The purpose of this paper is to examine teachers' approach to popular culture in preschool. The questions we want answered are: What approach do educators have to popular culture in preschool and what underlies that approach? Is there a high - and low culture in preschool? If educators bring popular culture into the preschool, how then is it used? Do children’s culture influence everyday life in preschool?  We have employed qualitative methods to seek answers to our questions. We conducted seven interviews with educators from four different preschools. The starting point for our study was the socio-cultural perspective because we examined people's cultures and how the meeting between them unfolds.  We concluded that educators have a very ambivalent attitude towards popular culture in preschool. Respondents could see popular culture as positive for children's learning, because it makes learning meaningful and enjoyable for the children. But at the same time, they had difficulty relating to popular culture because of its commercialism, the strongly gender-coded roles that frequently occur and the status created around owning the products. We also observed a strong high culture that contrast with popular culture in preschool. High culture was linked to educators' own experiences and values, and to how instructive and useful cultural phenomenon were for the children. Popular culture needs to be connected with a clear learning objective for teachers to consider taking it into the preschool. During the investigation we discovered that teachers enjoy great power over what is brought into the preschool and over what is held out of children's reach. Children's influence over their own culture is limited in preschool. The most prominent aspect of the study was educators' own ambivalence towards popular culture.

Konditionsmaskiner används i relativt stor utsträckning på gym och det varierar mellan människor. Idag tränas mer kondition på gym, men frågan är i vilken utsträckning på maskiner? Studiens syfte är att studera vilken syn gymmedlemmar har på konditionsmaskiner och vilka motiv som finns till att använda dessa. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket utgår från det samarbete och samspel som finns mellan människor och som är avgörande för allt lärande. Detta perspektiv grundar sig i Säljö (2000) och är den teori som arbetet utgår från, med fokus på utbildning och även till viss del tidigare idrotter; med en koppling till val och smak av motivation som kan påverka träningen. En kvantitativ enkätundersökning ligger till grund för arbetet, där 125 medlemmar har besvarat enkäten med ett visst bortfall, med hänsyn till tre gym i en mellanstor stad i västra Sverige. Resultatet visar att konditionsmaskiner brukar användas, mest i syfte för att värma upp på och/eller för att variera sin träning mellan kondition- och styrketräning. Majoriteten av medlemmarna har en god relation till konditionsmaskiner, med en god vetskap om vilka de är och där löpband är den maskin som används mest. Anledningen till varför de inte används i väldigt hög utsträckning är för att många finner det roligare att träna kondition ute och att motiven till träning är för både fysiskt utseende, som att gå ned i vikt eller bli mer stark, samt ett bra välbefinnande som att må bra. Diskussionen visar att tidigare erfarenheter påverkar de val man gör på gym och att konditionsmaskiner används för olika syften för att medlemmar ska kunna värma upp och variera sin träning. / Cardio machines are used to a relatively large extent at the gym and it varies between people. Today more cardio is being trained at gyms, but the question is in what extent on machines? The purpose of the study is to investigate what view members of the gym have on cardio machines and what motives are used to use them. The study takes a socioculturally perspective on learning that is based on cooperation and interaction between human beings; and that is crucial for all learning. This perspective is based from Säljö (2000) and is the theory that this work is based on, with focus on education and also to some extent previous sports, with a connection to choices and taste of motivation that can influence training. A quantitative survey examines the work, where 125 members have answered the questionnaire with a certain drop, considering three gyms in a medium-sized city in western Sweden. The results show that cardio machines are usually used, mostly for the purpose of warming up and/or varying their training between endurance and weight training. The majority of the members have a good relationship with the cardio machines, with a good knowledge of who they are and where the treadmill is the most used machine. The reason why they are not used to a very large extent is because many people find it more fun to do cardio outside and that the motives for exercise are for both physical appearance, like losing weight or getting stronger, as well as good well-being like feeling good. The discussion shows that earlier experiences influences the choices one does at the gym and that cardio machines are being used by different purposes, so that members can warm up and variate their training.

Studien syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar i undervisning i dansimprovisation med elever som studerar inriktningen dans på estetiska programmet. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från sociokulturell teori om lärande. Undersökningen genomförs i form av en fallstudie. Det empiriska materialet består av ljud- och videoupptagningar, fältanteckningar samt observationer av danslektioner i improvisation. Studiens resultat visar hur erfarenhet har en betydande roll för möjligheter och utmaningar i undervisningen i improvisation. Den kinestetiska empatin relaterades i studien till traditionellt bundna förmågor inom dansundervisning som uppmärksamhet, koncentration och initiativtagande. Studiens resultat visar på hur motivation och ansvarskänsla inom kontexten korrelerade med sociokulturell lärandeteoris begrepp proximal utvecklingszon.

Denna studie syftar att synliggöra elevers upplevelse av lärande i digitalt skapande i bildämnet. Det talas ofta om vad och hur elever ska lära sig i undervisningen samt vilka kunskaper och förmågor de ska utveckla men vad elever själva upplever och tycker är sällan uppmärksammat. Med denna studie vill jag fördjupa min och förhoppningsvis andras insyn i elevers upplevelse av att arbeta digitalt i bildundervisningen. Detta undersöks genom forskningsfrågorna På vilka sätt beskriver elever syftet med att arbeta med digital bearbetning av bilder, digitala tekniker samt verktyg i bildämnet? samt Hur beskriver elever sitt lärande i digitalt skapande i bildämnet?Utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöks elevers syn och upplevelser på digital bildbearbetning, digitala tekniker, och sitt lärande i digitalt skapande i bildämnet. Studien har en kvalitativ ansats och använder två kvalitativa metoder för insamling av data. Den första metoden är två semistrukturerade intervjuer som genomförts med totalt fyra elever i årskurs åtta. Den andra metoden är deltagande observation som genomförts på en högstadieskola med de två bildlärare som eleverna haft i årskurs sju respektive åtta. Studiens insamlade data bearbetas och analyseras utifrån Wartofskys (1979) primära, sekundära och tertiära artefaktsnivåer.Resultatet i studien visar att eleverna ser bild som ett kreativt ämne där man ska använda händerna och få en paus från datorn som används i nästan alla andra ämnen. Eleverna föredrog uppgifterna som hölls med den förra bildläraren i årskurs sju, exempelvis porträtt, eftersom dessa genomfördes med analoga tekniker och material så som penna och papper. Med bildläraren i årskurs åtta har eleverna arbetat med den hittills enda digitala bilduppgiften, och trots att eleverna föredrar den förra bildlärarens uppgifter i bildundervisningen tycker eleverna bättre om undervisningen med sin nuvarande bildlärare och upplever den som roligare. Enligt resultatet beror detta på att eleverna tycker bättre om den nuvarande bildläraren samt upplever den nuvarande bildlärarens undervisning som mer strukturerad, lättare att fokusera på, och att eleverna känner att de bedöms utifrån kunskapskraven.Avslutningsvis beskrivs studiens relevans och förslag till vidare forskning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elever i skolår 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrån detta se om det fanns några likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvägagångssätt och strategier. Undersökningen skedde med hjälp av tre matematiska problem. Vi använde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrån vår huvudfråga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende på problemlösningarnas utformande och innehåll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna språk, bild och tal.

Syftet med arbetet är att göra en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i ämnet engelska mellan två skolor. Undersökningen genomförs med fokus på skolor i två områden vars invånare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Arbetet inleds med en statistisk jämförelse av de två områdena på kommunal- och övergripande skolnivå. Därefter kommer en enkätundersökning med hela skolår nio på de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lärarrepresentant för engelskan på skolorna. Resultaten pekar mot att socioekonomiska och utbildningsmässiga aspekter spelar en roll i elevers skolresultat och betyg.

With a growing demand from the latest curriculum this study aims to investigate what classroom talk looks like at a school in Sweden. Through observations in different classrooms and interviews with experienced teachers I seek to investigate and map out classroom talk structures, how teachers relate to classroom talk, what kind of questions the teachers ask and how they follow up the students´ answers. Inspired by Vygotskij´s “zone of proximal development” the study takes on a sociocultural perspective and focuses on social interaction. Both qualitative and quantitative research methods are used. The focus of the study is on the type of questions the teachers are using and how they follow up the answers from the students. The results tell us that that the teachers are using a lot of open questions and the answers from the students are often long, something which differs from earlier research. The collected data from interviews as well as from observations hints that the teachers are aware and make conscious decisions when they decide what type of questionsthey ask their students. When looking at how the teachers follow up the students´ answers the results shows that it´s rare that the teachers follow up and further develop the students answers.

<p>Bakgrund: Hälsa är ett vitt begrepp som det finns många olika definitioner på. Det finns definitioner på hälsa som menar att hälsa handlar om att må bra och ha god handlingsförmåga samt lyfta fram vikten av att varje individ ska ha möjlighet att göra det som hon värderar som viktigt. Förståndshandikappade har begränsningar som gör att de inte kan leva sitt liv på samma sätt som normalbegåvade kan. Begränsningar är fysiska, psykiska och sociala. Förståndshandikappade åldras dessutom fortare än normalbegåvade människor. Det är löprelevant att arbeta för att främja de boendes hälsa och arbeta för att ett hälsosamt åldrande ska kunna ske. Litteraturgenomgång: Litteratur inom områdena förståndshandikapp, hälsa och åldrande visar att det finns behov av att arbeta för att främja ett hälsosamt åldrande hos de förståndshandikappade och därför finner vi det intressant att arbeta vidare med detta ämne. Syfte: Att ta reda på hur ett hälsofrämjande liv kan främjas hos förståndshandikappade enligt personal på boende för förståndshandikappade. Metod: Undersökningen är kvalitativ och enskilda intervjuer gjordes med åtta personer som arbetar på boende för förståndshandikappade. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas. Materialet behandlades konfidentiellt. Resultat: Personal på boende för förståndshandikappade poängterar vikten av att äta nyttigt och att vara fysiskt aktiv. De menar att ett gott socialt liv ökar chansen till ett hälsosamt åldrande och att kulturaktiviteter har god inverkan på hälsan. De ser även att de själva har en viktig roll då det gäller att främja ett hälsosamt åldrande hos de förståndshandikappade. Diskussion: Förståndshandikappade som bor på boende för förståndshandikappade är beroende av den personal som arbetar där. Därför har personalen en ytterst viktig roll för att främja de boendes hälsa och arbeta för ett hälsosamt åldrande. Detta kan de göra på ett flertal olika sätt både då det gäller fysisk, psykiskt och social hälsa.</p> / <p>Background: Health is an important concept that there are many different definitions of. There are definitions of Health believes that health is about feeling good and having a good ability to act. The concept highlights the importance of that every individual should have the opportunity to do what she values as important. People which are mentally retarded have limits they can no do what they want and live their lives in the same way as normal gifted can. These limitations are physical, mental and social. People which are mentally retarded are aging faster than normal gifted people. It is relevant to work to promote residents' health and work for a healthy aging to happen. Literature Review: Literature in the fields of mentally retarded, health and aging show that there is a need to work to promote healthy aging of the mentally retarded and therefore we find it interesting to work with this subject. Aim: To find out how a healthy life can be promoted with disabilities according to staff attitudes towards the mentally handicapped. Method: The study is qualitative and individual interviews were carried out at eight people who work on housing for the mentally retarded. The interviews were recorded on tape and then transcribed. The material was treated confidential. Results: Staff in the housing for mentally retarded emphasize the importance of eating healthy and being physically active. They mean that a good social life increases the chance of a healthy aging and that cultural activities have good effect on health. They also see that they themselves have an important part in promoting healthy aging of the mentally retarded. Discussion: Mentally retarded living in housing for the mentally retarded is dependent on the staff working there. Therefore the staff has an extremely important role in encouraging the residents' healths and works towards healthy aging. This they can do in a variety of ways both in terms of physical, mental and social health.</p>

Bakgrund: Hälsa är ett vitt begrepp som det finns många olika definitioner på. Det finns definitioner på hälsa som menar att hälsa handlar om att må bra och ha god handlingsförmåga samt lyfta fram vikten av att varje individ ska ha möjlighet att göra det som hon värderar som viktigt. Förståndshandikappade har begränsningar som gör att de inte kan leva sitt liv på samma sätt som normalbegåvade kan. Begränsningar är fysiska, psykiska och sociala. Förståndshandikappade åldras dessutom fortare än normalbegåvade människor. Det är löprelevant att arbeta för att främja de boendes hälsa och arbeta för att ett hälsosamt åldrande ska kunna ske. Litteraturgenomgång: Litteratur inom områdena förståndshandikapp, hälsa och åldrande visar att det finns behov av att arbeta för att främja ett hälsosamt åldrande hos de förståndshandikappade och därför finner vi det intressant att arbeta vidare med detta ämne. Syfte: Att ta reda på hur ett hälsofrämjande liv kan främjas hos förståndshandikappade enligt personal på boende för förståndshandikappade. Metod: Undersökningen är kvalitativ och enskilda intervjuer gjordes med åtta personer som arbetar på boende för förståndshandikappade. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas. Materialet behandlades konfidentiellt. Resultat: Personal på boende för förståndshandikappade poängterar vikten av att äta nyttigt och att vara fysiskt aktiv. De menar att ett gott socialt liv ökar chansen till ett hälsosamt åldrande och att kulturaktiviteter har god inverkan på hälsan. De ser även att de själva har en viktig roll då det gäller att främja ett hälsosamt åldrande hos de förståndshandikappade. Diskussion: Förståndshandikappade som bor på boende för förståndshandikappade är beroende av den personal som arbetar där. Därför har personalen en ytterst viktig roll för att främja de boendes hälsa och arbeta för ett hälsosamt åldrande. Detta kan de göra på ett flertal olika sätt både då det gäller fysisk, psykiskt och social hälsa. / Background: Health is an important concept that there are many different definitions of. There are definitions of Health believes that health is about feeling good and having a good ability to act. The concept highlights the importance of that every individual should have the opportunity to do what she values as important. People which are mentally retarded have limits they can no do what they want and live their lives in the same way as normal gifted can. These limitations are physical, mental and social. People which are mentally retarded are aging faster than normal gifted people. It is relevant to work to promote residents' health and work for a healthy aging to happen. Literature Review: Literature in the fields of mentally retarded, health and aging show that there is a need to work to promote healthy aging of the mentally retarded and therefore we find it interesting to work with this subject. Aim: To find out how a healthy life can be promoted with disabilities according to staff attitudes towards the mentally handicapped. Method: The study is qualitative and individual interviews were carried out at eight people who work on housing for the mentally retarded. The interviews were recorded on tape and then transcribed. The material was treated confidential. Results: Staff in the housing for mentally retarded emphasize the importance of eating healthy and being physically active. They mean that a good social life increases the chance of a healthy aging and that cultural activities have good effect on health. They also see that they themselves have an important part in promoting healthy aging of the mentally retarded. Discussion: Mentally retarded living in housing for the mentally retarded is dependent on the staff working there. Therefore the staff has an extremely important role in encouraging the residents' healths and works towards healthy aging. This they can do in a variety of ways both in terms of physical, mental and social health.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger och fritidslärare använder IT-verktyg på fritidshemmet och vad fritidspedagoger och fritidslärare har för uppfattning om användandet av datorer och surfplattor på fritidshem. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett pragmatiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I vår metod valde vi att använda oss av intervjuer och vi intervjuade åtta fritidspedagoger/fritidslärare. Metoden utgick från öppna frågor. Resultatet vi kom fram till tyder på att användandet av IT-verktyg ser olika ut från skola till skola, men oftast används de till att hitta roligt pyssel och olika mönster att färglägga eller olika mönster till pärlbrickor. På den ena skolan användes IT-verktygen mest till den administrativa delen, som att hålla koll på lovlappar och barnens tider på fritidshemmet. På den andra skolan användes de enbart tillsammans med barnen som bland annat fick vara delaktiga i att sköta en fritidsblogg. Vårt resultat visar även att majoriteten av de intervjuade fritidspedagogerna/fritidslärarna ser användandet av datorer och surfplattor som något positivt. Samtidigt anser de att de har bristande kunskaper och erfarenheter samt för lite tid till att planera användandet av IT tillsammans med barnen på ett pedagogiskt sätt. Fritidspedagogerna och fritidslärarna anser även att de är väldigt begränsade på grund av de stora barngrupperna som gör det svårt att göra aktiviteter där alla barn får testa IT-verktyg.