Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares och förskoleklasslärares uppfattning om bildämnet. Studien ämnar också undersöka vad som händer i situationer där barnen skapar fritt tillsammans med andra barn respektive vad som sker under styrda bildaktiviteter. Detta undersöks genom en kvalitativ observationsstudie och intervjustudie. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes intervjuer med tre förskollärare och två förskoleklasslärare, samt genomfördes videoobservationer vid olika tillfällen under fria bildaktiviteter och lärarledda bildaktiviteter på förskolan. Genom intervjuerna gavs det svar på våra forskningsfrågor om förskollärares uppfattningar om hur de bedriver bildämnet samt vad förskollärarna vill uppnå genom bildarbetet. Genom observationerna besvarades forskningsfrågorna som handlade om hur barn och pedagoger agerar för att skapa intersubjektivitet och hur de upprätthåller den samt hur pedagoger agerar för att skapa ett lärande, men också hur barns kamratkultur kommer till uttryck under bildaktiviteterna. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och det barndomssociologiska perspektivet. Resultaten visar att de fria bildaktiviteterna och de lärarledda bildaktiviteterna har båda viktiga fördelar och tycks vara lika viktiga att bedriva i förskolan och skolan. Resultatet visar vidare att bildskapandet tycks vara ett viktigt redskap som används i förskolan och skolan för att utveckla barnens kommunikativa och matematiska förmågor. Genom bildaktiviteter ges barnen möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt än enbart det verbala språket. Detta bidrar till att barnen utvecklar sin kommunikativa förmåga vilket i sig leder till att barn får sina röster hörda och får inflytande över sitt eget lärande. I resultatet framkom det även om bildämnets positiva effekter på skolans andra ämnen.

Hitta matematiken är ett kartläggningsmaterial som har införts och blivit obligatorisk i förskoleklass inför höstterminen 2019. Avsikten är att kartlägga och synliggöra elever i behov av anpassning och stöd. Tidigare forskning visar att genom resonemang och kommunikation här lärare enklare att se vart eleverna befinner sig och kan därefter individanpassa undervisningen (Vennberg, 2015 ss. 78-79). Forskning visar även att grupparbete är gynnsamt för det utmanar eleverna att lösa problem muntligt (Karlsson, 2019, s.185). Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna: sociokulturellt perspektiv och närmaste utvecklingszonen, är relevanta för denna studie. Studiens syfte är att undersöka hur förskoleklasslärares tankar om och arbete med kartläggningsmaterialet Hitta matematiken har sett ut, men också hur de upplever att eleverna har tagit till sig materialet. Syftet är också att se hur lärarna har arbetat med elever som är i behov av extra anpassningar/stöd. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer av åtta förskoleklasslärare.  Resultatet visar att lärarna generellt anser att materialet är elevnära och engagerar eleverna till att vilja arbeta med det. Alla lärare kände sig pålästa på materialet och några av lärarna betonade att nätverksträffarna hade varit en stor fördel i den kommande planeringen av kartläggningen. Dokumentationsmatrisen använde alla lärare men på olika sätt, några ansåg att den inte gav eleverna rätt förutsättningar då det är klarar eller klarar inte medan en annan belyste att denna var bland det bästa i kartläggningen. Vissa lärare valde att arbeta vidare med resultaten som kartläggningen gav genom att exempelvis anpassa grupper efter elevernas förmågor. Samtidigt anser alla lärare att de hade kunnat identifiera eleverna i behov av extra anpassning och stöd även utan kartläggningen, men en lärare säger att det är viktigt att göra en dokumentation kring eleverna för att alla ska få en rättvis bedömning.

Inledning Detta arbete är en studie som undersöker hur de digitala verktygen används i praktiken i förhållande till vad som står i våra styrdokument därtill undersökes hur de verksamma förskollärarna upplever digitala verktyg och vad de har för erfarenheter. Syfte Syftet med vårt examensarbete är att öka förståelsen kring hur de digitala verktygen används i förskolans verksamhet. Vi vill också undersöka pedagogernas upplevelser och erfarenheter kring användningen av digitala verktyg. Detta syftet ställs med hjälp av frågeställningen ” Hur är pedagogernas upplevelser och erfarenheter av digitala verktyg?” samt ”Hur använder pedagogerna digitala verktyg och i vilket syfte?”BakgrundMajoriteten av alla barn i förskoleåldern har använt internet. Samtidigt så har regeringen utfärdat ett mål som innefattar att verksamma förskollärare ska se till att barnen i förskolans verksamhet ska utveckla sin digitala kompetens. Men är förskollärarna beredda att möta detta mål? Besitter förskollärarna tillräcklig digital kompetens för att själva lära ut detta till barnen? Tidigare forskning visar att många lärare känner att de saknar grundläggande digital kompetens. Detta kan påverka deras syn på hur de integrerar digitala verktyg i undervisningen och saknaden av relevant kompetens kan också påverka i vilken utsträckning de faktiskt använder digitala verktyg. Metod och teori Vi intar i denna studie ett kvantitativt forskningsperspektiv med kvalitativa inslag. Detta gör vi genom att både ha stängda och öppna frågor i vår enkätundersökning. Totalt svarade 23 stycken förskollärare på enkäten. Vi skriver vår studie utifrån sociokulturella perspektiv samt Säljös (2014) teorier om medierande redskap och artefakter. Resultat Vår undersökning visar att förskollärarna till stor del vill använda sig av digitala verktyg i större utsträckning än vad de gör idag då majoriteten inte använder digitala verktyg mer än 1–2 gånger i veckan. Förskollärarna känner endast till viss del att de kan nå upp till de mål som läroplanen har satt ut angående digitala verktyg. De allra flesta förskollärarna beskriver också att de önskar ytterligare kunskaper i hur man kan använda sig av digitala verktyg i undervisningssyfte och att många av dessa känner sig mindre självsäkra i hur de ska använda dessa verktyg tillsammans med barnen. Dock finns även en positiv inställning till att digitala verktyg kan utgöra en viktig del i undervisningen om de används i rätt syfte.

I vår studie undersöker vi om musikundervisning, utöver skolans, har en inverkan på elevernas inferensläsning. För att besvara våra frågor har vi utgått från ett läsförståelsetest och en enkät. Läsförståelsetestet är Skolverkets nationella prov i ämnet svenska från 2012, del B och C. I studien deltar 41 elever i årskurs 5 från två olika skolor i södra Sverige. Vår teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv och ett semiotiskt perspektiv där vi även berör literacyhändelser, literacypraktiker, inferensläsning och kopplar det med musikalisk kunskap och notläsning. Insamlade data från eleverna har vi relaterat till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. I studien är musikundervisning den enda faktorn som studerats och andra faktorer exempelvis socioekonomiska har inte beaktats. Resultatet visar en tendens mot att elever som deltar i någon form av musikundervisning på fritiden har bättre resultat än de som inte deltar i musikundervisning på lästestet. Vi tolkar med stöd i tidigare forskning och våra teorier att det har att göra med vana att läsa noter, att eleverna ingår i olika literacypraktiker, att de lättare tar till sig information auditivt och analyserar den korrekt.

Syftet med denna studie var att få reda på om designprocessen ökar elevernas kunskaper om det tekniska systemet vatten- och avloppssystemet. Frågeställningarna som studien har som syfte att besvara är: Vilken kunskap har eleverna i årskurs 5 om tekniska system innan genomförd undervisning? Hur kan en designaktivitet bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vatten- och avloppssystem? samt Vilka kvalitativa skilda kunskaper utvecklades under designaktiviteten? En undervisningssekvens på fyra lektioner har genomförts i en femteklass. Till största delen bestod lektionerna av samtal och skapande aktiviteter som observerades och dokumenterades genom loggboksanteckningar. Deltagarna genomförde ett förkunskapstest som hade syftet att samla in datamaterial för att besvara den första frågeställningen. Observationer och intervju utfördes för att besvara den andra och tredje frågeställningen. Resultatet visade att eleverna hade för­kun­skaper om tekniska system kopplade till föremål. Vidare visade resultatet att det fanns faktorer som påverkade elevernas inhämtande av kunskap såsom samarbete, dialog och lärarens handledning. Dessa faktorer påverkade hur elevernas kunskaper ökade under designaktiviteten och visade på kvalitativa skillnader i elevernas kunskaper om vatten- och avloppssystemet.

Syftet med studien är att undersöka vilka stödinsatser andraspråkselever får i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för pedagogisk personal att utföra stödet. För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med informanter från fyra olika grundskolor i mellersta Norrland. Resultatet i studien visar att ledningen på dessa fyra grundskolor är insatta i tidiga stödinsatser för andraspråkselever enligt läsa- skriva- räkna-garantin från Skolverket (2022c). Det som framkommer är att rektorerna, specialpedagoger och lärare har olika förhållningsätt för tidiga insatser och de arbetar på olika sätt på grundskolorna. Vikten av tidiga stödinsatser för andraspråkseleverna lyfts fram, då det är en förutsättning för att kunna utvecklas enligt sin kunskapskurva och förhoppningsvis nå kunskapskraven i årskurs 6. Det finns både möjligheter och olika utmaningar med att bedriva tidiga insatser. Grundskolorna och ledningen har olika förutsättningar när det gäller antal andraspråkselever, personal, kunskaper, ekonomi och förhållningssätt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur Covid - 19 pandemin skapat nya arbetssätt. Särskilt undersöker vi förskollärares erfarenheter och lärdomar i samarbetetmed vårdnadshavare. De frågeställningar som besvaras är: Hur har pandemin påverkatförskollärares samarbete med vårdnadshavare? Vilka lärdomar har pandemin gettförskollärare med avseende på samarbetet med vårdnadshavare? Dessa forskningsfrågorär meningsfulla för att kunna se pandemins påverkan i koppling till förskolläraressamarbete med vårdnadshavare samt vilka lärdomar vi tillsammans skapat tack varepandemin.Studien tar utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv där lärdomar synliggörs iinteraktionen människor emellan. Då pandemin satte samhället i en krissituationbehövde förskolan anpassa verksamheten utifrån de ramar som skapades. I och meddetta krävdes det att förskollärare hittade nya lösningar för kommunikation ochsamarbete vilket bidrog till lärande i interaktion med varandra. Empirin som används istudien har samlats in med hjälp av intervjuer av sex verksamma förskollärare.Utifrån resultaten har pandemin påverkat förskollärares samarbete med vårdnadshavarei flera aspekter. Samarbetet under inskolningen påverkades genom att det skapades endistansering emellan förskollärare, vårdnadshavare och barn som inte tidigare upplevts.Denna distansering bidrog till otrygghet, förskollärarna beskriver att metoden inte varhållbar vilket krävde förändring. Resultatet visar att organiserade samtal kunde fortsättagenomföras så länge det gjordes på ett smittsäkert sätt. Förskollärarna uttrycker attutvecklingssamtal genomfördes men att föräldramöten sattes på paus av olikaanledningar. Den lämning som tidigare gjorts i verksamhetens lokaler fick nu anpassasoch göras i dörren eller utomhus. Detta bidrog till att vårdnadshavares insyn iverksamheten och det vardagliga samtalet påverkades, olika mycket beroende påbarnets ålder eller vilken relation förskolläraren och vårdnadshavaren hade innanpandemin. I och med att vårdnadshavare inte fick vistas i förskolans lokaler påverkadesäven verksamhetens dokumentation som tidigare hängt i hallen. Förskollärarnabeskriver att de med hjälp av sina redan etablerade digitala plattformar kunde förmedlainformation och dokumentation på ett enkelt sätt. Däremot benämner de att det krävdesstörre eftertanke i hur de formulerade sig för att ge vårdnadshavare en bredare bild avverksamheten. Utifrån detta skapades fler tillfälliga arbetssätt som i sin tur bidragit tillnya lärdomar till exempel att vissa avdelningar valt att även efter pandemin ha lämning iförskolans dörr. Slutsatsen är att pandemin till viss del påverkat samarbetet mellanförskollärare och vårdnadshavare samt skapat lärdomar och nya arbetssätt som ökatförskollärarnas flexibilitet i samarbetet med vårdnadshavare.

Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i grundskolans årskurser 7-9. Analysen av det empiriska materialet är genomförd ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att synliggöra musikskapande i bemärkelsen komposition i musikundervisningen och att synliggöra musiklärares reflektioner över hur den egna undervisningen möjliggör elevers skapande process samt att synliggöra hur lärare arbetar för att främja musikskapande och ett kreativt förhållningssätt hos elever. Resultatet visar att musikskapande sker stegvis, att processen behöver få ta tid och att formerna för genomförandet är beroende av vilka verktyg som finns tillgängliga, samt att tillgång till verktyg skiljer sig åt mellan olika skolor. Elever arbetar med analoga och digitala verktyg och artefakter i samspel, enskilt och i grupper, och kamratrespons och det sociala samspelet är av stor vikt för lärprocessen. Lärarens tillrättaläggande med ramar och tydlig struktur samt stöttning i den proximala utvecklingszonen är avgörande för elevers kunskapande. Elever behöver ges möjlighet att använda olika slags verktyg och artefakter, ges möjlighet att arbeta skapande i processform under trygga och fria omständigheter samt ges möjlighet att reflektera över sitt eget och andras skapande för att utveckla fantasi, kreativitet och ett kreativt tänkande.

Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med klasslärare och specialpedagoger. Syftet med studien var att ta reda på informanternas uppfattningar om synonymer på lågstadiet och vilka medel samt metoder som används för att stötta elevernas inlärning av det. Studien har en sociokulturell bakgrund och använder sig av en fenomenografisk metodansats. Resultatet av studien baseras på de åtta intervjuerna som utförts. Synonymer är ord som har sidoordnade relationer och betyder samma saker men går inte alltid att byta ut direkt med varandra; exempel på detta är orden döda och avliva. Resultatet visar att uppfattningarna har starka kopplingar mellan informanterna och att de har en tydlig koppling till tidigare forskning som presenteras. Synonymer är viktiga för eleverna att kunna då det bidrar till inlärning och till språkutveckling. I studien framhålls även olika nackdelar för eleverna om de inte kan många synonymer. Slutligen visar utfallet på olika metoder för inlärning som informanterna använder; framför allt genom språket som medierande redskap och samtal om ord samt dess betydelse. Praktiska hjälpmedel som cirkelmodellen, spela spel och läsning är också metoder som stödjer undervisningen av synonymer. Andra metoder som ansågs gynna inlärningen av synonymer ärkategorisering av ord

Studiens syfte var att öka kunskap om hur förskollärare utifrån sina erfarenheter ochuppfattningar beskriver arbetet med digitalisering i förskolan. I studien deltog åtta förskollärare. Studien var en kvalitativ studie som utgick från semistrukturerade intervjuer för att beröra personers verklighet. Studiens resultat analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade på hur förskollärare använder digitala verktyg och att det skiljer sig åt. Det framkommer möjligheter och utmaningar i användandet av digitala verktyg. Några möjligheter som berörs är fantasi och likvärdighet i relation till digitala verktyg. Utmaningar som konstateras är generationsskifte, motstånd och kompetensutveckling. Slutligen framkommer det att mer utbildning behövs i form av kompetensutveckling i relationtill digitala verktyg i förskolan.