The aim of this study is to get more knowledge about youths strategies in searching for Information online. The data was gathered with focusgroups conducted with four youths in each group. The participants were students in year nine of the swedish elementary school. After two focusgroups several themes identified in the material from group one reappeared in the material from group two, the material from two groups was enough for this purpose. The themes identified were searches, results and how to evaluate sources. The findings of the study were analysed with a sociocultural using thematic analysis. The youths expressed that they see internet searches as something they do all the time. They said that they had learned how to evaluate sources and what to believe in from the school and their parents. The youths preferred to use the search-questions that Google suggested and claimed that they resulted in a better result rather than using their own queries. They reflected on the words they use to initiate a search and they change their wording if needed to get a result they are satisfied with. The youths also expressed that they just know things about digital literacy since they grew up with it. In a sociocultural context this is the learning initiated by the need for development in the society.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers upplevelser om hur de kan möjliggöra för barnens grovmotoriska utveckling i utomhusmiljön. Genom kvalitativa intervjuer med drag av tolkande hermeneutik har vi, författare, genomfört semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger på två olika förskolor. Den ena förskolan som utgör delstudie 1 har en kommunal styrning och den andra är en privat, föräldrakooperativ förskola som utgör delstudie 2. Båda delstudierna utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens frågeställningar är “Hur upplever pedagogerna att de kan nyttja utomhusmiljön för att bidra till barnens grovmotoriska utveckling?” och “Hur upplever pedagogerna möjligheten till att påverka utomhusmiljön för att främja barnens grovmotoriska utveckling?”. De sociokulturella perspektivets begrepp appropriering och proximal utvecklingszon, har använts för att analysera empirin. Studiens resultat pekar dels på att under pandemin, tenderar delstudie 2, den privata förskolan att vara utomhus mer än den kommunala förskolan i delstudie 1. Eftersom den privata förskolan är ute mer än tidigare, har pedagogerna lagt fokus på att förändra och förbättra utegården medan intervjupersonerna på den kommunala förskolan inte uttalar sig om att ha fokus på att förändra utegården. Studies resultat pekar dels på förskolornas möjlighet till att påverka. Alltså att förskolans pedagoger har olika möjligheter till att påverka utformningen av förskolans utomhusmiljö utifrån de olika verksamheternas styrning. Studien avslutas med diskussion och reflektion om studiens resultat, därefter presenteras våra, författarnas tankar om vidare forskning kring studiens ämne.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av intervju med elever i gymnasiet i kombination med litteraturstudium kontrollera elevernas tolkning om islam för att se om det påverkar deras inställning om undervisningsmaterial såsom läroböcker samt undervisning om religion och samhällsbilden kring islam. I denna undersökning så inkluderas även strävan efter att se faktorer som är både medvetna och omedvetna som kan orsaka de åsikter som eleverna har. Uppsatsen består av intervju av elever som går på samhällsprogrammet på gymnasieskolan, eleverna går andra och tredje året och har under intervjuerna avslutat sina religionsstudier. Uppsatsens olika delar:  teori och metod uppvisar det vetenskapliga upplägget, intervjuundersökningen ger mig resultat på frågeställningarna och i analys- och diskussionsdelen jämför och kopplar jag elevernas svar med kurslitteratur.    Resultat till de tre frågeställningarna visar att eleverna anser att undervisningen saknar förankring i verkligheten, men de tycker ändå att undervisningen kan ses som tillfredställande och ger som förbättringsförslag att skolan borde göra undervisningen mer levande genom att besöka moskéer och bjuda in gästföreläsare.

Kunskapsöversikten är skriven med syfte att undersöka huruvida skolträdgårdsaktiviteter kan användas som ett pedagogiskt verktyg, samt hur aktiviteten påverkar elevers attityder, hälsa och hållbart tänkande utifrån olika studier. Betydelsen av utomhuspedagogiken lyfts även fram som ett positiv metod för att öka elevers fysiska aktivitet. Översikten är baserad på två frågeställningar där vi vill lyfta fram effekter på elevers personliga utveckling och om aktivitet kan bidrar till ett hållbart tänkande. För att besvara på frågorna genomfördes informationssökning med hjälp av olika sökord och kombinationer i databaser som bland annat ERIC och Web of Science. Vi har även använt oss av relevanta litteratur för att stärka kunskapsöversikten, sammanlagt har vi använt 22 källor för arbetet. Resultaten visar att utomhuspedagogik och rörelseintegrerad undervisning har tydlig positiv påverkan på elevers hälsotillstånd. Man har även sett en ökad skolmotivation, självkänsla, högre skolnärvaro, bidragande känsla av tillhörighet både till naturen och till klasskamrater med mera. Efter arbetet med skolträdgårdsaktiviteter har också påverkan på elevers syn på hållbar utveckling ökat genom att de gjort medvetna val efter arbetet. Även fast det framkommer många fördelar med denna typ av arbetsform finns också svårigheter. Vi fann i en studie att ekonomiska resurser är ett hinder när det gäller att starta igång sådana projekt, men också hinder i hur aktiviteten är strukturerad och att utomhusmiljön kan vara rörigt för elever med diagnoser.

Studiens syfte var att utforska elevers möjlighet till samspel i matematikundervisningen, ur ett lärarperspektiv. Tidigare forskning i studien visar att samspel är bra för elevers studieresultat inom matematik,samt vilka kritiska faktorer som kan uppstå vid arbete i par och grupp.Studien utgår från den sociokulturella teorin, som menar att lärande sker i sociala sammanhang.Utifrån studiens syfte formulerades följande frågeställningar:- Vilken betydelse anser lärare, som undervisar i de yngre åldrarna, att arbete i par eller i mindre grupper har för lärandet i matematik? - Vad i undervisningen i form av aktiviteter och uppgifter ger elever möjlighet att samspela i lärandet i matematik, enligt lärarna? - Vilka kritiska faktorer ser lärare gällande samspel som undervisningsmetod i matematik? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ studie med kvalitativa inslag, endigital enkätundersökning där 85 undervisande, behöriga lärare i årskurs 1-3 deltog. Studiens analys utgick från Engeströms modell av aktivitetsteorin som grundar sig i det sociokulturella perspektivet och bygger på att det finns ett samspel mellan människa, miljö och den aktivitet som människan deltar i.Resultatet visade att lärare för de yngre åldrarna anser att samspel har betydelse för elevers lärande i matematik och eleverna får enligt lärarna samspela vid främst laborativa och muntliga uppgifter.

I denna studie behandlas ämnet digitala verktyg i samband med textskapande. Studien avser att undersöka grundskollärares beskrivning av deras användning av digitala verktyg i samband med elevers textskapande. Frågeställningarna som följer är: Hur beskrivs begreppet textskapande i lärarnas undervisning? Vilka digitala verktyg beskriver lärarna att de och eleverna använder? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med digitala verktyg?  Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, av Lev Vygotskij som grundar sig i ett socialt lärande där kunskap utvecklas i samspel med andra. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1–3. Det insamlade materialet har analyserats, jämförts, sammanställts och satts i relation med tidigare forskning som hittats inom området. Det resultat som framkommit av studien visar att lärare i årskurs 1–3 regelbundet använder digitala verktyg vid textskapande. Textskapandet avser ett lärande där text och andra modaliteter kan kombineras. Digitala verktyg vid textskapande anses vara en stor tillgång. Dock krävs det lärarkompetens för att hantera de olika verktygen för att de ska kunna ses som resurser. Enligt lärarna är möjligheterna med verktygen för textskapande dominerande och utmaningarna är få.

Syftet med studien är att undersöka hur det sociokulturella perspektivet kan användas vid skrivutvecklingen i ett andraspråk, genom att se hur lärare på skolor som använder ett sociokulturellt perspektiv planerar och genomför sådan undervisning ur det perspektivet. Därtill att se vad de anser är gynnsamt respektive utmanande med att använda det sociokulturella perspektivet samt hur de bemöter de utmaningarna. Studiens utgångspunkt i den sociokulturella teorin grundas i dess prägling på såväl lärarutbildningen som läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2022a) och att den därav tolkas vara central inom svensk skola. För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med sex klasslärare som samtliga arbetade på skolor där språkutvecklingen utgår från det sociokulturella perspektivet. Intervjuerna genomfördes digitalt via tjänsterna Zoom och Teams på grund av rådande pandemi. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån forskningsfrågorna och teorin för att sedan diskuteras ihop med tidigare forskning. Studiens resultat visar att lärarnas sätt att använda det sociokulturella perspektivet går att sammanställa i kategorierna: lärandet som en process, den proximala utvecklingszonen, scaffolding, samspel samt digitala verktyg och läromedel. Det här görs genom att organisera samspel mellan eleverna, arbeta tillsammans i helklass, använda scaffolding samt ha en kontinuerlig dialog med eleverna för att kontrollera var de befinner sig. Samspelet genomförs med hänsyn till elevernas kunskaps-och förståelsenivå, språkliga kunskaper samt hur de fungerar socialt. Möjligheterna med det sociokulturella perspektivet anses av lärarna vara hur samspelet, dialogen och relationsskapandet som skapas genom den typ av undervisning främjar skrivutvecklingen på ett andraspråk. Att få till samspelet samt kartlägga elevernas nivå för att erbjuda rätt stöttor vid utnyttjande av elevernas proximala utvecklingszon anser de vara utmanande. Dessa utmaningar bemöter de med relationsskapande arbete, modellering, samtal med eleverna, reflektion samt genom att organisera undervisningen på olika gruppnivåer.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares upplevda förmåga att bedöma elevers allsidiga rörelseförmåga i förhållande till deras klädval. Frågeställningarna var enligt följande: Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka deltagandet på lektionerna?; Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka lärandet? samt Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka bedömningen av allsidig rörelseförmåga?    Metod  Metoden som användes var en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma högstadielärare spridda i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick från en framtagen intervjuguide, detta för att säkerställa att samtliga frågor täcktes in. Intervjuformen fungerade även som ett stöd så att samtalen kunde flöda fritt för att få ett så stort djup som möjligt. Intervjuerna analyserades och teman utkristalliserades för att slutligen besvara frågeställningarna.   Resultat  Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att kläderna påverkar rörelseförmågan. Klädvalet var i större fokus än själva ombytet till lektionerna i Idrott och hälsa, och så länge läraren kunde se elevens fullständiga rörelseomfång kunde också rätt bedömning ges. Samtliga lärare framhävde också vikten av fingertoppskänsla, att känna till varje enskild elevs personliga inställning till sitt klädval och vad som ligger bakom valet. Lärarna var också eniga kring några av de mest framträdande orsakerna till varför de tror att elever inte byter om, såsom elevernas rädsla att gå ifrån sin identitet och kliva ur den roll som kläderna symboliserar, otrygghet i omklädningsrummet och ointresse för ett högt betyg i ämnet. Även vikten av lämpliga skor framhölls av lärarna där både rörelseförmågan men också säkerheten var av stor betydelse.     Slutsats  Krav på ombyte nämns inte läroplanen – lärare kan därför inte tvinga elever att byta om. Dock menade lärarna att bedömningen och elevernas egna lärande påverkas om de kommer med kläder som inte är aktivitetsadekvata. I ämnet ingår det att varje elev ska kunna planera och genomföra aktiviteter på ett hänsynsfullt och säkert sätt (Skolverket, 2022a).

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogiskt utbildade hundförares erfarenheter av att använda läshundar som ett didaktiskt verktyg i läsundervisningen i årskurs F-3. Ett särskilt fokus riktas mot de erfarenheter pedagogiskt utbildade hundförare har av hur läshunden kan stötta elevers läsutveckling. För att besvara studiens frågeställningar har sex pedagogiskt utbildade hundförare intervjuats. Enligt den tidigare forskningen kan läshunden användas i skolan för att stötta elever i deras läsning. Forskning visar att läshunden har en positiv påverkan på elevers välmående och på elevers läsning. En viktig del i arbetet med läshunden är kommunikation och samspel därför utgår studien från det sociokulturella perspektivet. Resultaten i studien visare att de pedagogiskt utbildade hundförarna upplever att läshunden har en viktig betydelse för elevers läsning där läshunden bidrar med ett förbättrat välmående och motivation. Deltagarna uttrycker också att deras roll i arbetet är viktig eftersom deras pedagogiska utbildning bidrar till att de kan stötta eleverna i deras läsutveckling med hjälp av hunden. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka pedagogiskt verksammas beskrivningar av deras arbete med, samt tankar om, AKK som tydliggörande pedagogik. Studien belyser olika insatser med AKK och den positiva påverkan AKK har för kunskaps- och språkutvecklingen. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund, då lärande och kommunikation är två centrala delar i det sociokulturella perspektivet. Vi har utgått ifrån två frågeställningar som lyder; Hur beskriver förskoleverksamma att de arbetar med AKK som tydliggörande pedagogik, och varför? och Vad är förskoleverksammas syn på, och erfarenhet av, AKK som tydliggörande pedagogik? Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod med enkät som består av både enkätfrågor och beskrivande frågor. Enkäten distribuerades till förskoleverksamma, både förskollärare, barnskötare och personal med annan/ingen pedagogisk utbildning. Innan den huvudsakliga studien genomfördes också en pilotstudie med fem förskoleverksamma som testade enkäten och gav respons. I studiens resultat framkommer en positiv syn på arbetet med AKK bland förskoleverksamma pedagoger. Det framkommer även att AKK gynnar alla barn och inte endast de barn som är i behov av särskilt stöd. Den positiva synen på AKK möjliggör även att kunna arbeta multimodalt vilket gör att AKK främjar inkludering. Genomgående i resultatet framkommer även vikten av att använda AKK som tydliggörande pedagogik i såväl rutinsituationer som i spontana och planerade undervisningssituationer. Respondenterna belyser även vikten av kunskap kring ämnet, vilket går hand i hand med tidigare forskning.