Denna undersöknings syfte har varit att utreda när och hur subkulturen klubbkultur växte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som då definierade kulturen och hur detta skiljer sig från idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sägs genomsyras av en universal jämlikhet, på olika sätt, såväl inkluderat som exkluderat människor från att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena åttiotalet och tidiga nittiotalet, men också genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, målar detta arbete med hjälp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur växt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och på vilka sätt kulturen både exkluderade och inkluderade. Resultatet berättar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades från att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-själv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det så kallade mainstreamsamhället utan även mot andra klubbkulturer.

Med kvalitativa intervjuer undersöker denna studie hur människor använder vinylskivor som medium för att representera sin identitet, samt vilka inbördes maktrelationer som existerar i relation till dessa. Vi tolkar vårt empiriska material med en strukturalistisk ansats och försöker urskilja på vilka olika sätt våra intervjupersoner förhåller sig till vinylskivan som medium. Teoretiska begrepp som används i studien är fältteori där vi tillämpar bland annat habitus och sociala fält, men även representationslära och maskulinitetsteori. Resultaten visar att det finns flera olika sätt att representera sin identitet på beroende på vilken relation en har till vinylskivor. Dessa representationer är inte bundna till någon specifik person utan till generaliseringar vi har kunnat urskilja ur vårt material. Till dessa generaliseringar kan vi även urskilja att olika faktorer så som, kön, tillgångar och kultur påverkar hur personen använder vinylskivor som medium för representation av sin identitet. / In this study, using qualitative interviews, we examine how people use vinyl records as a medium to represent their identity, as well as the mutual relations of power that exists in relation to these. We interpret our empirical material with a structuralist approach and try to discern the ways in which our interviewees relate to the vinyl record as medium. Theoretical concepts used in this study includes habitus and social fields, but also representation theory and masculinity theory. The results show that there are several different ways of representing ones identity depending on the relation to vinyl records. These representations are not tied to any specific person but to different types of generalizations that we have been able to discern from our material. With these generalizations, we can also distinguish that various factors such as, gender, assets and culture affect how the person use vinyl records as a medium for representation of their identity.

Denna etnografiska studies syfte är att beskriva och förstå vad deltagandet i Hardstyle-fester i Sverige innebär och vilken betydelse deltagandet har för de som deltar. Studiens centrala fråga har sin utgångspunkt i vilken betydelse deltagarna tillskriver sitt deltagande i Hardstyle-fest/kulturen. Resultatet behandlar även ett stigma och det framkommer ett perspektiv som andra har på festkulturen, där deltagandet förringas och utpekas på olika sätt. Deltagandet i Hardstyle-kulturen har en slags livsomvälvande influens, där gemenskap och solidaritet vuxit sig stark ur gruppens mångfald. Hardstyle-deltagandet analyseras ur ett emotionssociologiskt perspektiv där begrepp som interaction rituals, emotional energy, gemeinschaft, gesellschaft och kultur är centrala inspiratörer. / The purpose of this ethnographic study is to describe and understand what participation in Hardstyle parties in Sweden means and what importance the participation has for those who participate. The central issue of the study is based on the importance of participants attributing their participation in the Hardstyle party/culture. The result also deals with a stigma perspective that outsiders have about the partaking in the party culture, where participation is deteriorated and identified in different ways. Participation in the Hardstyle culture has some kind of life-changing influenza, where community and solidarity grew strong from the group's diversity. The hardstyle participation is analyzed from an emotional sociological perspective where concepts such as interaction rituals, emotional energy, gemeinschaft, gesellschaft and culture are key inspirators.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där. Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv. Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska. Dessa ord är ofta interjektioner, personord och titlar eller så kallade utfyllnadsord. Förutom de japanska orden finns det gott om subkulturtypiska ord, det vill säga begrepp som är viktiga för de speciella aktiviteter och medier som ingår i den japanska populärkulturen. Kommunikationen som beskrivs i resultatet kan tolkas som en form av ungdomsspråk eller internetspråk, med slangord från olika språk, specifika ordtyper och ett kreativt förhållande till stavning, ordbildning och användande av olika symboler. De specifika ord som används i subkulturen blir till markörer för språkgemenskapen och konstruerar en egen stil som individerna kan använda för att forma sin identitet. I diskussion av resultatet beskrivs till sist en förklaringsteori med det språksociologiska begreppet ackommodation som drivkraft för att använda japanska ord, där språkanvändarna visar identifikation med den egna gruppen men också med fiktiva karaktärer från de populära serierna.

Jeansmarknaden idag i Sverige är präglad av hög konkurrens med många olika aktörer somverkar där. De senaste åren har en speciell kundgrupp vuxit fram vilka kallas jeansnördar.Dessa konsumenter och deras syn på jeans är i dagsläget inte kartlagt vilket därförhuvudsyftet med studien. Under studien har vi kommit i kontakt med ett svenskt jeansföretagvid namn Pace Jeans som vi intervjuade och fick därigenom hjälp med att identifiera personersom kunde hjälpa oss att uppnå vårt syfte. Genom att ställa oss frågan hur företaget ser påjeansnörden och hur det här skiljer sig från hur den faktiska konsumenten är. Huvudfrågan fördenna studie är vem jeansnörden är och hur denne ser på jeans. Förhoppningen är att se hurväl det stämmer överens eller om fokusföretaget borde tänka om. Studien kan även användasav nystartade jeansföretag som vill närma sig jeansnörden då den visar på hur dennakonsumenten ser på jeans. För att kunna utföra den här studien har vi valt att använda oss aven kvalitativ metod där vi har gjort en strukturerad intervju med grundaren för det svenskajeansföretaget och även genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer. Valet av dessa metodervar naturligt då vi vill få fram jeansnördens åsikter och beteende kring inköpet av ett parjeans.För att kunna kartlägga kunden använder vi oss av konsumentbeteendeteorier som bland annatgäller hur informationsökningen går till innan ett inköp och applicerar det på jeansnörden föratt kunna se hur dessa uppträder som konsumenter. Vi ställer oss även frågan om jeansnördenär del av en subkultur och hur en sådan då skulle se ut. Det kunde vi inte hitta något somstödjer i empirin, däremot fanns det likheter mellan dessa och hur en neostam är uppbyggd.En neostam är mindre rigid än en subkultur och tar dessutom in influenser från kulturen somfinns runtomkring den vilket vi kunde konstatera att jeansnörden gör.Som konsument är jeansnörden kvalitetssökande och har en god förkunskap för vilkamodeller och varumärken som den finner önskvärda. Kvalitet är det som jeansnörden sättersom det främsta vid ett inköp av ett par nya jeans. Det behov som framstår som det främstaför att jeansnörden väljer att klä sig i den typen av jeans den gör är att förverkliga sig självoch med jeansen vill dessa smycka ut sig själva. Därigenom minskar avståndet mellanidealjaget och det faktiska jaget och på så sätt får jeansnörden en bättre självbild.Det svenska jeansföretagets föreställningar om hur jeansnörden är kom vi fram till att det härtill en viss del stämmer överens. Vad vi kom fram till var att på produktnivå stämmer PaceJeans och jeansnördens syn på jeans överens väldigt bra.Gällande framtida forskning skulle vi vilja se en studie som svarar på frågan hur mankommunikationsmässigt bäst når denna kund?The denim market in Sweden today is tinged by competition with a lot of different players.During the last couple of years a new group of consumers have grown forth, these are calleddenim nerds. These consumers and their view on denim has not yet been studied. This is themain purpose of this study. During this study we have come in contact with a swedish denimbrand, which we have interviewed in order to identify their view on denim. The interwievhelped us to identify people who we came to phrase as denim nerds and accomplish thepurpose of this study. By asking the question how the denim brand views their costumer andhow well this view match with what we have found about the denim nerds. The main questionof this study is who is the denim nerd and what is their view on denim Our goal is to seewhether company is on the right track or if they need to reconsider their views. The study canalso be used by new denim brands who wants to approach these type of customer. In order toconduct this study we have used a qualitative method and we have done one structuredinterview with the founder of the swedish denim brand and also conducted two focal groupinterviews. The choice of these methods where natural because our goal was to find out thedenim nerds views and behaviour concerning the purchase of a new pair of denimjeans.In order to be able to study the consumer we have used theories concerning consumerbehaviourism, which among other things includes information search prior to purchase, andthen we have applied this on the consumer in order to see how they behave. We also askedourselves whether the denim can be labeled as a subculture, a question that we could notanswer based on our empirical study. On the other hand we found similarities between thedenim nerds and what an neo-tribe is made up off. A neo-tribe is less rigid in its structure andtakes influences from the surrounding culture which we found empirical evidence for in ourstudy.As a consumer the denim nerd is searching for quality and has good knowledge of thedifferent styles of denim jeans which they find interesting. Quality is the aspect which thedenim nerd puts in front of all other things when searching for a new pair of jeans. The needwhich drives the denim nerd to buy a new pair of jeans is above all other self-realisation andthe need to ornament oneself is also important. By doing so the gap between the self and idealself is lessened and denim nerd will get an improved ego image.The Swedish denim brand ideas about the denim nerd is according to the study somewhat inharmony with how the denim nerd acts and thinks, especially on product level. What wefound was that on product level Pace Jeans and the denim nerds view on jeans harmoniceswell.On future studies we would like to see a study which answers the question how this costumerbest should be reached? The study is written in Swedish. / Program: Textilekonomutbildningen

<p>Self-destructive behaviour is a more and more occurring phenomenon in today’s society and there are mostly young girls who are affected by this behaviour. There are different explanations to why the phenomenon appears. The purpose of this research essay is to give a literature overview of the phenomenon of self-harming behaviour of young girls. Two research questions have been used to study this phenomenon; How can groups of friends contribute to reinforce an identity with the self-destructive behaviour among young girls? How can Internet contributes to reinforce an identity with the self- estructive behaviour among young girls? For the analysis this research essay uses the social constructive theoretical perspective. The method used in this study is based on systematic searching of relevant literature and research. The findings indicate that groups of friends and the Internet constitute a forum where young people can create and develop their own identity. Therefore these two components can also have an important role in developing an identity with the self-destructive behaviour among young girls especially when they have a tendency to seek help from one another.</p>

<p>This thesis describes how the punk movement was started in Sweden and how it continued to grow in the late 70's. The main questions are: How was the punk movement regarded in Sweden?; How did punk reflect the society? and What does the term punk represent?</p><p>The study is based on journalistic texts in newspapers and magazines from the period of the breakthrough of punk. The work is based on a methodical review of the material and is organized thematically under topics like opinions, gigs, clothing and music. Initially, punk lead to misunderstandings and misperceptions since few people knew what punk was all about. The study reflects society in its time and is therefore more than just a caption of history.</p><p>Punk attracted much attention in Sweden in 1977 and in its wake came a number of misunderstandings due to the punk look and the ‘punks’ alleged views. During 1978, the punks got their own Swedish identity and a lot of the misconceptions started to disappear. In time, ties were tied between the former rivals, the punk, and the Swedish music movement (Musikrörelsen). The situation changed by the principle of 'Do it yourself' (DIY) in the punk when more young people started doing something for themselves rather than being passive.</p>

<p>Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?”</p><p>I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet.</p><p>Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.”</p> / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?” I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet. Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.” / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Self-destructive behaviour is a more and more occurring phenomenon in today’s society and there are mostly young girls who are affected by this behaviour. There are different explanations to why the phenomenon appears. The purpose of this research essay is to give a literature overview of the phenomenon of self-harming behaviour of young girls. Two research questions have been used to study this phenomenon; How can groups of friends contribute to reinforce an identity with the self-destructive behaviour among young girls? How can Internet contributes to reinforce an identity with the self- estructive behaviour among young girls? For the analysis this research essay uses the social constructive theoretical perspective. The method used in this study is based on systematic searching of relevant literature and research. The findings indicate that groups of friends and the Internet constitute a forum where young people can create and develop their own identity. Therefore these two components can also have an important role in developing an identity with the self-destructive behaviour among young girls especially when they have a tendency to seek help from one another.