Hur resonerar allsvenska klubbar om medialiseringens inflytelse och vilken roll har covid-19spelat i den utvecklingen? Ur ett konstruktivistiskt perspektiv har jag utfört kvalitativa intervjuermed kommunikationsansvariga från sju olika allsvenska klubbar. Med ett institutionellt teoretisktperspektiv söker studien belysa medialiseringens inflytelse på svensk elitfotboll i en covid-19kontext. Intervjupersonernas upplevelser visar att mediernas relevans ökar inom allvenskan.Pandemin har accelererat medialiseringsprocessen, där klubbarnas kommunikation tillsupportrar, sponsorer och intressenter idag är genomsyrad av medier. Jag argumenterar även föratt klubbarnas karaktär, funktion och struktur har ändrats som en konsekvens av covid-19.Klubbarna agerar idag både som underhållningsbolag, vinstdrivande företag och idrottsförening.Studien belyser allsvenska klubbars speciella situation i den moderna fotbollen. Där de dels slåssmed internationella giganter och samtidigt drivs av lokala arbetskrafter. / How does football clubs in Sweden's highest league reason about mediatizations influence andwhat role has covid-19 played in this development? I have conducted qualitative interviews froma constructivist perspective with communication managers from seven clubs. With aninstitutional theoretical perspective, this study has the ambition to show mediatization's influenceon Swedish elite football in a covid-19 context. The interviewees experience that the relevance ofmedia has increased. Which is a consequence of change in the society on one hand and covid-19on the other hand. The pandemic has accelerated the mediatization process, where the club'scommunication with supporters, sponsors and other stakeholders have been influenced by themedia. I argue that the clubs have changed character, function and structure as a consequence ofcovid-19. Today they act both as an entertainment company, commercialized company and alsoa sports association. The study demonstrates swedish football clubs' special situation in relationto modern football. Where they partly compete with international gigants while still being drivenby a local workforce.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ge en djupare förståelse kring aktiva elit-damfotbollsspelares erfarenheter och synpunkter kring tidig specialisering/diversifiering i förhållande till motivationsaspekter. Frågeställningarna var: Vad är aktiva elit-damfotbollsspelares syn på tidig specialisering och diversifiering? Hur ser aktiva elit-damfotbollsspelare på sina erfarenheter inom idrotten i förhållande till motivationsaspekter? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer. Fyra aktiva elit-damfotbollsspelare mellan 17–18 år deltog i studien, från tre olika elit-certifierade föreningar i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Författarna letade efter beskrivningar som stämde överens med förutbestämda teorier/definitioner och nya tankar/idéer. Resultat Resultatet visade att samtliga deltagare hade liknande synpunkter kring tidig specialisering; att tidigt utveckla idrottsspecifika färdigheter. Alla deltagare hade erfarenheter av diversifiering och tre av dem specialiserade sig inom fotbollen vid 16 års ålder. Alla deltagare rekommenderade att tjejer ska bestämma själva om man ska specialisera eller diversifiera sig. Fyra huvudteman framkom utifrån intervjuerna; syn på tidig specialisering, erfarenheter av diversifiering och senarelagd specialisering, diversifiering och motivationsaspekter, samt senarelagd specialisering och motivationsaspekter. Slutsats Idrottarens väg till elitprestation är mer komplicerad än vad författarna trodde, exempelvis kan man satsa på en huvudidrott och utöva andra idrotter för nöjets skull tills man är uppe i gymnasieålder. Det kanske handlar mindre om att specialisera sig eller inte utan hur träningen upplevs, hur man utvecklar idrottsspecifika idrottsfärdigheter, en kvalitetstränare, idrottarens autonomi, att nå sin fulla potential och vara i en involverande kamrat-miljö med gemensamt intresse av att spela fotboll.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tidig specialisering framför allt påverkar handbollsföreningen Ystad IF (YIF) och få en uppfattning kring hur IFK Ystad (IFK) tänker när spelare som inte platsar i YIF går till IFK i stället. Studien kommer också fokusera på hur det påverkar ungdomsleden i IFK och om det försvårar för ungdomarna i IFK att kunna ta en plats i A-laget samt hur samarbetet ser ut idag mellan föreningarna i förhållande till deras historiska rivalitet.  Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ strukturerad intervjustudie med ett induktivt angreppsätt. Fem intervjuer gjordes där två av dem representerade YIF, en av dem från IFK och två spelare som tidigare spelat i YIF men som idag spelar i IFK. En avgränsning gjordes där fokus endast låg på handboll. Tillsammans med information från intervjuerna användes vetenskapliga artiklar, relevant litteratur samt allmänna källor och hemsidor för att kunna analysera fram ett resultat.  Teori: Det teoretiska ramverket som användes för studien utgick från sportifieringsmodellen samt tre av de sju processer som beskriver idrotten av Guttmann (2004).  Resultat och slutsatser: Resultaten visade att YIF strävar efter att skapa en balans mellan tidig specialisering och att uppmuntra ungdomarna att delta i flera sporter. De ansåg att tidig specialisering bör ske vid gymnasieåldern, runt 16 år, för att spelarna ska vara mogna att satsa på en sport. IFK har idag heller inga problem med att rekrytera spelare från YIF utan snarare kan se det som en fördel. IFK betonade vikten av att vilja satsa på talanger som vill bli bäst och att de bästa spelare ska spela oavsett vart de kommer ifrån. Samarbetet mellan föreningarna ansågs vara gynnsamt, och rivaliteten mellan dem hade i stort sett försvunnit i jämförelse med förr. Studien anses ha nått sitt syfte genom att ge insikter om YIF:s syn på tidig specialisering, IFK:s attityd till att ta emot spelare från YIF och det nuvarande tillståndet av rivalitet mellan föreningarna. / Purpose: The aim of this study is to investigate how early specialization primarily affects the handball club Ystad IF (YIF) and gain an understanding of IFK Ystad's (IFK) perspective when players who don't make it to YIF join IFK instead. The study also focuses on how this affects the youth teams in IFK and whether it hinders the youth players' chances of making it to the senior team. Additionally, the study examines the current state of collaboration between the two clubs in relation to their historical rivalry.  Method: This study employs a qualitative structured interview study with an inductive approach. Five interviews were conducted, two representing YIF, one from IFK, and two players who previously played for YIF but now play for IFK. The study specifically focuses on handball. Alongside the interview data, scientific articles, relevant literature, and general sources were used to analyze and derive results.  Theory: The theoretical framework of the study is based on the sportification model and three of Guttmann's (2004) seven processes that describe sports.  Results and Conclusions: The results revealed that YIF strives to strike a balance between early specialization and encouraging youth players to participate in multiple sports. They believed that early specialization should occur during the high school years, around the age of 16, when players are mature enough to commit to a single sport. IFK currently has no issues with recruiting players from YIF. In fact, they see it as an advantage. IFK emphasized the importance of investing in talented players who aspire to excel and that the best players should play regardless of their origin. The collaboration between the clubs was considered beneficial, and the rivalry between them has largely diminished compared to the past. The study has achieved its objective by providing insights into YIF ́s perspective on early specialization, IFK ́s attitude towards recruiting players from YIF, and the current state of rivalry between the clubs.

Myndigheten Region Blekinge har under de senaste decenniernas tid använt sig av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) som ett lärosäte i sin utvecklingsstrategi för tillväxt och innovation. Med sina expertisområden och forskningsinsatser har BTH spelat en betydande roll i att forma strategier och initiativ för regionens utveckling inom varumärke, utbildning och innovation. Den kommande undersökningen syftar till att kasta ljus över hur regionen nyttjar högskolan som resurs för regionens utveckling och planering. Där högskolan fungerar som lärosäte och kunskapsmotor för att främja utbildning och innovation i regionen.

Pappors andel av antalet uttagna föräldrapenningdagar har sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 ökat stadigt från 0,5 procent av det totala antalet dagar till cirka 28 procent 2018. Trots att pappor tar ut en allt större del av föräldraledigheten finns det än idag stora skillnader i ledighetsuttag mellan kvinnor och män. Utvecklingen går emellertid mot att pappor tar ut allt fler föräldrapenningdagar. Trenden i mäns uttag pekar samtidigt på en polarisering i användandet av försäkringen, mellan en relativt konstant grupp pappor som använder ingen eller mycket liten föräldrapenning och en växande grupp pappor som använder tämligen många föräldrapenningdagar. Tidigare analyser har visat att det finns ett samband mellan mäns uttag av föräldraledighet och individfaktorer som exempelvis pappans utbildningsnivå. Högre utbildning kopplas ofta till mer egalitära och progressiva attityder till könsroller och föräldraskap. Även den inbördes relationen mellan mammans och pappans individuella socioekonomiska status har visat sig vara av betydelse för pappans uttag av föräldraledighet. Studien ämnar belysa skillnader i föräldraledighetsuttag mellan grupper av män genom att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mäns uttag av föräldraledighet med hjälp av data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Resultatet visar inte på något signifikant samband mellan pappans utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet. Tanken på att högre utbildningsnivå leder till mer egalitära attityder och därigenom till ett ökat uttag av föräldraledighet stämmer inte överens med resultatet i den här studien. När det gäller mammans och pappans resurser och individfaktorer i relation till varandra framträder inget entydigt samband. Resultatet tyder snarare på att skillnader i resurser mellan föräldrapar är av större betydelse för mäns uttag av föräldraledighet än skillnader i resurser inom föräldraparet.

Introduction. The aim of this thesis is to investigate problems that users face when using a library discovery service, and determine which problems can be solved by UX design and which problems must be solved by information literacy teaching. A second aim is to examine how UX specialists and user instruction specialists cooperate and how these two specialties are shaped by each other and by the discovery service. Method. User problems were identified by analyzing documented reference questions from the library support chat. A survey based on the user problems was sent to UX specialists and user instruction specialists. The survey was followed by a focus group interview with the same participants. Survey data and transcripts of the focus group interview formed the data for analysis. Analysis. Qualitative analyses were carried out on the data. Theories on organizational structure and professional specialization formed the basis for analysis. Results. The results imply that UX design can be used to solve problems related to wayfinding and problems that can be solved by providing short on-screen instructions, while information literacy teaching can be used to solve problems that require a wide set of information literacy skills. Conclusion. Users’ successful use of the library discovery service requires information literacy teaching as well as continuous UX assessment and design. In the studied organization, UX specialists and user instruction specialists have found ways to cooperate in providing users with high quality services. For UX to be successful, a ”UX mindset” must be employed by all members of the organization. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Studien syftade till att undersöka tidig specialisering (TS) inom estetiska idrotter. Inom denna ram utforskades motivationsaspekter utifrån de tre grundläggande behoven inom self determination theory: autonomi, kompetens och tillhörighet, samt om graden av TS var direkt relaterat till specifika orsaker till avhopp. Syftet delades in och besvarades utifrån följande frågeställningar: (1) Är graden av tidig specialisering relaterad till specifika skäl för avhopp? (2) Hur ser före detta aktiva på sina erfarenheter inom idrotten i relation till motivationsaspekter? (3) Vad anser idrottarna vara den huvudsakliga orsaken/orsakerna till avhopp? Metod: Studien baserades på erfarenheter från före detta estetiska idrottare som under minst tre år deltagit i träning på intensiv/hög nivå, minst tre dagar i veckan och var i åldrarna 15 till 20. Enkäten som besvarades var indelad i tre delar: (1) tidig specialisering (2) motivationsaspekter och (3) avhopp. Majoriteten av deltagarna, med undantag för fem män, var kvinnliga idrottare och före detta aktiva inom truppgymnastik (n=61), cheerleading (n=11), artistisk gymnastik (n=6), simhopp (n=3), rytmisk gymnastik (n=2), konståkning (n=2), konstsim (n=1) och trampolin (n=1). Ett index användes för att beräkna graden av TS. Datan behandlades sedan i Excel och SPSS samt redovisades i deskriptiv data samt genom korrelationer via Pearson korrelationskoefficient. Resultat: Signifikanta samband påvisades mellan samtliga kategorier av TS-relaterade orsaker och lägre tillfredsställelse av samtliga behov. Resultaten visade vidare att grad av TS var relaterat till högre tillfredsställelse av behovet kompetens. Slutligen rapporterade flertalet deltagare att det var tränaren och mental ohälsa som var de huvudsakliga orsakerna till deras avhopp. Slutsats: Estetiska idrottare som rapporterade en generellt låg behovstillfredsställelse av autonomi och kompetens, samtidigt som lågt behovsstöd från tränaren, visade på högre sannolikhet att hoppa av på grund av TS-relaterade orsaker. Grad av TS hörde däremot samman med en högre upplevelse av kompetens. Därmed konstaterades att avhoppen var mer relaterade till motivationsaspekter än grad av TS, vilket för oss till slutsatsen att ytterligare empirisk forskning kring TS bör utgå ifrån ett motivationsperspektiv. Utöver detta har tränaren visat sig spela en betydande roll för idrottarens fortsatta deltagande och motivation inom idrotten samt en eventuell del av förklaringen till den rådande negativa synen av TS. Ett större fokus bör läggas på att utbilda tränare i syfte att bedriva träning som främjar de grundläggande psykologiska behoven. / <p>Pernilla Sörensen är student på Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p><p>Emelie Johansson är student på Tränarprogrammet.</p><p></p><p></p><p></p>

The purpose of our thesis is to investigate through a survey how specialization affects the perceived scope for discretion of the social worker. The study will also examine how the social worker can customize outpatient care targeted at children and young people. The study's empirics were collected through a web survey that was sent out via email to social workers who worked with children and young people in IFO's outpatient care.  The study examines how social workers' discretion is affected by the organization of social services such as the division of clients within the organization and the way in which they interact. The results indicate that guidelines, norms, and laws affect the social worker's discretion in a way that reduces client-customization. In addition, the study examines how the social worker can client-customize their efforts and which factors influence the degree of client-tailoring. The study shows that previous experience and education affect the scope for discretion in a way that increases client-customization. The empirical study is analysed using Lipsky's theory of street level bureaucrats.

Bakgrund: Barnsjuksköterskor har en högre pediatrisk kompetensnivå än allmänsjuksköterskor. Teoretisk kunskap i kombination med erfarenhet skapar kompetens och utöver kompetensutveckling bidrar specialistutbildning till förbättring av vården, personlig tillfredställelse, löneutveckling och möjligheter till befordran. Trots detta ökar integreringen av allmänsjuksköterskor inom hälso- och sjukvården för barn och ungdomar till följd av den rådande bristen på barnsjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien är att belysa barnsjuksköterskans professionella erfarenheter av att arbeta med barn och ungdomar i hälso- och sjukvården efter genomförd specialistsjuksköterskeutbildning. Metod: Studien var av kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor som tagit specialistsjuksköterskeexamen mellan år 2020-2024. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Specialistkompetens ger ökad trygghet, Specialistkompetens ger ökad respekt, Specialistkompetens medger nya arbetsmarknadsmöjligheter och Specialistkompetens fördjupas med erfarenhet. Konklusion: Specialistutbildning innebär en kompetensutveckling för barnsjuksköterskor och en förbättrad kvalitet av arbetet med barn och ungdomar. För att motivera fler allmänsjuksköterskor att specialisera sig krävs en tydlig skillnad i arbetet före och efter specialisering. Det är även avgörande att utbildningen betalas av arbetsgivaren för att specialisering ska vara gynnsam för allmänsjuksköterskor. / Background: Pediatric nurses have a higher level of pediatric competence than general nurses. Theoretical knowledge combined with experience creates competence, and in addition to competence development, specialist training contributes to the improvement of care, personal satisfaction, salary progression, and promotion opportunities. Nevertheless, the integration of general nurses in pediatrics is increasing due to the current shortage of pediatric nurses. Purpose: The purpose of the study is to shed light on the pediatric nurse's professional experiences of working with children and adolescents in health and medical care after completed specialist nurse training. Method: The study was of a qualitative design where data was collected through semi-structured interviews with eight pediatric nurses who graduated specialist nursing degrees between the years of 2020-2024. Data were analysed using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Specialist competence gives increased security, Specialist competence gives increased respect, Specialist competence allows new labor market opportunities and Specialist competence deepens with experience. Conclusion: Specialist training means competence development for pediatric nurses and an improved quality of work with children and adolescents. In order to motivate more general nurses to specialize, a clear difference in the work before and after specialization is required. It is also crucial that the training is paid for by the employer in order for specialization to be beneficial for general nurses.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka varför gymnasieelever väljer att läsa kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Studien ämnar därigenom att svara på följande frågeställningar: Vad karaktäriserar gymnasieelever som väljer att läsa kursen? Vad uppfattar gymnasieelever som meningsfullt med att läsa kursen? Hur påverkar kursens utformning gymnasieelevers möjlighet att välja att läsa kursen? Metod Studien utgår ifrån en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju gymnasieelever, från två län, som valt och läser kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Intervjuerna har sedan behandlats med hjälp av en teoriledd tematisk analys, utifrån idrottshabitus, social identitet och meningsfullhet.  Resultat Det som karaktäriserar eleverna som valt att läsa kursen är att de har en stark idrottshabitus och de ser sig själva som fysiskt aktiva och idrottsliga personer, men även att de är kompetenta inom fysisk aktivitet och idrott. Samtliga elever har en stor erfarenhet av flera idrotter under sin uppväxt, har tidigt introducerats till idrott via familj och vänner och har en öppenhet för nya aktiviteter även under senare tonåren. Det eleverna ser som meningsfullt med kursen är möjlighet till rolig fysisk aktivitet som även kan underlätta och förbättra deras övriga skolarbeten, samtidigt som det är möjligt att få bra betyg i kursen i sig. Slutligen är kursen utformad på olika sätt vid gymnasieskolorna vilket ger upphov till olika förväntningar bland eleverna kring kursens innehåll. Studiens resultat tyder även på att kursens utformning skapar förväntningar på eleverna och att de elever som upplever sig motsvara dessa förväntningar även väljer att läsa kursen.  Slutsats Kursens utformning tillsammans med gymnasieelevernas tidigare sociala och idrottsliga erfarenheter är styrande i valet av kursen inom det individuella valet. Detta resulterar i att eleverna väljer kursen utifrån vad som passar för dem här och nu och att det kan skapa goda förutsättningar i deras tillvaro. Valet av kursen blir därav en del av elevernas hälsofrämjande beteende. / Aim The aim of this study is to find out why upper secondary pupils choose the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options. This study has three questions to answer: What characterizes pupils who choose the course? What do the pupils find as meaningful with the course for them? How does the design of the course affect the possibility for the pupils to choose the course?  Method Based on a hermeneutic epistemology, this study uses qualitative semi-structured interviews with seven upper secondary pupils, from two counties, who have chosen the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options, to answer its questions. The interviews have been analysed by a theory-led thematic analysis with three theoretical concepts: sports habitus, social identity and meaningfulness.   Results The pupils who choose the course are characterized by a strong sport habitus and they define themselves as physically active and a sportsperson. They are also competent when it comes to physical activity and sports. The pupils have a wide experience of different sports and have been introduced to sports at an early age by family and friends. The pupils are also open to new physical activities. What the pupils find as meaningful with the course for them is the physical activity it can offer and that it is fun. What the pupils also find as meaningful is the possibility to ease and favor other schoolwork and the possibility to get good grades in the course. The design of the course differs from different upper secondary schools and the design creates different expectations among the pupils about what the course should contain and contribute to. The design of the course also creates an expectation of the pupils, which has the consequence that pupils who feel that they meet these expectations also choose to read the course. Conclusions The design of the course together with the social and sports experiences of the pupils do influence the pupils’ choice of the course. Also, the pupils chose the course because it can create good conditions in their lives, here and now. That choice therefore becomes part of the pupils’ health-promoting behaviour.