstjänsten och hur de påverkar den. Studien är utförd i en stadsförsamling i en mellanstor svensk stad som erbjuder ett flertal olika gudstjänstformer. Studiens syfte har varit att undersöka om den sociala gemenskapen har betydelse för den svenskkyrkliga gudstjänsten, och – om den har betydelse – på vilket sätt gemenskapen är viktig. Genom en etnografisk metodansats med deltagande observationer och intervjuer har denna undersökning strävat efter att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har social gemenskap för den svenskkyrkliga gudstjänsten? Sociala möten mellan personal och gudstjänstdeltagare, samt upplevelsen av tillhörighet diskuteras utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. Den ”vi”-känsla som infinner sig vid de olika gudstjänsterna och dess moment diskuteras utifrån teorier om emotioners betydelse för sociala rörelser. I studien framgår det att den svenskkyrkliga gudstjänsten till stor del är uppbyggd kring social gemenskap och därigenom beroende av den.

Detta examensarbete utgår från en undersökning om begreppen kulturarvet och social gemenskap utifrån ett hållbart och pedagogiskt perspektiv. Studien kommer att behandla olika aspekter som kan förstärka kulturvärdet och öka den sociala dialogen på kulturhistoriska lekplatsen Mary Anderssons park. Parken är den nya omgestaltningen på Arilds plan grönområde i Östra Sorgenfri, Malmö, som de senaste åren har genomgått en imponerande positiv utveckling särskilt inom trygghet. Jag kommer att studera några faktorer som påverkar hur lekplatsen, som en mötesplats, kan skapa en miljö där besökaren får möjlighet att interagera genom kommunikation med andra och närmiljön. Vidare avser studien att ge förslag på att förstärka förbindelsen mellan den historiska lekplatsen och de andra små grannskapen runt området. Parken kommer att bli en attraktiv mötesplats och därmed öka områdets social attraktionen. Utifrån det pedagogiska perspektivets så kommer den också att bli en utökad resurs för förskolor, grundskolor och fritidsskolor i närheten. Denna studie är intressant för mig eftersom det innebär en intressant utmaning att designa och bygga ett gestaltningsförslag som kommer att vara en tillägg till MKBs omgestaltning av Mary Anderssons park. Mitt förslag kommer att utöka barns möjlighet att utveckla sin föreställningsförmåga genom att kunna samspela och känna tillhörighet både till föräldrar och närmiljö. Jag har använt mig av den information jag samlat in för att utforma ett förslaget på en design i form av en paviljong. Bilder och muralmålningar i paviljongen kommer att erbjuda barn en möjlighet att utveckla deras fantasiförmåga samt fördjupa deras förståelse av den gamla livsstilen, kulturen och samhället. Designförslaget (med den historiska lekplats, bilder och muralmålningar) syftar också till förstärka barnens förståelse genom en lek upplevelse och därmed skapa ett komplement till det digitala lärandet. / This thesis is based on study about the cultural heritage and social community from a pedagogical perspective. The study will explore different aspects that can strengthen the cultural values and increase the social dialogue at the cultural historical playground named Mary Anderssons park. The park is the new transfiguration of the Arilds plan green area in Östra Sorgenfri, Malmö. The past few years, this area has gone through an impressive transformation, especially in regards to safety. I will be studying a few factors that influence how the playground, as a meeting place, can create an environment where the visitor has the opportunity to interact through communication with others and the local environment. In addition, the study also aims towards providing suggestions that will strengthen the connection between the historical playground and the small neighbourhood. The park will become an attractive meeting place and therewith increase the area’s social appeal. From a pedagogical perspective, it will also become an additional resource for preschools, primary schools and after care centres in the vicinity. This study interests me because it entails an interesting challenge in regards to designing and building a proposal that will broaden children’s opportunities. It aims towards developing their imaginative abilities through interaction with and belonging to both their parents and local environment. I have used the information I have compiled to draft a proposal for the design of a pavilion. Pictures and murals, in the pavilion, will offer children an opportunity to develop their imagination as well as deepen their understanding of the historical lifestyle, culture and society. This design proposal (with its historical playground, pictures and murals) also aims towards increasing the children’s understanding through play and hence create a complement to digital learning.

Äldre personer har fler riskfaktorer till ensamhet än andra ålderskategorier och ensamhetkan medföra negativa konsekvenser för individen.Syftet med studien är att analysera upplevelsen av ensamhet hos individer som inte leverisolerat i åldrarna 65 och över. Vidare har studien som syfte att analysera betydelsen avföreningar för dessa individer. Det empiriska materialet insamlades genom kvalitativasemistrukturerade intervjuer med individer som är 65 år eller äldre och som bor i Sverige. Iresultatet framkommer det att ensamhet som begrepp är subjektivt och att det kan delas in ikategorier såsom frivillig eller ofrivillig samt negativ eller positiv ensamhet. Resultatetanalyserades sedan utifrån tidigare forskning, aktivitetsteorin samt disengagemangsteorin.De slutsatser som dragits är att de äldre personer som intervjuats har en medvetenhet kringensamhet. Vidare dras även slutsatsen att deltagande i föreningar är betydelsefullt för äldrepersoner, men att inte alla vill ta del av föreningslivet. / Older adults are more likely to experience loneliness than other age-categories and lonelinessmight cause negative consequences for the individual.The aim of this study is to analyze the experience of loneliness of people not living isolated atthe ages of 65 and over. Furthermore, the study aims to analyze the meaning of associationsfor these people. The empirical material was gathered through qualitative semi structuredinterviews with individuals who are 65 years of age or older and are living in Sweden. Theresults show that loneliness as a concept is subjective, and that it can be divided intocategories such as voluntary, involuntary, negative and positive loneliness. The results latergot analyzed through previous research, the activity theory and the disengagement theory.The conclusions that were drawn is that the older adults who have been interviewed have anawareness regarding loneliness. Yet another conclusion that was made is that participating inassociations is meaningful for older adults, but that not everyone wants to take part incommunity life in associations.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om faktorer som bidrar till att personer som tidigare har mött hinder inom det reguljära skolsystemet lyckas bättre med studierna på folkhögskolans allmänna kurs. Studien har en kvalitativ ansats med deltagare på allmän kurs på folkhögskola som informanter. Studien omfattar totalt 10 stycken respondenter. Som insamlingsinstrument användes semi­strukturerade intervjuer och skriftligt frågeformulär. Resultatet gick att dela upp i fem olika faktorer som främjar studierna, inom två övergripande teman: ”Främjande faktorer i folkhögskolans miljö”, och ”Främjande faktorer i folkhögskolans undervisning”. Ett tredje tema innefattande ”Faktorer med negativ inverkan på studier” omfattar såväl tidigare studier som studier på folkhögskola. Det framkom av studien att folkhögskolans sociala sammanhang samt förekomsten av pedagogiska strategier med erkännande mekanismer i bemötandet av deltagarna har en avgörande betydelse för deltagarnas framgång i studierna på folkhögskolan.

Bakgrund:Pedagogers ledarskap är viktigt i arbetet med att barn ska känna sig inkluderade i den sociala gemenskapen och i barns identitetsskapande. Barnen ska under sin förskolevistelse ges möjlighet till att känna trygghet, utvecklas och samspela tillsammans med andra vilket är något som både Läroplan för förskolan (Lpfö18, 2018) och Skollagen (SFS 2010:800) lyfter. Styrdokumenten tar tydligt upp vad och varför men har en otydlighet i hur, vilket gör att pedagogerna får ett stort ansvar i denna process. Barnens perspektiv är en central del i förskolans verksamhet och ska också tas i beaktning i denna process. Arbetet med barns inkludering blir på så sätt viktigt och behöver göras i samråd med både vuxna och barn.  Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om sina strategier för att få alla barn att känna sig inkluderade i den sociala gemenskapen på förskolan. Syftet är också att undersöka hur barns perspektiv tas i beaktning i arbetet för att främja den sociala gemenskapen. Metod:I denna studie har kvalitativa intervjuer tillämpats. Då studien undersöker förskollärares enskilda åsikter och tankar har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Det möjliggör att ställa följdfrågor som kan bidra till mer utförliga svar från informanterna. Sju förskollärare på sju olika förskolor har intervjuats i studien. En tematisk analys har använts vid analyserandet av de insamlade intervjumaterialet.  Resultat:Resultatet visar att förskollärarna anser att olika arbetssätt och metoder samt förhållningssätt är gynnande för barns inkludering i den sociala gemenskapen. De arbetssätt och metoder som blivit synliga i resultatet är att arbeta med mindre barngrupper, språk, gruppstärkande aktiviteter och material samt samlingar. Det har också visat sig att miljön på förskolan och ett väl fungerade arbetslag kan ses som betydelsefullt i arbetet för att främja sociala relationer. Det har framkommit att förskollärarna framhåller sitt förhållningssätt som bidragande till inkludering i barngruppen genom att de är passivt och aktivt närvarande, uppmärksamma och agerar som förebilder. Av resultatet framgår det att det inte är helt självklart att ha ett metodiskt arbete för att undersöka barns perspektiv kring sin inkludering i den sociala gemenskapen. Däremot har barnperspektivet en central roll genom hela resultatet.

Städer runt om i världen är i stort behov av gröna miljöer. Dagens fysiska stadsplanering fokuserar på att skapa täta städer som breder ut sig på oexploaterad mark. Resultatet av denna utveckling blir allt färre tillgängliga grönområden i städerna, samtidigt som dessa områden är viktigare än någonsin. Därför är det än viktigare att skapa ett grönt rekreationsområde i direkt anslutning till bostaden. En god och välfungerande gårdsmiljö kräver en del omtanke och planering. Gårdsmiljön måste möta sin omgivning och utformas efter människorna som bor i kvarteret. Kvarteret för vår studie ligger i Landskrona och är belägen i stadens centrala delar. Vi har undersökt kvarterets befintliga gårdsmiljö i relation till sitt sociala sammanhang. Arbetet grundar sig i en fördjupad platsstudie som resulterat i en analys. Utifrån analysen har ett gestaltningsförslag gjorts som visuellt ger en bild av vad som hade kunnat lämpa sig för just detta kvarter. Det valda ämnet grundar sig i den urbana forskning som visar på vikten av tillgång till gröna rum. Tillgängligheten till grönmiljö visar på positiva effekter för både den psykiska och fysiska hälsan. Vi vill undersöka om en utveckling och förbättring av en skralt utformad innergård kan innebära ökad social gemenskap för de boende. Vi har förutom den aktuella innergården studerat andra gårdar och reflekterat över relationen mellan hur människor använder och relaterar till de olika delrummen. Andra viktiga reflektioner som har gjorts är hur människor upplever sin innergård och vad som uppfattas vara en god gårdsmiljö. / The cities around the world are in great need of green environments. The physical planning of urban areas today focuses on creating condensed cities that make use of unexploited areas. This development leads to reduction of the number of accessible green areas in the cities, at the same time as the need for green areas is ever greater. The creation of a green relaxing area next to where you live is therefore of utmost importance. Developing a well functioning courtyard environment requires both thought and planning. The court yard must communicate with its environment and be designed with respect to the inhabitants of the neighborhood. The object of this project is a neighborhood situated in the central parts of the city of Landskrona. The present court yard environment of the Landskrona neighborhood in relation to its social context has been studied. The thesis resides on a profound on-site study, which has resulted in an analysis. The analysis has in turn resulted in the creation of a suggested embodiment of the court yard which provides a visual image of what could be a suitable court yard for this particular neighborhood. The subject of this thesis resides on the urban research, which shows the importance of access to green environments. Increased access to green environments has displayed beneficial effects on both the mental and physical health of the inhabitants. Furthermore the effect of an improvement of a poorly developed court yard with relation to the feeling of community amongst its inhabitants has been investigated. In addition to the object court yard, other court yards have been studied and observations to as how people use and relate to the different sub-spaces of the court yards have been made. Other important reflections of the thesis are how people experience their court yard and what is perceived as a well functioning court yard environment.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka mentala effekter av fysisk aktivitet bland en grupp gymnasieelever. Hur upplever gymnasieeleverna att den fysiska aktivitet de ägnar sig åt påverkar deras: 1. Sociala gemenskap? 2. Mentala hälsa? 3. Förmåga att vara självstyrande? Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade fyra fysiskt aktiva elever på en gymnasieskola där eleverna spelade fotboll, innebandy och gymnastik på fritiden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en teoretisk modell bestående av tre kategorier som relaterar till studiens tre frågeställningar; social gemenskap, mental hälsa och förmåga att vara självstyrande. Resultat och slutsatser Det resultat vi kom fram till var att fysisk aktivitet ansågs ge en förbättrad mental hälsa, en bidragande faktor till att ha förmågan till att vara självstyrande- och en tydlig aspekt till social gemenskap. Gymnasieeleverna påpekade även att det var viktigt att ha en balans mellan den fysiska aktiviteten och resterande delar i vardagslivet för att den fysiska aktiviteten skulle leda till något positivt inom de ovan givna områdena. Vid en obalans, oavsett om det förekom för lite eller för mycket fokus på den fysiska aktiviteten så kunde detta resultera i en försämring av de givna aspekterna snarare än en förbättring. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med denna uppsats var att analysera varför människor väljer att bo i en ekoby samt vilka risker och framgångsfaktorer som kan behöva beaktas vid planeringen av en ekoby. Vid analysen undersöktes betydelsen av följande aspekter för boendevalet: ekologiskt byggda bostäder, social gemenskap, ekologisk livsstil och alternativt levnadssätt, självförsörjning och gemensamt arbete i ekobyn samt delaktighet i utvecklingen av ekobyn. Uppsatsen är av kvalitativ form och intervjuer har genomförts fem personer från tre ekobyar i Sverige. Intervjumaterialet har analyserats mot ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att flertalet av aspekterna var av stor vikt för valet att bo i en ekoby. Aspekterna med störst betydelse var ekologiskt byggda bostäder, social gemenskap, ekologisk livsstil och alternativt levnadssätt samt delaktighet i utvecklingen av ekobyn. Självförsörjning var av mindre vikt och frågan om gemensamt arbete splittrade informanternas åsikter mest. De risker och framgångsfaktorer som bör beaktas vid planeringen av en ekoby var framför allt att ha en gemensam vision och värdegrund, en tydlig mötesstruktur och proaktiv krishanteringsplan, fysisk planering som främjar spontana möten, tydlig kommunikation och uppstyrda möten samt en bra relation till närsamhället.