I min profession som bildlärare upplever jag ofta oklarhet bland både lärare och elever kring aktiviteten elevens val. Min egen uppfattning har varit att utöver lärandemålen är målet med aktiviteten elevens val att utveckla skoldemokratin. Den här uppsatsen syftar därför till att fördjupa kunskapen om bildämnet inom ramen för elevens val i bild, undersöka uppfattningar hos lärare och elever i årskursen sju till nio om elevens val i bild och undersöka hur skoldemokratin yttrar sig i elevens val i bild. För att analysera tar jag hjälp av Leo Vygotskijs och John Deweys teorier om lärande samt det sociokulturella perspektivet respektive pragmatismen. Jag undersöker även om olika ämneskonceptioner kommer till uttryck i lärarnas och elevernas uppfattningar. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i tre olika grundskolor. Resultatet visar att lärare och elever har olika uppfattningar om elevens val i bild och om läroprocessen under aktiviteten. I undersökningen framträder också en klyfta mellan lärarnas ambitioner och elevernas vilja att arbeta med skoldemokrati inom ramen för elevens val i bild. Resultatet visar även på brister i undervisningen i relation till styrdokumenten både när det gäller vad aktiviteten ska innehålla och hur det innehållet ska bearbetas. Avslutningsvis framgår det av resultatet behovet av tydligare och mer utökad information i styrdokumenten rörande aktiviteten elevens val.

Detta arbete började ta sin form redan under tidig vår 2015. Då skrev vi vårt SAGarbetesom lade grunden till detta examensarbete om nivågruppering. Vi fokuserade vidvårt SAG-arbete (en kunskapsöversikt) på fördelar och nackdelar med nivågruppering imatematikundervisning och inte så mycket om hur nivågruppering påverkar eleverna.Vi kommer därför nu gå djupare in på nivågruppering och framförallt hur elevernaskunskapsutveckling påverkas sett ur lärares perspektiv.Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori vid analys av vårt resultat. Dettaeftersom teorin beskriver var den mest gynnsamma kunskapsutvecklingen hos enmänniska sker.Vi har satt oss in i den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet och kan konstateraatt det inte finns särskilt många relevanta undersökningar eller artiklar ur svenskaskolors perspektiv på nivågruppering i matematik. Inte heller i de årskurser, som vigenom vår utbildning får behörighet i; F-3, finns det relevant forskning. Vi har därförintervjuat lärare i vår närmiljö för att få ta del av deras åsikter, tankar och uppfattningarinom ämnet.Resultatet som framgick vid våra intervjuer är bland annat att dagens lärare inte ärsärskilt insatta i den forskning som finns och bedrivs inom nivågruppering. Däremotanvänder alla de tillfrågade nivågrupperingar på något sätt vid flera olika tillfällen i sinmatematikundervisning. Ingen av respondenterna använder fasta nivågrupperingar utandessa grupper brukar variera beroende på syfte och uppgift. Alla respondenter ärnegativt inställda till att låta eleverna vara delaktiga vid gruppindelning.Vi avslutar med en diskussion kring våra tankar och slutsatser inom ämnet baserat påvad detta arbete resulterat i.

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra länder har visat på att allt färre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmän och stora ansträngningar görs internationellt för att förbättra situationen. Vi avsåg att ta reda på vad som görs åt detta på gymnasieskolor i Sverige (specifikt i ämnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. Enkäter skickades ut till elever och lärare på några gymnasieskolor i sydvästra Skåne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lärare. Vi fann att på de skolor där man ansåg att det var ett problem så visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning. Några av skolorna sade sig inte ha sett något sjunkande intresse.

Tvåspråkighet ses ofta som något negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andraspråk har låg status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andraspråksutveckling hos lärare. Utifrån problematiken med andraspråksundervisning valde jag att undersöka en lärandemiljö som gynnade andraspråkseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en främjande lärandemiljö kan se ut, med fokus på andraspråksutveckling. Jag har främst riktat in mig på andraspråksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen interaktion och inkludering. Utifrån de begreppen har jag analyserat mitt resultat. I metoddelen redogör jag hur jag gått tillväga i min undersökning. Min undersökning är av kvalitativ karaktär och empirin består av intervjuer och observationer. Informanterna för min studie är en klasslärare och en andraspråkslärare. Observationerna har genomförts hos klassläraren. Mitt resultat visar på främst två faktorer: språklig kompetens hos lärarna och en acceptans av tvåspråkighet. Språkliga kompetensen syns på sättet undervisningen bedrivs, hur lärarna talar om språkutveckling och tvåspråkighet. Att det råder en acceptans av tvåspråkighet hos lärarna blir tydligt vid ett flertal tillfällen då lärarna uppmuntrar eleverna att tala om sitt språk, kultur och tidigare erfarenheter. Även lärarnas tal om tvåspråkighet visar på en acceptans. Det råder även en tvåspråkig norm på skolan, vilket kan vara en bidragande faktor till acceptansen av tvåspråkighet. Utifrån min studie har jag funnit två faktorer som är viktiga för en lärandemiljö som är gynnsam för alla elever: lärarnas medvetenhet om språkutveckling och acceptans av tvåspråkighet hos lärarna

Sammanfattning:Examensarbetet fokuserar på lekens betydelse för lärandet i förskolan och pedagogers syn på den reviderade Lpfö98. Vår problemställning handlar om att få en ökad förståelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strävansmålen kontra den fria leken, där barnen får utforska sig själva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur pedagogerna förhåller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strävansmålen i verksamheten. Vi har valt att använda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vårt arbete. Vi fick möta sex pedagoger på två olika förskolor. I examensarbetets resultat kan vi se att de pedagoger vi intervjuade anser att strävansmålen inte inverkar på den fria leken. Vi kan också se att dokumentationen vad gäller strävansmålens uppfyllelse är tidskrävande. Pedagogerna upplever att Lpfö98 rev.10 är konsekvent, tydlig och ger förutsättningar för en bra verksamhet.

Utifrån vår arbetslivserfarenhet i fritidshemmet anser vi att samverkan med kollegor, planering av verksamhet och diskussion kring utvecklingsfrågor brister på grund av tidsbrist. Vår erfarenhet är att fritidshemslärare löser denna problematik genom att vara aktiva i olika nätverk på sociala medier. Med utgångspunkt i ovan fann vi området sociala medier intressant att undersöka relaterat till yrkesrollen fritidshemslärare. Studiens syfte har varit att skapa förståelse för hur fritidshemslärare använder sociala medier som arbetsverktyg samt undersöka hur fritidshemslärare menar att sociala medier möjliggör för dem att utvecklas i sin profession. För att besvara syftet har vi följande frågeställningar: Vilken roll spelar sociala medier i fritidshemslärares kollegiala lärande? och Kan fritidshemslärares användning av sociala medier möjliggöra utveckling och spridning av beprövad erfarenhet?. Empirin har samlats in genom kvalitatitva intervjuer med sex fritidshemslärare, analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen kollegialt lärande och beprövad erfarenhet. Studiens resultat visar att sociala medier kan användas som ett verktyg för att utvecklas och få tillgång till kollegialt lärande men också att dess roll för det kollegiala lärandet verkar vara olika för olika fritidshemslärare. Sociala medier förefaller vara en plats där fritidshemslärare kan utveckla och sprida beprövad erfarenhet, dock delar inte alla med sig av positiva och negativa aspekter av undervisning eller återkopplar på kollegors erfarenheter och undervisning vilket eventuellt hindrar utveckling och spridning av beprövad erfarenhet.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån lärares perspektiv om religionskunskapsämnets potential för att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Samt synliggöra de utmaningar och möjligheter som finns i klassrummet för att skapa relationer som är gynnsamma för inlärning av kunskaper och ge förståelse inom religionskunskapsämnet.Under vår utbildning har de relationella aspekterna i undervisningen varit ett stort intresse som sedan har utvecklats om hur relationer mellan lärare och elev inom specifikt religionskunskaphar för påverkan i undervisningen. Studien utfördes med kvalitativa enkätundersökningar där sju religionskunskapslärare deltog från fyra olika skolor runt om i Skåne. För att kunna analysera det empiriska materialet har vi utgått från ett fenomenografiskt perspektiv. De teoretiska perspektiven i studien innefattar, relationellt perspektiv, interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Det resultat vi fick fram var att lärarna värderar relationer högt för sin undervisning och anser att det är grundläggande i alla ämnen. Lärarna anser inte att religionskunskap är viktigare än andra ämnen för att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Lärarna tycker att ömsesidig respekt, förtroende, tillit och engagemang är nyckelfaktorer i relationen mellan lärare och elev oavsett vilket ämne det gäller. Vidare ser lärarna dialog och diskussion som både en möjlighet och en utmaning, bland annat eftersom ämnet både är personligt, innefattar olika perspektiv, och att eleverna kan lära sig av varandra om exempelvis livet, trosföreställningar, kultur, etik, moral och värderingar.

The purpose of this bachelor thesis is to explore experiences of the secondary school librarians' use of educational resources in their teaching and how educational resources can be applied in school libraries. In addition to recognize the challenges school libraries face with educational resources. As well if the chosen six criteria for the educational resources is accomplished by the interviewed secondary school libraries. The study applies six chosen criteria from the educational resources of the National Library of Sweden, that's revealing the important role for the school librarians to support students and teachers with different resources than previously. Not only that, but school librarians have more opportunities to avail educational resources because of the renewal for the educational act, which is that every school must have access to a school library. This opportunity led to school librarians being available to work extensively with educational resources. With these six chosen criteria from the educational resources for this study focus on the teaching in information retrieval, teaching in source criticism, arrange reading promotion activities, planning media buying together with the teacher, participate in annual meetings with teachers and assist with level adapting material for schoolwork. These six chosen criteria have been an important factor to analyze with the help of sociocultural theory, which is to understand how physical and cognitive cooperation with individuals and groups could be managed. The study uses four concepts from the sociocultural perspective to analyze the results from the interviews, which are communication, learning, artifact and mediation. The method for this study is qualitative research which is a semi-structured interview. The interviews were recorded with five school librarians from secondary school through Zoom, due to the pandemic which occurred during the study.  The result shows the different experience for the five secondary school librarians with the educational resources. The participants consider that the use of the educational resources is an important tool to support students as well as teachers. Even school librarians can appear with or without teachers in the classroom to offer support in students education. The result shows the value of collaboration between school librarians and teachers, especially planning activities and teaching students information retrieval. In that lesson, a school librarian's duty is to demonstrate how to efficiently manage different tools when students are searching. Another significant aspect is that the four concepts from sociocultural theory show different ways that the school librarian can support with educational resources by adjusting the students needs for schoolwork. This can improve school librarians qualifications in work which to support student and teacher. The result of this study indicates the significant role for school librarians to make use of their qualification and support with educational resources to students.

Bakgrund: De digitala verktygen var från början tänkta att effektivisera undervisningen och ersätta läraren. Det har dock visat sig att de inte alls kunnat ersätta lärarens kompetenser. Med tanke på digitaliseringens ökning har textens form ändrats. En text är inte längre alltid statisk och linjär utan dynamisk och multimodal, vilket ställer andra krav på läsaren. Detta medför ändrade krav på både lärare och elever. Syfte: Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar om hur de använder digitala verktyg i sin läsundervisning. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där fem lågstadielärare intervjuades, om hur de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning. De tillfrågades även om vilka hinder och möjligheter de kan se med att använda de digitala verktygen i läsundervisningen. Resultat: Studiens resultat visade att de digitala verktygen används mer till skrivning än till läsning. Dessutom framkom det att lärarna får fler möjligheter till att variera och anpassa sin läsundervisning med hjälp av digitala verktyg. Eleverna använder främst digitala verktyg till läsning av fakta eller egna texter. Lärarna uppfattar att en del elever kan fokusera bättre vid digital läsning medan andra elever fokuserar bättre vid traditionell läsning. De hinder som lärarna uppgav var att de är ovana att läsa digitalt vilket speglas i deras undervisning. De känner även stress för att eleverna sitter för mycket vid datorn.

Slarvfel är ett vanligt begrepp inom matematikundervisningen i Sverige. Däremot finns det inga tydliga riktlinjer kring hur lärarna ska förhålla sig till fenomenet. Om lärare ser och bedömer slarvfel olika kan det finnas en risk för att bedömningen inte är likvärdig. Syftet med arbetet är att skapa en ökad förståelse för hur gymnasielärare ser på slarvfel i matematik i relation till summativ bedömning samt hur gymnasielärare i matematik arbetar förebyggande för att minimera slarvfel hos eleverna. Fenomenografin tillsammans med det relationella, kategoriska och det sociokulturella perspektiven står som grund för studien och data samlas in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorda med fem matematiklärare. Den här studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att slarvfel bland annat är kopplat till stress och att det finns svårigheter med att bedöma slarvfel på prov. När det kommer till lärarnas förebyggande arbete för att förhindra slarvfel så nämner flera av lärarna att man bör arbeta med att minska stressen hos eleverna samt göra eleverna medvetna om eventuella slarvfel. I diskussionen förs vikten av att lära känna sina elever fram. Lärarna beskriver att de känner igen slarvfel på grund av att de känner till elevens kunskapsnivå. Samtidigt skiljer sig lärarnas åsikt om vilka elever som gör slarvfel mot den tidigare forskningen. I och med den skillnaden är en möjlig risk att lärare faktiskt missbedömer räknefel och slarvfel. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara en nationell studie om elevernas syn på slarvfel eftersom forskning på området är begränsat i Sverige.