Syftet med denna studie är att undersöka vad vuxna med språkstörning, vårdnadshavare till barn med språkstörning och lärare som undervisar elever med språkstörning anser är väsentligt när det gäller elevernas sociala samt kunskapsmässiga inkludering. Med utgångspunkt i syfte, frågeställningar och teoretiskt ramverk undersöktes vilka aspekter alla tre grupper ansåg var väsentliga för att elever med språkstörning ska lära sig och må bra. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fyra vuxna med språkstörning, fyra vårdnadshavare till barn med språkstörning och tre lärare intervjuades digitalt under februari och mars 2022. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifråntematisk analys. Två huvudteman (social inkludering och kunskapsmässig inkludering) och fyraunderteman (samarbete, bemötande, kunskap och anpassningar) kunde identifieras och synliggöras. Samtliga informanter uttrycker vikten av ett bra bemötande av läraren och att undervisningen bör planeras utifrån de elever läraren ska undervisa. Informanternas gemensamma uppfattning är att lärarens kunskap om språkstörning är betydelsefull för hur undervisningen ska utformas och anpassas. De vuxna med språkstörning och vårdnadshavarna ser möjligheter till social och kunskapsmässig inkludering när läraren lyssnar på deras berättelser, kommunicerar kring hur undervisningen kommer att utformas och använder varierande undervisningsstrategier för att möta eleverna på den nivå de befinner sig.

Denna undersökning studerar vilka uppfattningar lärare i årskurs 3 har kring vilka metoder som bidrar till att öka elevers läsförståelseförmåga. Undersökningen ämnar även till att undersöka vilka didaktiska val lärare gör för att utöva dessa metoder. Det teoretiska ramverk som studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Teorin diskuteras i förhållande till lärarnas uppfattningar om vilka metoder som de anser vara gynnsam för elevers läsförståelseutveckling. Studien grundar sig i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin styrks med en fenomenografisk forskningsansats och analysmetod. Resultatet visar att elevers läsförståelseutveckling sker när läraren använder metoder i undervisningen som medvetandegör lärandeprocessen. Kombinationen av flera metoder med utvalda delar som passar lärarens nuvarande klass bidrar till att elever får en helhetsförståelse för läsupplevelsen. Av lärarnas uppfattningar att utläsa kombineras med fördel metoderna, genrepedagogik och språkutvecklande förhållningssätt. Dessa metoder bygger på att skapa en helhetsförståelse för eleverna ofta i samspel med andra.

Syftet med denna studie är att inom en anonymiserad svensk myndighet kartlägga chefers, i olika positioner, uppfattningar om tillitsbaserat ledarskap. Även hinder och möjligheter att arbeta tillitsbaserat kartläggs. Metoden som valts är är en kvalitativ intervju med en fenomenografisk ansats i syfte att få fram likheter och skillnader i chefers upplevelse av tillitsbaserat ledarskap. Resultatet visar både på en del variation och samstämmighet i vad chefer uppfattar och ser för utvecklingsmöjligheter och hinder. Slutsatsen visar att myndigheten är i en uppstartsfas av implementeringen och det beskrivs ett önskemål om en progression, en samsyn och ett förtydligande i hur arbetet ska fortskrida.

Forskning visar att flerspråkiga elevers språkutveckling gynnas av att modersmål och andraspråk utvecklas parallellt. Flerspråkiga elevers språkutveckling är, enligt Skolverket, något som ska implementeras i alla skolans ämnen, vilket medför att alla lärare bör ha kunskap om och arbeta med språkutvecklande metoder. Syftet med studien är att genom observation av undervisning av flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap samt intervju av undervisande lärare identifiera om och i så fall vilka språkutvecklande metoder och strategier läraren använder sig av. Resultatet visar, trots lärarens långa erfarenhet, en ganska begränsad metodanvändning och ett utvecklingsbehov där språkutvecklande arbetssätt i klassrummet baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att gynna flerspråkiga elevers språkutveckling i undervisningen.

Hem- och konsumentkunskap (HKK) bygger delvis på de praktiska köksmomenten där elevers samarbete utgör en förutsättning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att gruppsammansättningen påverkar elevernas kunskapsutveckling i de praktiska momenten i ämnet. Forskningsansatsen är kvalitativ där nio utbildade och verksamma HKK-lärare från åtta skolenheter intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på att många lärare ansåg att eleverna bör lära sig att samarbeta med andra, därmed ses grupparbetets syfte som både kunskapsinhämtning samt en social träning. Svårigheter med gruppindelningar uppstod gällande elevkonflikter samt mångkulturalitet ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultaten visar att lärare ser elever som en resurs i form av en kunskaps- och social stöttning till de med speciella behov, psykisk ohälsa och kunskapsmässigt svagare elever. Samarbete som främjar lärande var kollaborativt arbete, där eleverna interagerar för ett gemensamt mål. Undervisningstiden varierade vilket påverkar elevers kunskapsutveckling. Eftersom grupparbete är utgångspunkt för ämnets praktiska delar krävs att alla elever inkluderas genom rätt gruppsammansättningar och efter sina förutsättningar. Elever bör få arbeta med kökskamrater de känner sig trygga med för ett gott kollaborativt arbete.

Examensarbetets syfte är att med utgångspunkt i sociokulturella teorier och teorier om informellt lärande få en fördjupad kunskap kring informellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningarna är: vad är och hur sker informellt lärande, enligt fritidspedagogerna, i fritidshemmets verksamhet? Och hur ter sig det informella lärandet i fritidshemmet med utgångspunkt i sociokulturella teorier? De sociokulturella teorier som använts kommer ifrån Roger Säljös tolkningar och begrepp. Metoderna som använts är intervjuer och observationer. Intervjuerna har använts för att besvara första frågan i frågeställningen och har genomförts individuellt med två fritidspedagoger och i par med två fritidspedagoger. Observationerna besvarar andra frågan och genomfördes på tre fritidshem där situationer för informellt lärande har studerats. Det samlade resultatet av observationerna och intervjuerna är, generellt sett, att informellt lärande på fritidshemmen främst sker i barnens samspel med varandra, i deras communities of practice.

SammanfattningI detta examensarbete undersöktes vardagsföreställningar i värme och temperatur som existerar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en skola i södra Sverige. Syftet var också att undersöka eventuella skillnader i dessa vardagsföreställningar mellan de tre årskurserna. Undersökningen har skett med hjälp av en enkät i vilken nio fysikproblem med svarsalternativ besvarades av eleverna. Svarsalternativen bestod av det korrekta vetenskapliga svaret samt vanliga vardagsföreställningar från tidigare forskning. Analysen visar att det till största delen är samma vardagsföreställningar som existerar i de tre årskurserna, men att vardagsföreställningarna förekommer i olika hög grad.

Jag syftar att undersöka hur klipp från spelfilmer baserade på litterära texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner används en kvantitativ metod där samma undersökningsgrupp svarar på hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgår jag ifrån Roger Säljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv där Filmen är ett redskap som elever använder för att förstå och behandla sin omvärld. Jag utgår även ifrån en neoformalism och en receptionsteori, där eleverna anses vara audiovisuellt läskunniga och bärare av en förväntningshorisont. Resultatet visar inte på att kunskaper i historia förts vidare, men däremot i litteraturförståelse där klippen gjorde det lättare för eleverna att ta till sig ett innehåll och skapa helhetsintryck i en svår text. Men även då det inte går att säga något om korta klipp förmedlar kunskaper i historia är filmen ett välkommet inslag i skolan där den blir en uppskattad variation i undervisningen.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1. Resultatet synliggör att En läsande klass (2014) till vissa delar utgår ifrån den tidigare forskning som presenterats inom området för läsförståelse men att de tolkningar och justeringar som gjorts påverkar materialets trovärdighet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Resultatet visar även att materialet En läsande klass (2014) skapar en formaliserad undervisning som inte utgår ifrån elevers behov, förutsättningar och intressen. Avslutningsvis kommer vi fram till att materialet En läsande klass (2014) inte utvecklar literacy i den mån som literacymodellen the Four Resource Model (Luke & Freebody, 1999) förespråkar.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1. Resultatet synliggör att En läsande klass (2014) till vissa delar utgår ifrån den tidigare forskning som presenterats inom området för läsförståelse men att de tolkningar och justeringar som gjorts påverkar materialets trovärdighet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Resultatet visar även att materialet En läsande klass (2014) skapar en formaliserad undervisning som inte utgår ifrån elevers behov, förutsättningar och intressen. Avslutningsvis kommer vi fram till att materialet En läsande klass (2014) inte utvecklar literacy i den mån som literacymodellen the Four Resource Model (Luke & Freebody, 1999) förespråkar.