<p>By studying the forms of work and methods teachers choose for their teaching on the Business and Administration Programme and by examining the experiences gained by these teachers, I hope to gain a clearer insight into how the demands of national policy/governing documents are met in the actual teaching of the courses within the programme. In my qualitative study,teachers in a team from a Business and Administrative Programme have been my informants. The team combines multiple forms of work and methods in line with the intentions of the national policy/governing documents. Students usually have an unbroken school day with block teaching where they work with case studies and interdisciplinary  work. Morals and ethics are integrated in class. More progressive ways of working  re combined with so-called traditional teaching. An internet based learning platform supports communication between teachers and pupils. Joint setting of goals, planning, and evaluation are done within the team. Teachers' pedagogical views are consistent with those that permeate the national policy/governing documents.Teachers choose the methods they believe lead to better effectiveness. Their choices are based on experience gained from work experience outside school and their teaching experience. I have grouped factors that contribute to teachers' choice of work as, individual, organizational and infrastructural. It is found that the choice of working methods is partly the result of limited resources. The teachers’ chosen approach also means a better working environment for themselves, which is believed to have positive affects on the pupils work situation and results.</p> / <p>Genom att studera vilka arbetsformer och metoder lärarna på handelsprogrammet väljer för sin undervisning och genom att ta del av de erfarenheter lärarna gjort, ville jag bidra med mer kunskap om hur man i undervisningen omsätter de krav som styrdokumenten formulerar. I min kvalitativa studie har lärare i ett arbetslag på Handelsprogrammet varit mina informanter. Arbetslaget kombinerade flera arbetsformer och metoder i linje med styrdokumentens intentioner. Eleverna hade oftast en samlad skoldag med blockundervisning där man jobbade med case och ämnesöverskridande arbeten. Värdegrundsarbete integrerades. Arbetsformerna kombinerades med s.k. traditionell undervisning. En lärplattform stödde kommunikationen mellan lärare och elever. Gemensam målformulering, planering, och utvärdering gjordes i arbetslaget. Lärarnas pedagogiska grundsyn överensstämde med den som genomsyrar styrdokumenten. Lärarna valde de arbetsmetoder de ansåg leder till bättre måluppfyllelse. Valen var grundade på erfarenheter från arbetsliv utanför skolan och erfarenheter av undervisning. Faktorer som bidragit till lärarnas val av arbetsformer har jag grupperat i individuella, organisatoriska och infrastrukturella. Det framkommer att valet av arbetsformer och metoder delvis var en följd av begränsade resurser. För lärarna innebar valda arbetssättet också en bättre arbetsmiljö vilket man ansåg påverkar även elevernas arbetssituation och resultat positivt.</p>

The thesis aim is to visualize and understand what happens to intentions formulated in national steering documents to be interpreted and implemented in schools to give every pupil without exception access to an equivalent education.   The principal starting point is that the individual official, or “street bureaucrat”, working inside school is the key person in interpreting steering document content.  A theory-based analysis model was constructed from the different levels of national school steering systems, including knowledge appropriation and knowledge transfer as theoretical concepts.  In the model, state, municipality, school and pupil constitute separate institutional concepts forming four frames, with three levels, macro, meso and micro, with school and pupil on the latter level. Following the process involving national steering documents, the actual steering of schools and the interpretation and implementation of the mission at different system levels highlights these documents’ importance.   The empirical material comprises five studies: Study 1, a literature study focusing on the expression A school for everyone; Study 2, a document study on the steering of schools in two systems; Studies 3 and 4, two mutually independent questionnaire studies about national steering documents involving school leaders undergoing school leadership education and special needs teachers-to-be during their education and Study 5,  a document study of pupil assistants’ role as officials in the two steering systems.   The conclusion of the thesis may be that the pedagogical significance of the steering documents depends on how administrative and school officials, individually and collectively, interpret and implement the mission among the pupils. Claiming that A school for everyone applies to everyone requires routines in whichever system which ensure that all steering process officials absorb the steering document content and agree on a common pedagogical foundation about who are all pupils, which ones need special support and what measures will give all pupils access to an equivalent education.

The essay treats religion teachers’ planning and how this is affected, from the perspective of three different aspects: steering documents, pupils and colleagues. Through interviews with a number of upper secondary school teachers, thoughts and opinions concerning these aspects impact on the planning, both from a quantitative and qualitative perspective, have been raised. The steering documents have proved to have the strongest influence on planning, while pupils’ and colleagues’ opinions have come second. The authors are in their closing discussion surprised to see the domination of the steering documents and the lack of cooperation between pupils and teachers as well as between teachers when planning. / Uppsatsen behandlar religionslärares planering och hur denna påverkas utifrån tre aspekter: styrdokument, elever och kollegor. Författarna har genom intervju med ett antal gymnasielärare tagit del av tankar och åsikter angående dessa tre aspekters kvantitativa och kvalitativa påverkan på planeringen. Styrdokumenten har visat sig vara den starkaste kraften i planeringen, medan elevernas och kollegornas åsikter kommit i andra respektive tredje hand. Författarna är i sin slutdiskussion förvånade över styrdokumentens starka roll i planeringen och den brist på samarbete mellan både elever och lärare och lärare emellan som blir synliggjord.

Syftet med den här studien var att undersöka, belysa och exemplifiera hur en svensk grundskola arbetar med elever som har dyslexi, dels i generella termer, dels med inriktning mot engelskundervisningen, vad gäller stöttning, hjälpmedel, bedömning och betygssättning samt i vilken mån den undersökta skolans dyslexiarbete harmonierar med styrdokumentens föreskrifter.      För att kunna undersöka det valda området användes semi-strukturerade intervjuer med tre lärare och en specialpedagog på skolan. Intervjuerna sammanställdes och analyserades.      Resultaten på studien visade att skolan arbetar medvetet för att underlätta för elever med dyslexi genom hjälpmedel och nivågrupperingar, men att lärarna ändå till stor del står frågande när det gäller vilka metoder som fungerar bäst, hur de ska handla vid misstanke om dyslexi samt bedömning och betygssättning. Resultaten visade också att engelska är ett ämne som lärarna och specialpedagogen upplever som extra svårt för elever med dyslexi. Under engelskundervisningen arbetar lärarna dock inte annorlunda med elever som har dyslexi, trots att det ämnet anses som svårare. De anser sig inte ha verktygen. / The aim of this study was to examine, illustrate and exemplify both in general terms and in the teaching of English, how a Swedish compulsory school works with pupils who have dyslexia. The study focused on support, assistance, assessment and marking, and to what extension the school’s work with dyslexia corresponds to the regulations of the steering documents.      Semi-structured interviews were chosen as the method for examining the chosen subject. Three teachers and one special educational needs teacher were interviewed. The interviews were then put together and analysed.      The results of the study showed that the school works deliberately to make school easier for pupils with dyslexia by giving them assistance and ability grouping, however, the teachers still seem to have many questions regarding teaching methods, what to do if suspecting dyslexia, assessment and marking. The results also showed that English is a subject which is considered to be especially difficult for pupils with dyslexia, by the teachers and the special educational needs teacher. During the teaching of English, the teachers do not work differently with the pupils who have dyslexia, even though English is believed to be a difficult subject to learn. The teachers do not feel that they have the right tools to do so.

By studying the forms of work and methods teachers choose for their teaching on the Business and Administration Programme and by examining the experiences gained by these teachers, I hope to gain a clearer insight into how the demands of national policy/governing documents are met in the actual teaching of the courses within the programme. In my qualitative study,teachers in a team from a Business and Administrative Programme have been my informants. The team combines multiple forms of work and methods in line with the intentions of the national policy/governing documents. Students usually have an unbroken school day with block teaching where they work with case studies and interdisciplinary  work. Morals and ethics are integrated in class. More progressive ways of working  re combined with so-called traditional teaching. An internet based learning platform supports communication between teachers and pupils. Joint setting of goals, planning, and evaluation are done within the team. Teachers' pedagogical views are consistent with those that permeate the national policy/governing documents.Teachers choose the methods they believe lead to better effectiveness. Their choices are based on experience gained from work experience outside school and their teaching experience. I have grouped factors that contribute to teachers' choice of work as, individual, organizational and infrastructural. It is found that the choice of working methods is partly the result of limited resources. The teachers’ chosen approach also means a better working environment for themselves, which is believed to have positive affects on the pupils work situation and results. / Genom att studera vilka arbetsformer och metoder lärarna på handelsprogrammet väljer för sin undervisning och genom att ta del av de erfarenheter lärarna gjort, ville jag bidra med mer kunskap om hur man i undervisningen omsätter de krav som styrdokumenten formulerar. I min kvalitativa studie har lärare i ett arbetslag på Handelsprogrammet varit mina informanter. Arbetslaget kombinerade flera arbetsformer och metoder i linje med styrdokumentens intentioner. Eleverna hade oftast en samlad skoldag med blockundervisning där man jobbade med case och ämnesöverskridande arbeten. Värdegrundsarbete integrerades. Arbetsformerna kombinerades med s.k. traditionell undervisning. En lärplattform stödde kommunikationen mellan lärare och elever. Gemensam målformulering, planering, och utvärdering gjordes i arbetslaget. Lärarnas pedagogiska grundsyn överensstämde med den som genomsyrar styrdokumenten. Lärarna valde de arbetsmetoder de ansåg leder till bättre måluppfyllelse. Valen var grundade på erfarenheter från arbetsliv utanför skolan och erfarenheter av undervisning. Faktorer som bidragit till lärarnas val av arbetsformer har jag grupperat i individuella, organisatoriska och infrastrukturella. Det framkommer att valet av arbetsformer och metoder delvis var en följd av begränsade resurser. För lärarna innebar valda arbetssättet också en bättre arbetsmiljö vilket man ansåg påverkar även elevernas arbetssituation och resultat positivt.

The purpose of this study is to examine how upper secondary school teachers within the social studies subject interpret and transform the mission of preparing students for political participation. Based on teachers' dictums of how the mission is interpreted and transformed ahead of teaching, as well as which factors are expressed to affect this transformation, the study aims to determine what differences exist regarding how the mission is transformed and what can be seen to cause these differences. Through semi-structured interviews with seven social studies teachers, the study aims to answer three research questions addressing how the teachers interpret the mission, their expressions of how the mission is transformed ahead of teaching as well as which factors are mentioned to affect this transformation. The general conclusion of the study is that the teachers express that the mission of preparing students for political participation contain several contrasting dimensions, which in various ways are transformed ahead of teaching. The most central differences can be seen within the knowledge conveying and participation promoting dimensions, where the variations appear as the teachers to a certain extent focus on different areas of teaching and attend to these on different levels. Furthermore, different possibilities of influence and forms of participation are accentuated to various extent. To conclude, the study indicates that the teachers, qua agents of political socialisation, are preparing the students dissimilarly for political participation. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap tolkar och transformerar skolans uppdrag att förbereda elever för politiskt deltagande. Utifrån lärares utsagor kring hur uppdraget tolkas och transformeras inför samhällskunskapsundervisning, samt vilka faktorer som uttrycks påverka denna transformering, syftar studien till att utröna vilka skillnader som föreligger beträffande hur uppdraget transformeras, samt vad dessa skillnader kan ses bero på. Genom semistrukturerade intervjuer med sju samhällskunskapslärare, syftar studien till att besvara tre forskningsfrågor, vilka behandlar hur lärarna tolkar uppdraget att förbereda elever för politiskt deltagande, hur de uttrycker att uppdraget transformeras inför undervisning samt vilka faktorer som uttrycks påverka denna transformering. Studiens övergripande slutsats är att lärarna ger uttryck för att uppdraget att förbereda eleverna för politiskt deltagande inbegriper flera olika dimensioner, vilka transformeras på olika sätt inför undervisning. De mest centrala skillnaderna kan ses finnas inom de kunskapsförmedlande och deltagarfrämjande dimensionerna, vilket yttrar sig genom att lärarna i viss mån fokuserar på olika undervisningsområden och behandlar dessa på olika nivåer. Vidare framhävs olika påverkansmöjligheter och deltagandeformer i varierande grad. Sammanfattningsvis indikerar studien att lärarna, i egenskap av politiska socialisationsagenter, förbereder eleverna olika för politiskt deltagande.

This study is about how preschool teachers perceive special educational collaboration processes in relation to governing documents. The purpose of the study is to make visible and gain an increased knowledge of how preschool teachers perceive collaboration with special educators around children in need of special support, and how they perceive guidelines about this in the preschool's governing document. According to the Education Act (2010: 800) and the curriculum (2018), children who temporarily or permanently need more stimulation or support should receive this based on their conditions and needs to develop as far as possible in preschool education. Based on the fact that the concepts of special education and special educator are nevertheless not described or mentioned in the curriculum, it is considered that different ideas and interpretations about the special educational collaboration process around children in need of special support may arise in professional preschool teachers. Based on a qualitative method approach combined with a quantitative method approach, interviews and questionnaires have been the methods for collecting the study's empirical material. Phenomenography has been the study's theoretical starting point where a visualization of preschool teachers' perceptions of special educational collaboration has been in focus. Based on a phenomenographic and a univariate analysis of the empirical material, a result is presented that shows that preschool teachers 'perceptions and conditions for collaboration with special educators vary and guidelines in governing documents are often perceived as unclear, which affects preschool teachers' ability to perform their professional mission towards creating an equal preschool where all children have their needs met. / Den här studien handlar om hur förskollärare uppfattar specialpedagogiska samverkansprocesser i relation till styrdokument. Syftet med studien är att synliggöra och få en ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar samverkan med specialpedagoger kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur de uppfattar riktlinjer kring detta i förskolans styrdokument. Enligt Skollagen (2010:800) och läroplanen (2018) ska barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stimulans eller stöd få detta utifrån sina förutsättningar och behov för att utvecklas så långt som möjligt i förskolans utbildning. Utifrån att begreppen specialpedagogik och specialpedagog trots detta inte beskrivs eller nämns i läroplanen anses olika föreställningar och tolkningar av den specialpedagogiska samverkansprocessen kring barn i behov av särskilt stöd kunna uppstå hos yrkesverksamma förskollärare. Utifrån en kvalitativ metodansats kombinerat med en kvantitativ metodansats har intervjuer samt enkäter varit metoderna för insamling av studiens empiriska material. Fenomenografi har varit studiens teoretiska utgångspunkt där ett synliggörande av förskollärares uppfattningar kring specialpedagogisk samverkan har varit i fokus. Utifrån en fenomenografisk samt en univariat analys av det empiriska materialet presenteras ett resultat som visar på att förskollärares uppfattningar och förutsättningar till samverkan med specialpedagog varierar och riktlinjer i styrdokument uppfattas ofta otydliga, något som påverkar förskollärares förutsättningar att utföra sitt yrkesuppdrag mot att skapa en likvärdig förskola där alla barn får sina behov tillgodosedda.

This study is concerned with Swedish as a school subject, with teachers in Swedish and with the relevance of teacher training, all of which I discuss in the perspective of professionalism. When it comes to content, the Swedish subject is characterized by disruption. The informants describe different subjects, but communicative skills seem to be their most important objective. And among the informants the collective view on the Swedish subject is that of Swedish as Skills. Furthermore, the concept of integrated studies in secondary school is interpreted and construed in two different ways, formal subject integration and one that might be called “true” subject integration. The study also points to discrepancies between teacher education and the profession. One such discrepancy concerns the core of Swedish as a subject. Another concerns the teaching and responsibility of children with reading and writing disabilities and other states of difficulties, such as ADHD. The teachers in this study did not get such proficiency during teacher training, and this causes frustration and feelings of inadequacy. At the same time the Swedish educational authorities presuppose that this area is the concern of every teacher, and not solely the concern of teachers of the Swedish subject. The subject concept, the use and ideology of steering documents, subject integration as well as the status of teacher training are factors that seem to have an impact on the autonomy and status of teachers.

Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena. I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. Studien är uppdelad på tre nivåer, organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå handlar det bland annat om skolpolitik, skolans ledning och skolans styrdokument. På gruppnivå handlar det om klassen/gruppen och arbetslaget och på individnivå handlar det om den enskilde eleven och den enskilde läraren. Resultatet indikerar på att lärarnas resonemang till stor del kom att kretsa kring lärarens egen roll för elevers måluppfyllelse. Ytterligare framkom det att styrdokumenten spelar en betydande roll, på grund av att de lämnar stort tolkningsutrymme. Andra faktorer som resultatet visar på är att elever inte är tillräckligt motiverade för skolarbete och därigenom måluppfyllelse. Det finns elever som har låg begåvning och det finns elever med utländsk bakgrund som kommer in sent i det svenska skolsystemet. De kan därför få svårigheter att uppnå målen. Vår slutsats är därför; nej skolans mål är inte möjliga att nå för alla elever! / The importance of education and lifelong learning are essential factors to ensure and stimulate economic growth in our country, to secure welfare and counteract polarisation of social classes. During the last five years statistics from the Swedish Board of Education shows a constant number of approximately 10 % of the students in year 9 who have not qualified for upper secondary education. This is because they have not attained the goals of the syllabus which require a pass in the core subjects of Swedish, mathematics and English. This fact is the reason for our investigation in which we illustrate teachers’ assertions and lines of arguments concerning impediments and preconditions for attaining the goals of the core subjects. In this qualitative study we have used interviews as our main approach. We have interviewed six teachers at five different schools in a medium size municipality in the south-west of Sweden. The study is divided into three levels, organization, group and individual level. On the organization level the key issues are school policy, school administration and the steering documents of the school. On the group level the key issues are the class/group and the working team and on the individual level the study focuses on the individual pupil/student and the individual teacher. The result indicates that the teachers’ lines of arguments were focused on his/her own role of importance for the pupils’/students’ attainments of the goals. Furthermore it appeared that the steering documents play an important part because they can be interpreted in many ways. Other factors shown in the study are that pupils/students are not motivated enough to do schoolwork and thereby reach the goals. There are pupils/students who are less talented and others who have a different cultural background and get enrolled in the Swedish school system late. They might therefore have difficulties attaining the goals. Thus our conclusion is; no it is not possible for every pupil/student to attain the goals of school! We use both the words pupil and student because we sometimes mean the younger children (pupils) but also the older ones (students).

Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper. Vi har valt att fokusera på hur undervisning och kunskapsbedömning ser ut på skolor med högt respektive lågt antal elever som ej uppnått målen för matematik i grundskolan. Vi har dessutom valt att lägga fokus på hur elevens självbild påverkar förmågan att tillägna sig matematikkunskaper. I vårt resultat visar det sig att våra sex respondenter inte skiljer sig anmärkningsvärt i hur de undervisar och kunskapsbedömer sina elever utifrån högt eller lågt antal elever som ej uppnått målen för grundskolan i matematik. Vad vi däremot kan se är att matematiklärarna är kritiska till hur undervisningen fungerar i de tidigare åldrarna. Respondenterna ger också en tydlig bild av att vår samhällsstruktur har förändrats vilket ger dem elever med skiftande social och kulturell bakgrund. Vi har behandlat dessa iakttagelser i vår diskussionsdel där vi med stöd från olika litteratur och styrdokument ger tänkbara orsaker om hur vi kan åtgärda resultatet utifrån frågor som var ansvaret ligger men också påvisa olika faktorers samspel i den komplexa verklighet vår skola befinner sig. / We have during the year received alarming reports concerning the inferior state of the Swedish mathematics teaching. According to the statistics from the Department of Education we also get this confirmed. The survey intends to find out how teachers express themselves about teaching, the pupil's self-image, and judging of knowledge when it comes to minimizing the number of pupil's who leave elementary school without any grades in mathematics. In this qualitative study we have chosen to interview six teachers of mathematics from the later years of the elementary school. With these interviews we would like to make visible possible causes why Swedish pupils are falling behind when it comes to knowledge in mathematics. We have chosen to focus on how teaching and judging of knowledge look like at schools with a high respectively low number of pupils who haven't reached the goals set up for mathematics in elementary school. We have also chosen to focus on how the self-image of the pupil affects the ability to acquire knowledge in mathematics. Our results show that our six respondents do not in a considerable way differ in the way they teach and judge the knowledge from a point of view where a high or low number of pupils that have not reached the goals set for the elementary school is concerned. What we can see on the other hand is that the teachers of mathematics are critical about the way the teaching works in the earlier years. The respondents also provide a clear picture that the structure of our society has changed which gives them pupils of shifting social and cultural background. We have treated these observations in our discussion section where we with support from different literature and steering documents present thinkable causes about how we can take measures from questions concerning where the responsibility lies but also show the interplay between different factors in the complex reality where our school is.