Syftet som formulerades för den här studien var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar i enlighet med den aktuella läroplanen för förskolan Lpfö 18. Utifrån arbetssätt som omfattar digitala verktyg, kritiskt förhållningssätt och adekvat digital kompetens. Den teoretiska ansats som anlades för studien var det sociokulturella perspektivet och det var tre centrala begrepp som inringar teorin som tillämpades för analys, resultat och diskussionsarbetet. De tre begrepp som tillämpades var följande: Artefakt, mediering och scaffolding. Studien utgick ifrån fyra forskningsfrågor och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammantaget genomfördes sex semistrukturerade intervjuer som inkluderade fem förskollärare och en IT-pedagog. Empiri i delstudie 1 innefattade intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolor på landsbygden och en IT-pedagog som arbetar mot förskolan och besvarar forskningsfrågorna: Är förskollärares digitala kompetens av betydelse när de förmedlar källkritik till barnen? och hur ges barn möjlighet att i förskolan grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digitala medier? Empiri i delstudie 2 innefattade intervjuer med tre förskollärare som arbetar i förskolor i stadsområden och besvarar forskningsfrågorna: Vad innebär adekvat digital kompetens för förskollärare? Och vilka förutsättningar ger förskollärare barn att erövra adekvat digital kompetens med digitala verktyg? Respektive delstudier analyserades enskilt med stöd av tematisk analys och de tre analysbegrepp som är centrala inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet synliggjorde att det rådde en konsensus kring att digitala verktyg har övergripande fördelar i förskolans verksamhet enligt respondenterna. Resultatet visade även att arbete med digitala verktyg i förskolan kan ge barn möjligheter att lära sig om källkritik ett exempel var att barn kan få kunskaper om källkritik genom att leka viskleken gemensamt med pedagoger. Pedagogerna kan efter utfallet av leken samtala och belysa att det som sades från början kan ändras och resultera i ett nytt ord och så vidare. Ytterligare områden som barn kan utveckla förmågor inom är språk, digital kompetens och tillit till den egna förmågan när de får använda digitala verktyg i förskolan. I linje med det Barman och Kjällander (2022) lyfter fram i deras studie omkring digital kompetens där de belyser den nationella strategin i Sverige vilket betonar att alla barn och elever från förskola till högre utbildning ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens. Ett resultat som framkom var att respondenterna var eniga om att digitala verktyg bör förekomma i förskolans verksamhet. De ansåg att användningen inte bör minskas eller tas bort ifrån läroplanen Lpfö 18. Med utgångspunkt i det som Marin (2022) redogör för i sin studie där hon belyser att tekniken i vårt samhälle ökar och har även införts i utbildningssystemet vilket har bidragit till ett flertal fördelar i undervisningssammanhang. Ytterligare ett resultat som framgick av respondenterna var att arbetet med källkritik var viktigt. Dock ansåg respondenterna att det inte är förtydligat i Lpfö 18 hur de ska arbeta baserat på läroplanens riktlinjer och förskolans helhetsuppdrag. Respondenterna saknar ett framskrivet och formulerat mål specifikt intrikat på ämnet källkritik. En slutsats kan därför vara att revidera Lpfö 18 genom att tillämpa ett framskrivet mål omkring arbetssätt för förskollärare att omsätta i praktiken. I linje med det som respondenterna uttrycker lyfter Bourbour (2023) fram i sin studie att digitalisering i förskolans kontext kan vara ett multifunktionellt medel som bidrar till att rusta barn för informationssamhället. Vidare belyser författaren vikten av att förskollärare därav bör kunna förhålla sig kritiskt till digitala verktyg.

Upper secondary education has a clear purpose within the Swedish school system: to prepare young adults for their lives as active, democratic citizens in Swedish society. There is a vast amount of information an upper secondary student should be privy to by the end of their pre-college education, and teachers have had to take enormous strides to interpret and implement these guidelines when teaching. This essay’s purpose is to critically discuss the documents which form the guidelines for the subject Religion Studies 1 in upper secondary school in Sweden with the help of teachers’ vast pool of practical experience. Additionally, this study searches for a common denominator amongst the critical feedback. This feedback was collected during interviews. Using the sociocultural perspective, the results of this study were analyzed and fenomenographically presented for ease of the reader’s understanding. The results of this study were that students struggled by far the most with the ability to reason and relate to the course material, within the respective areas “religion and science”, and “individuals’ religious views in relation to their socioeconomic status, gender, and sexuality”. The teachers who took part in this study actively sought out solutions to their criticisms, not specifically deeming the educational plan as flawed but rather larger systems, such as the transference of knowledge from year to year or the diffuse nature of the subject Religion Studies.

Bakgrund: Under förskollärarutbildningen har intresset för det estetiska ämnet bild och språkutveckling vuxit fram. Anledningen till intresset är utifrån egna tankar hur de två ämnesområden skulle kunna kombineras för att stärka och stötta barns språkutveckling i förskolan. Utbildningens olika fördjupningskurser och den verksamhetsförlagda utbildningen har erbjudit en stor variation i hur förskollärare kan använda bildskapande undervisning i förskolan för att stötta barns språkutveckling. I utforma av studien har olika sökningar inom tidigare forskning gjorts för att kunna beskriva och få en fördjupad kunskap inom studiens ämnesområden bild och språkutveckling i förskolan. Tidigare forskning har bidragit till en förståelse för hur viktigt utformningen av undervisningen är, för att skapa lärorika lärtillfällen för barn att utvecklas. Förskollärares planering av undervisningstillfällen i förskolan är betydelsefulla för att barn ska gynnas av undervisningens innehåll Whorall (2015, s.123). Forskaren menar att den planerade undervisningens innehåll är av en högre kvalitet än i den oplanerade undervisningen. Lindgren, & Modin (2011, 2 19) menar att en viktig del i arbetet med barns språkutveckling är att främja barns kreativitet, samt att barn ges möjligheter till att prova sig fram. Syfte: Studiens syfte är att skildra om förskollärare arbetar språkutvecklande med det estetiska ämnet bild. Ytterligare något som är av intresse att undersöka förskollärarnas arbetssätt utifrån sociokulturellt perspektiv och hur det visar sig i undervisningen som bedrivs. Metod: Denna studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod. För att få en tydlig bild av hur förskollärare arbetar med bild har observation som metod tillämpats, dessa observationer har varit icke-deltagande observationer. Åtta observationer har genomförts på två olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att sättet förskollärare arbetar språkutvecklande med bild är individuellt och varierar utifrån ett flertal faktorer. Till dessa faktorer hör barngrupp, plats, planering och kommunikation. Resultatet visar även att bild har stor potential för språkutvecklande undervisning men att man behöver bättre förutsättningar för att på bästa sätt kunna använda sig av den

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och andra yrkesgrupper såg på barn i behov av stöd, samt att undersöka hur deras förhållnings- och arbetssätt i relation till barn i behov av stöd främjar dessa barns delaktighet i planerade aktiviteter. Utefter vårt syfte undersöktes i vår studie vad förskollärare och andra yrkesgruppers syn på barn i behov av stöd var, vilka strukturella faktorer som påverkade förskollärares och andra yrkesgruppers arbetssätt med barnen i de planerade aktiviteterna, samt vilka kommunikativa stöd som förskollärare och andra yrkesgrupper använder för att alla barn ska kunna delta i de planerade aktiviteterna. Studien tog avstamp i det sociokulturella perspektivet och metoderna som användes för att fastställa resultatet var semistrukturerade intervjuer och observationer.  Förskolan där studien ägde rum ligger i ett socialt heterogent område. De huvudsakliga resultaten visade på att förskolan där studien ägt rum såg de flesta informanterna barn i behov av stöd som de barn vilka var i behov av särskilt stöd, men vid eftertanke ändrade de flesta informanter sina svar till att alla barn någon gång är i behov av stöd. Observationerna visade att barnen fick stöd i form av olika scaffoldingstekniker. Även kommunikativt stöd i form av språklig mediering, bildstöd och teckenstöd användes av aktörerna för att främja barnens delaktighet och appropriering. Dock visade studien att vid personalbrist blev förskolepersonalen stressad vilket ledde till att barnen fick mindre stöd i de planerade aktiviteterna.

Problem: Personal på förskolor kan uppleva osäkerhet och okunskap då det gäller att upptäcka de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan.  Syftet: Enkätundersökningens syfte var att ta reda på hur förskolor i Sverige idag arbetar med att identifiera de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan.  Teori: Studiens teoretiska ram var det sociokulturella perspektivet. Detta betonar samspelet och kommunikationen i det sociala sammanhanget.  Metod: Information samlandes in genom en webbaserad enkätundersökning där förskolepersonal på förskolor på nationell nivå anonymt fick svara på åtta frågor samt gavs möjlighet att delge personliga åsikter i löpande text. Resultatet av frågorna samlandes in och sammanställdes som ett cirkeldiagram. De personliga åsikterna återgavs som bifogad text.  Resultat: Enkätundersökningens svar visar att förskolepersonal i Sverige till 93 procent inte använder någon form av skanning/screening för att upptäcka barn med risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. 81 procent svarade att de inte använder något annat sätt för att upptäcka barn med risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. Dock uppger respondenterna ett flertal skanning/screening likande arbetssätt som de använder i sin verksamhet.  Slutsatsen: Arbete utförs på förskolorna för att upptäcka de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi med skanning/screening likande arbetssätt, dock inte i strukturerad form. Därmed blir resultatet av deras arbete osystematiskt och möjligheten att jämföra individers kompetenser över tid uteblir.

Syftet med studien har varit att undersöka hur F-3 lärare arbetar språkutvecklande i SO- undervisningen. Vi har valt att använda en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relevant forskning. Resultatet visade bland annat olika arbetsmetoder för en språkutvecklande SO- undervisning samt lärares syn på ett språkutvecklande arbetssätt i SO- undervisningen. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärare använder olika arbetsmetoder för att bidra till elevers språkutveckling i SO- undervisningen.

Denna rapport har som syfte att undersöka och problematisera språkutvecklande arbete och studiehandledning i de naturvetenskapliga ämnena. Detta görs genom att fråga rektorer och lärare hur de operationaliserar språklig stöttning och studiehandledning i NO i mellanstadiet. Metoden är kvalitativ och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer som analyseras tematiskt utifrån en sociokulturell teoretisk referensram. Resultaten visar att tid och kompetens utgör kritiska resurser, som i vissa fall saknas. Den språkliga stöttningen består av olika medierande redskap och stödstrukturer som både rektorer och lärare kan bidra med. Det framgår också att skolan behöver ha en kultur som genomsyras av flerspråkighet och språkligt arbete, där studiehandledares kompetens och delaktighet prioriteras.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers perspektiv på TAKK i relation till barns tidiga språkutveckling då vi upplever att det saknas tillräckligt med forskning kring ämnet. Våra frågeställningar inriktar sig på att ta reda på hur TAKK används i förskolan, om det finns något samband mellan användning av TAKK och barns tidiga språkutveckling samt om pedagoger i förskolan ser möjligheter i att främja barns tidiga språkutveckling med stöd av TAKK Vår teoretiska utgångspunkt tas utifrån den sociokulturella teorin och VYgotskijs utvecklingsteori vilken riktar sig mot språkets betydelse för utveckling och lärande därav finner vi relevans till vår studie. Studien genomfördes med stöd av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkäter.  Resultatet visar att merparten av pedagogerna som deltog i studien har liknande åsikter kring användning av TAKK och hur det kan relatera till barns tidiga språkutveckling. Ett annat resultat visar att TAKK används till stor del för att stötta kommunikationen vilket även kan leda till att barns språkutveckling främjas. Det framkommer även att utifrån pedagogernas upplevelser lär barnen utifrån sociala interaktioner med både vuxna och andra barn. Pedagogerna anser att användning av TAKK bör introduceras redan hos yngre barn för att det ska vara betydelsefullt för barns kommunikation och språkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare planerar och genomför matematikundervisning samt hur de förhåller sig till förskolans läroplan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från olika förskolor. Materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin samt Bishops sex matematiska aktiviteter som teoretiska begrepp. Studiens motiv grundar sig i att Skolinspektionens granskningsrapport visade att vissa matematiska mål inte blir synliga i förskolan och att verksamheten inte är tillräckligt målstyrd, vilket gör att barn missar tillfällen att utvecklas utifrån läroplansmålen. Studiens resultat visar olika förutsättningar för matematikundervisning, varav de viktigaste var språk, material samt lek. Resultatet visar även att matematik finns i alla möjliga situationer och ofta vävs in i många olika undervisningar. Något som också framkom av empirin var förskollärarens uppgift att synliggöra, konkretisera samt kommunicera kring matematiska begrepp. Denna studie kan bidra med en inblick i hur förskollärare arbetar med matematik i förskolepraktiken.

The aim of this study is to evaluate teachers’ descriptions of their usage of reading comprehension strategies as well as reading comprehension strategies in a multilingual classroom. In addition, the study examines what challenges the teachers believe they face in their daily work with multilingual students. This study has a qualitative approach and semi-structured interviews were conducted with six middle school teachers with varying subject qualifications in Swedish, Swedish as a second language, social studies, and STEM-subjects. All the teachers teach multilingual students. The theoretical outline is the sociocultural perspective which is focused on the learner’s interaction with its environment as well as the schema theory which emphasizes the role of previous knowledge to interpret and understand new knowledge. The division of this study is reading comprehension and reading strategies, explicit teaching of multilingual students as well as challenges and co-operation.  The results show that the teachers use some reading comprehension strategies and that the biggest challenge is the students’ perceived lack of vocabulary. The conclusion is that the teachers in this study were using reading strategies to a lesser extent when teaching and, that the strategies which were used were mainly focusing on translation and not contextualizing. This highlights the need for professional development focusing on reading comprehension and reading comprehension strategies as well as the development of the professional language.