<p>Denna uppsats analyserar om det finns ett samband mellan den snabbt växande tyska exporten och produktutveckling. Genom en segmentering av den tyska tillverkningsindustriexporten i relation till olika produktgruppers internationella konkurrenskraft ges en möjlighet att undersöka skillnader mellan produktsegment med olika internationell konkurrenskraft. Analysen visar att i tidsperioden 2000 till 2002 definierades 76 av 240 produktgrupper ha haft en ökande internationell konkurrenskraft genom en relativ prishöjning. Detta är fler produktgrupper än i någon annan undersökt tidsperiod. De 76 produktgrupperna motsvarar 29,5 procent av det totala tyska exportvärdet, marginellt högre än i någon annan tidsperiod.</p><p>Produkter med ökande internationell konkurrenskraft genom en relativ prishöjning är också av ett högre värde per kilo export än andra konkurrenssegment. Analysen visare vidare att den internationella efterfrågan på dessa produktgrupper är signifikant högre än för produktgrupper med minskad internationell konkurrenskraft. Dock kunde inga generella skillnader mellan olika konkurrenssegment i relation till avståndskänslighet, kulturell och språklig affinitet samt EU-medlemskap på importandelen av tyska varor påvisas.</p> / <p>In this thesis the relationship between product development of the German manufacturing industry and the rapid German export growth is analyzed. By a segmentation of the German export according to international competitiveness, differences in characteristics of the different segments are analyzed. Positive for Germany is that in the time-period 2000 to 2002, 76 out of 240 analyzed product groups were defined as experienced increased export competi-tiveness through relative price increase; more than in any other analyzed time-period. These 76 product groups constituted 29.5 percent of Germany’s total export value, marginal higher than in any other time-period.</p><p>The analysis also shows that German product groups with increasing international competitiveness through relative price increase are of higher value than products in other competitive segments. The international demand for product groups with increasing international competitiveness through relative price increase is also higher than for other competitive segments. However, no general significant differences could be shown between different competitive segments in respect to distance sensitiveness, importance of cultural and linguistic affinity and EU-membership on the import share of German products.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka musiklärares syn på huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll. Den kvalitativa forskningsintervjun har använts som metod och informanterna består av fyra före detta studenter från musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklärare. I min teoretiska utgångspunkt har jag valt att fokusera på musikeridentitet och läraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt på grund av det egna musicerandet, men också för att få behörighet att undervisa i ämnet. Det framkommer också att läraryrket är mer än bara lärande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nästan lika stor del som lärandet. Det som informanterna har lärt sig mest av under sin utbildning till musiklärare är praktiken. / The purpose of this study is to examine music teachers’ opinion concerning the wholesomeness of their choices of second majors compared to their current professional role. The method used is the qualitative research interview and the informants consist of four previous students from Ingesund School of Music, who works as music teachers. This study has its theoretical base on music identities and teacher identities. The result of the study shows that the informants choose their second majors mostly because of their own musical benefit, but also to get the competence to teach in that particular subject. It is also apparent that the teaching profession is more than just teaching and solving conflicts, and that talking with students and functioning as a mentor, is almost as important as the teaching itself. What the informants have gathered the most knowledge from during their training as music teachers is the practical experience as a teacher.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala

Sports are changing along with the development of society; commercialization and professionalization of the sports movement is today demanding more of the athletes than before. These demands have created a trend of early specialization, not only amongst the biggest global sports, but also the less practiced ones. This study investigated the sport of wrestling, in Sweden, focusing on socioeconomic factors in the families of the wrestlers, when they were growing up. Furthermore, how family members influenced the athletes, as well as their thoughts of early specialization in order to reach the national team, was included in the research. The conclusion of this study was that the majority of the wrestlers who reached the national team, grew up in families where both parents where present, and their parents had a great interest in sport. Moreover, the families had a medium to high socioeconomic status, indicating that this might have been a contributing factor to the success of the athletes. The wrestlers in the national team started training when they were between five and nine years old, whilst making a debut in competition one year later, and started training for an elite career around the ages of 15 to 16. Still, they had divided opinions whether an early specialization is necessary in order to reach a very high level of the sporting society.

Då det råder ett könslönegap i Sverige har vi i denna studie valt att studera hur obetalt arbete kan ha en bidragande effekt på kvinnor och mäns lön. Frågeställningen vi har valt att utgå från är: kan obetalt arbete som samboende individer utför förklara en del av könslönegapet i Sverige? och vår hypotes är att en anledning till att kvinnor tjänar mindre än män i Sverige är att kvinnor gör mer obetalt arbete än män. För att teoretiskt kunna förklara skillnader i lön mellan kvinnor och män har vi använt oss av teorin om att “göra kön”, specialiseringsteorin, relativa resurser och förhandling samt glastak och diskriminering. Den metod vi har använt oss av är en multipel regressionsanalys där vi stegvis introducerat våra kontrollvariabler för att se effekten av dessa på sambandet mellan lön och kön. De resultat vi finner är ett visst stöd för vår hypotes och vi ser indikationer på mönster om att det obetalda arbetet skulle kunna bidra till könslönegapet. Vi finner att kvinnor i samboenderelationer gör mer obetalt arbete i genomsnitt än vad män i samboenderelationer i genomsnitt gör. I vår hypotes antog vi dock en större förklarad varians i lön av obetalt arbete än vad vi funnit i våra resultat. Obetalt arbete förklarar i vår modell 1,3 procent av könslönegapet mellan samboende kvinnor och män i Sverige.

Familjer som kommer i kontakt med socialtjänsten har ofta komplexa behov, vilket föranleder kontakt med ett flertal serviceområden samtidigt. Komparativ forskning om olika former av stöd och service i relation till komplexa familjeproblem är sällsynta. Syftet med denna studie har därför varit att analysera likheter och skillnader i hur socialarbetare inom serviceområdena missbruk och social barnavård beskriver villkor och mål för insatser i familjer med komplexa behov. Studien har genomförts inom ramen för ett NORFACE Welfare State Futures projekt kallat Family complexity and social work (FACSK). Studien baseras på två fokusgruppsintervjuer med deltagare inom respektive serviceområde. Intervjuerna utgick från en vinjett i tre delar som beskrev en familj med komplexa behov och analyserades kvalitativt genom en innehållsanalys. Resultatet visar att socialarbetarna främst fokuserade på de problem vilka föll inom deras specifika ansvarsområde och föreslog individuella insatser till familjens medlemmar, vilket dekonstruerade familjen. Familjemedlemmarna kategoriserades olika inom fokusgrupperna, vilket kan förstås utifrån vilka byråkratiska identiteter som fanns tillgängliga inom respektive serviceområde. Gemensamt för serviceområdena var att familjen inte framhölls som den primära klienten. Det individualiserade förhållningssättet positionerade vissa familjemedlemmar som problembärare och andra som offer. Missbruksgruppen uppvisade en bredare helhetssyn på familjen jämfört med social barnavård, vilket kan förstås utifrån att den sociala barnavårdens tydliga ansvar för att skydda barn försvårar möjligheten till ett holistiskt arbetssätt. / NORFACE Welfare State Futures - Family complexity and social work

Socialtjänsten är idag drabbad av en hög arbetsbelastning, något som lett till hög personal omsättning och en hög andel arbetsrelaterade besvär. Flera statliga utredningar av situationen likväl inlägg från intresseorganisationer som SKL och fackförbund föreslår att ett led i att hantera situationen är genom specialisering. Specialiseringen ska bestå i inrättandet av specialistutbildningar och specialisttjänstemän. Studien ger med hjälp av en kartläggning en nulägesbild av specialisttjänsternas förekomst, hur de benämns och inom vilka verksamhetsområden de verkar. Med hjälp av en abduktiv ansats används nyinstitutionell organisationsteori i ett försök att förstå specialisttjänsterna utifrån socialchefers uppfattningar av dessa. / Today the Swedish social services are suffering from high workloads. Consequently this has led to poor retention and high turnover rates. Several Official Reports of the Swedish Governemnt as well as input from unions and Swedish Association of Local Authorities and Regions suggests that one way to handle the situation is through a more specialized social service. The suggested specialization includes masterprograms in socialwork (MSW, 60 ECT) for social workers and specialized civil servants. The present study will examine the prevalence of this kind of specialists, what they are called, their function and in what parts of the social services they serve. In the present studie I will atempt to understand specialized civil servants from interviews with social service managers perceptions using abduction and neoinstutitional organizational theory.

Genom åren har revisionsbyråer i Sverige tillämpat samma strategi, en strategi som fokuserat på att erbjuda ett diversifierat tjänsteutbud. Detta har inneburit att revisionsbranschens aktörer blivit väldigt lika gällande struktur och affärsområden. Likheterna mellan olika revisionsbyråerna beror på att revisionsbranschen är tydligt reglerad i lag, normer och praxis. I början av 2018 skedde det i branschen en förändring följt utav en till i slutet av 2018. Två av Big Four bolagen, PwC och KPMG, valde att avyttra sin redovisningsverksamhet och specialisera sig inom revision. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad som påverkar revisionsbyråers strategival. För att skapa denna förståelse undersöker denna studie vilka faktorer som påverkat strategivalet.  Denna studie har genomförts genom att tillämpa en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. För att undersöka revisionsbyråers strategival och inte bara förändringen, har fyra ledande revisionsbyråer intervjuats, varav två byråer som genomfört en strategisk förändring och två som behållit samma strategi. Med en abduktiv forskningsansats har en teoretisk referensram legat som grund för studien.  Studiens slutsatser är att revisionsbyråer påverkas av samma externa och interna faktorer. De externa faktorerna som identifierats är digitalisering samt lagar och regler. De interna faktorerna som identifierats är humana resurser och ägare. Den faktor som haft störst påverkan på strategi och orsakat att flera strategier tillkommit är digitalisering. Trots att alla revisionsbyråer påverkas av samma faktorer tyder denna studie på att revisionsbyråer påverkas olika. Beroende på den individuella kundtypen styrs valet av strategi, valet mellan specialiseringsstrategi eller diversifieringsstrategi.

Talang är ett komplext begrepp där definitioner från forskare inte alltid stämmer överens. Tränare har ofta en egen syn på när talang identifieras och hur den ser ut. Många förbund och akademier runtom i Europa bedriver ungdomsverksamheter så skiljer sig det ofta åt. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan europeiska fotbollstränare gällande deras perspektiv på talang, specialisering och relative age effect. Frågeställningar som ställdes var: Vad tror fotbollstränaren är mest viktigt mellan naturlig begåvning (talang) och tilltränade färdigheter? Vid vilken ålder kan talang identifieras? När bör en fotbollsspelare börja med talangutveckling? När bör en fotbollsspelare specialisera sig? Anser tränarna att de tar hänsyn till relative age effect vid uttagningar?   Metoden som användes i arbetet var främst kvantitativ genom en enkät. I enkäten ställdes även öppna frågor vilket ledde till en mer mixed method väg. Totalt i studien deltog 92 olika fotbollstränare från länderna England, Italien och Sverige. Resultatet visade att fotbollstränarna hade skilda åsikter på begreppen talang och specialisering, mellan vissa länder signifikanta skillnader, men de hade förhållandevis lika användning av relative age effect. Det framkom en del samband med tidigare forskning som gjorts inom området. Slutsats med arbetet visar att det finns samband mellan tränare som anser det tidigt går att identifiera talang, dessa tränare värdesätter ofta de genetiska anlagen högt. De tränare som anser att det går att identifiera talang senare värdesätter ofta den inre motivation högre än genetiken.

Kombinationen missbruk och psykisk ohälsa, även kallat dubbeldiagnos, har blivit ett alltmer uppmärksammat fenomen i både forskning och på ett övergripande samhällsplan. Specialiseringen inom organisationer har enligt forskning lett till att individer med dubbeldiagnos riskerar att falla mellan stolarna, då de skickas mellan instanser på grund av att de inte uppfyller kriterierna varken inom Socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Tidigare forskning uppmärksammar komplexiteten hos individer med dubbeldiagnos, inte minst i behandling; den psykiska sjukdomen skapar hinder för individen att tillgodose sig missbruksvården och psykiatrisk vård kräver att individen är drogfri och nykter för att behandlingen ska ge resultat. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar de professionella inom missbruksvården upplever sig ha och vilka utmaningar de ställs inför i arbetet med klienter med dubbeldiagnos. Studiens empiri utgår från tre semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar klientnära på ett kommunalt stödboende och ett statligt behandlingshem. I resultatet identifierades tre övergripande teman: den mångfasetterade dubbeldiagnosen, motivationen som drivkraft och vikten av samverkan. Dubbeldiagnos är något som samtliga intervjupersoner kunde definiera på liknande sätt, och som upplevdes som frekvent förekommande bland klienterna på både stödboendet och behandlingshemmet. Förutsättningarna att stötta och behandla klienter med dubbeldiagnos beskrevs som inte helt okomplicerat, inte minst på grund av aspekter såsom tidsbrist, bristande kunskap, resurser och samverkan. Vikten av motivation framkom som en central aspekt inom missbruksvården för både stödboendet och behandlingshemmet, på grund av att motivationen är det som driver klienten att förbli nykter och drogfri både under och efter behandlingen. Samverkan beskrivs som komplex i förhållande till sekretess mellan verksamheter, ansvarsfördelning mellan organisationer och svårigheterna i att upprätta ett fungerande samarbete. Slutsatser från studien är att på grund av komplexiteten i dubbeldiagnos finns det ett behov av ökad kunskap hos de professionella, så att de kan bemöta klienterna och ge dem den bästa möjliga vården. Studien pekar på behovet av en högre grad av integrerad vård för att inte gå miste om helhetsperspektivet som utgör klientens problembild, speciellt inför arbetet med klienter med dubbeldiagnos.