Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur svenska ledare bemöter kulturella skillnader i Kina samt på vilket sätt de anpassar sig till en kinesisk arbetsplats. Vidare syftar studien till att identifiera eventuella utmaningar som kan uppkomma för svenska ledare på en kinesisk arbetsplats.    Metod: Forskningen tillämpar en kvalitativ metod som utgår ifrån en deduktiv forskingsanstas. Studien använder sig av en komparativ forskningsdesign och implementerar semistrukturerade intervjuer för att utforska kulturella skillnader som svenska ledare upplever i Kina.   Empiri och analys: I det empiriska avsnittet sammanförs en sammanfattning av de insamlade intervjusvaren som är indelade i tre huvudteman (kultur, ledarskap och kommunikation). Senare analyseras det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen.   Slutsatser: Slutsatserna som kan dras utifrån analysen av det empiriska materialet är att svenska ledare upplever olika typer av problem i form av ledarskap, kommunikation och kulturella koder. För att kunna handskas med dessa kulturella skillnader anpassar sig svenska ledare till den kinesiska företagskulturen. Dessutom anpassar svenska ledare en del av sitt egna ledarskap på arbetsplatsen, i samband med att kinesiska medarbetare anpassar sig till det svenska ledarskapet. Det uppstår alltså en ömsesidig anpassning. / Purpose: The purpose of this study is to highlight how Swedish leaders encounter cultural differences in China and how they adapt to the Chinese workplace. Moreover, the study aims to identify any challenges that may arise for a Swedish leader in a Chinese workplace.   Method: The research implements a qualitative method, based on a deductive research approach. The study uses a comparative research design and implements semi-structured interviews in order to study the cultural differences experienced by a Swedish leader in China.   Empirical findings and Analysis: The empirical part presents a summary of the collected interview data separated into three main themes (culture, leadership and communication). Thereafter, the empirical material is analyzed using the theoretical reference frame.   Conclusions: The conclusions that can be drawn from the analysis of the empirical material is that Swedish leaders experience different forms of complications regarding leadership, communication and cultural indications. To be able to deal with these cultural differences, Swedish leaders adapt to the Chinese corporate culture. In addition, Swedish leaders adopt a part of their own leadership in the workplace, in order for Chinese employees to adapt to the Swedish leadership. Therefore, a mutual adjustment from both sides appears.

A system to regulate both quality and sustainability regarding Swedish tourism industry is under way. In order for the system to be successfull it needs to be accompanied by an education, in this case a net based education is studied. High requirements are demanded for a successful net based education for a sustainable tourism industry. This is valid both for the didactic area,  which is how an education is structured and planned and in the organisational area, which is how and education best is implemented in a company. The aim with this study is to increase the understandings of which aspects that are important for  developers  if this net based education. The study was conducted at three hostels in Stockholm with surrondings.  Both managers and  employees participated in the study.  The managers where interviewed and got to answer a questionniare. The employees participated in a workshop. The outcome of this study indicates that education is  needed for  a successful system. Following the resut an analysis and discussion from where a  couple of  conclusions and recommendations is derived  for a successful  development  of a net based education in quality and sustainability for hostels. These are in summary  that: The education should consist to a great amount social activities. The education should promote questioned reflections in collaboration with others. The education should be relevant for every participant. It should exist a common part which is the same for every participant. Good leadership is of most importance when implementing a new education. The education should be attached with sufficient implementation information. A net based forum should be established as a complement to the education. / För svensk besöksnäring utvecklas ett kvalitets- och hållbarhetssystem som går under namnet Hållbar Besöksnäring. Inom ramarna för det systemet ska en nätbaserad utbildning tas fram. En framgångsrik nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring ställer höga krav. Dels på det didaktiska planet, dvs hur struktureringen och planeringen av lärandet ska gå till, och dels på det organisatoriska planet, dvs hur en utbildning bäst bör föras in på ett företag. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid framtagandet av en nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring. Undersökningen genomfördes på tre vandrarhem i Stockholm med omnejd. Både verksamhetschefer och personal deltog i undersökningen. Verksamhetscheferna intervjuades och fick svar på frågor i en enkät. Personal deltog i en workshop. Resultatet pekar på att en utbildning behövs för att kvalitetssystemet ska lyckas. Efteratt resultatet presenterats följer en analys och diskussion varifrån ett antal slutsatser och rekommendationer härleds för en lyckad utveckling av en nätbaserad utbildning inom kvalitet och hållbarhet för vandrahem. Dessa lyder i sin sammanfattning att: Utbildningen bör innehålla en till stor del sociala moment utbildningen bör främja kritisk reflektion i samarbete med andraUtbildningen bör vara ytterst relevant för varje deltagare Det ska finnas en gemensam del som är lika för alla i kvalitetssystemet Ett gott ledarskap är av yttersta vikt vid införandet Utbildningen bör åtföljas av tillräckling implementeringsinformation Ett nätbaserat forum bör upprättas som komplement till utbildningen

I Sverige finns idag (2016) inget gemensamt standardiserat sätt för att insamla, benämna eller lagra geodata, Regeringen bestämde därför hösten 2013 att en svensk standard för geodata skulle börja att införas. Arbetet med Svensk geoprocess påbörjades samma år. Projektet med att ta fram en Svensk geodatastandard har nu pågått i tre år och till halvårsskiftet 2016 avslutas projektet Svensk geoprocess för att övergå i implementation av standarden. Svensk geoprocess drivs som ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och Sveriges Kommuner. Rapporten syftar till att undersöka vilka avgörande faktorer som kan ha inverkan vid implementation av en nationell infrastruktur för geodata i kommunal verksamhet. För att undersöka området genomförs rapportarbetet med en trestegsmetod där varje steg bygger på föregående. I det första steget genomförs en omvärldsanalys där arbetet med en nationell infrastruktur för geodata studeras i de nordiska länderna. Rapporten behandlar även det gemensamma EU-arbetet som har genomförts inom området. I det andra steget baserat på den framkomna informationen genomfördes ett enkätutskick till alla Sveriges kommuner med frågor kring arbetet med Svensk geoprocess. I det sista steget baserat på genomförd enkät, har en intervjuer med sex utvalda personer genomförts för att förfina och utvidga svaren från enkäten. Dessa tre steg har slutligen gemensamt mynnat ut i de viktigaste faktorerna för en implementering av Svensk geoprocess. Dessa sex faktorer är: Kommunikation, Huvudaktörer (i detta fall kommuner, systemleverantörer och Lantmäteriet), Förvaltning, Tid, Ekonomi och Personal. Resultatet kan komma till nytta för projektet Svensk geoprocess och alla verksamheter som kommer att behöva ta beslut i frågan om implementering av Svensk geoprocess.

I detta arbete skapar jag nya låtar för att undersöka och förmedla olika låttypers kännetecken inom svensk folkmusik, vilket kan betraktas som etyder. Etyder kan vara övningsstycken avsedda att ge möjlighet att lära ut en instrumentalteknisk konst, en vanlig form inom västerländsk konstmusik men inte alls lika etablerat inom svensk folkmusik, där det inte finns en lika formaliserad skolbildning. Med utgångspunkt från deskriptiva studier och egen analys av ett urval av typlåtar, har jag med skapande som metod utvecklat en tolkning av vad jag undersöker där tolkningen och låten vuxit fram iterativt, därför kan detta betraktas som en kvalitativ och explorativ undersökningsprocess. Målsättningen har varit att efterlikna de traditionella melodierna med fokus på stilistiskt karaktäristiska egenskaper, men där låtarna/etyderna samtidigt ska kunna stå på egna ben konstnärligt. I processen har jag utvärderat och delvis utvecklat nya kompositionsmetoder och inlärningsmetoder i ljuset av vad som haft kreativ potential. Arbetet beskriver olika metoder för skapande inom folkmusik och den kreativa potentialen i olika metoder diskuteras mot bakgrund av erfarenheterna från projektet. / In this work, I create new tunes to investigate and convey the characteristics of different tune types in Swedish folk music, which can be considered as etudes. Etudes can be exercises intended to provide an opportunity to teach an instrumental art, a common form in western art music but not at all as established in Swedish folk music, where there is no equally formalized schooling. Based on descriptive studies and my own analysis of a selection of tune types, I have with creation as a method developed an interpretation of what I examine where the interpretation and tune has emerged iteratively, in what can be considered a qualitative and exploratory research process. The aim has been to imitate the traditional melodies with a focus on stylistically characteristic features, but where the tunes / etudes should at the same time be able to stand on their own artistically. In the process, I have evaluated and partly developed new composition methods and learning methods in the view of what had creative potential. The work describes different methods for creation in folk music and the creative potential in different methods is discussed in the light of the experiences from the project. / <p><strong>Rättvikspolska av Tommy Lundgren</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Farfars Reinlender av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, basfiol - Ingrid Rodebjer, fiol</p><p><strong>Vals av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Drill-Experiment av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Kungsgården av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, fiol</p><p><strong>Orsapolska, Orsapolska2 av Tommy Lundgren</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Triolpolska av Tommy Lundgren, Porland (trad)</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Springlek och Finnskogspols av Tommy Lundgren </strong>- </p><p>Tommy Lundgren, fiol - Alice Evensen Landström, fiol - Albin Myrin, klarinett</p><p><strong>Den sista brudmarschen av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, fiol - Ingrid Rodebjer, fiol</p>

Bakgrund och problem Gigekonomin är ett framväxande fenomen på arbetsmarknaden. Arbetet inom matbudsbranschen organiseras genom digitala plattformar och buden anses ofta vara egenföretagare. Den svenska modellen har utvecklats genom åren på så vis att arbetsmarknaden ska regleras via förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I den svenska lagstiftningen är det inte tydligt vem som ska klassas som arbetsgivare utan det bedöms via faktiska sakförhållanden och tidigare praxis. De som sysselsätter sig med enklare gigarbete är främst migranter vilket tenderar att utöka denna problematik, framför allt genom deras okunskap om svensk arbetsmarknad. Det finns en risk för att gigarbetare och traditionella arbetare kommer att ställas mot varandra. Idag hotar ett eventuellt EU-direktiv gällande plattformsarbete den svenska modellen då lagstiftning inskränker partssamarbetet. Syfte och metod Syftet med studien var att öka förståelsen för gigekonomin i förhållande till den svenska modellen. För att öka denna förståelse valdes en kvalitativ metod där 15 semistrukturerade intervjuer genomfördes med olika parter i den svenska modellen. Respondenterna var arbetare inom gigekonomin och informanterna representerade ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation. Resultat och slutsats Studien konkluderar att den svenska modellen utmanas av gigekonomin. Det är av yttersta vikt att arbetsgivarbegreppet reds ut i förhållande till gigekonomin eftersom det är avgörande för hur partssamarbetet ska fortlöpa. Gigarbetarnas medvetenhet om hur svensk arbetsmarknad är tänkt att fungera är likaså viktigt. Ett EU-direktiv kan komma att påverka den svenska modellen genom tvingande lagar som i vissa fall kan gå emot praxis. / Background and problem The gig economy is an emerging phenomenon in the labor market. The work in the food delivery industry is organized through digital platforms and the couriers are often considered to be self-empolyed. The Swedish model has developed over the years in such a way that the labor market is to be regulated through negotiations between trade unions and employers’ organizations. In Swedish legislation, it is not clear who is to be classified as an employer, it is assessed via actual facts and previous practice. Those who engage in simpler gig work are mainly migrants, which tends to expand this problem, primarily through their lack of knowledge of the Swedish labor market. There is a risk that gig workers and traditional workers will be pitted against each other. Today, a potential EU directive regarding platform work threatens the Swedish model as legislation restricts party cooperation. Purpose and method The purpose of the study was to increase the understanding of the gig economy in relation to the Swedish model. To increase this understanding, a qualitative method was chosen where 15 semi-structured interviews were conducted with different parties in the Swedish model. The respondents were workers in the gig economy and the informants represented a trade union and an employers’ organization. Results and conclusion The study concludes that the Swedish model is being challenged by the gig economy. It is of the utmost importance that the employer concept is sorted out in relation to the gig economy, as it is decisive for how the party cooperation is to proceed. The gig workers' awareness of how the Swedish labor market is intended to function is also important. An EU directive may affect the Swedish model through mandatory laws that in some cases may go against practice.

Background and problem: On January 1st 2019 the new accounting standard IFRS 16 was implemented which requires lessees to capitalize operating leases, hence moving the lease information from the footnotes on to the balance sheet. When capitalizing operating leases in quantitative studies, researchers have been able to state that it also has an effect on the income statement as well as on financial indicators, and have based on this tried to predict what effect capitalization of operating leases would have on the lessee’s underlying business. However, the expectations lack academic published empirical evidence and, above all from a period after the implementation of IFRS 16. Research question and Aim: By answering the research question “How has the introduction of IFRS 16 affected the business of lessees within the Swedish retail industry?”, the study aims to understand the impact IFRS 16 has had on the businesses of lessees within the Swedish retail industry. Theory: Previous literature has identified how capitalization of operational leasing can potentially affect parts of the business. The identified parts have been summarized in a conceptual framework, which defines what is meant by the business. The conceptual framework consists of the four different perspectives: leasing policy; reporting process; raising capital; financial goals. Method: The study has applied a qualitative method, using semi structured interviews for collecting empirical support. The respondents consisted of Chief Financial Officers, accounting specialists and accounting managers who represented Swedish retail industry lesses. Result and contribution: The study has found that lessees operates in two worlds, where the transition to IFRS 16 has occurred but where the lessees still add additional accounting according to IAS 17. Furthermore the results show that IFRS 16 enables for interpretation and assessment, which lessees have solved by centralizing processes for business and decision making concerning leasing. The insights can offer guidance for lessees that are on the verge of implementing the new accounting standard. At the same time the results complement the literature with a previously understudied perspective and thereby contributesto a more holistic view regarding the consequences of implementation of IFRS 16. / Bakgrund och problematik: Den 1 januari 2019 infördes den nya redovisningsstandarden IFRS 16, som numera tvingar leasetagare att kapitalisera operationell leasing och därmed förflytta information om leasingåtaganden från fotnoterna till balansräkningen. Vid kapitalisering av operationell leasing har forskare genom kvantitativa studier kunnat konstatera att det även får implikationer på såväl resultaträkningen som finansiella nyckeltal, för att sedan försöka förutspå vad kapitalisering av operationell leasing skulle ha för påverkan på den underliggande verksamheten. Däremot saknar förväntningarna akademiskt publicerade empiriska belägg, och framförallt från en tid då IFRS 16 trätt i kraft. Forskningsfråga och syfte: Genom att svara på forskningsfrågan “Hur har införandet av IFRS 16 påverkat verksamheten för leasetagare inom den svenska detaljhandeln?”, ämnar studien att förstå vilken påverkan införandet av IFRS 16 har haft på verksamheten för leasetagare inom den svenska detaljhandeln. Teoretisk förankring: Tidigare litteratur har identifierat hur kapitalisering av operationell leasing potentiellt kan komma att påverka delar inom verksamheten. De identifierade delarna har summerats i ett konceptuellt ramverk, som definierar vad som avses med verksamheten. Det konceptuella ramverket består av de fyra olika perspektiven: leasingpolicy; rapporteringsprocess; kapitalanskaffning; finansiella mål. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ metod i form av semi-strukturella intervjuer för insamlandet av empiriskt underlag. Respondenterna bestod av ekonomichefer, redovisningsspecialister och redovisningschefer, vilka representerade leasetagare verksamma inom den svenska detaljhandeln. Resultat och bidrag: Studien har funnit att leasetagare befinner sig i två världar, där det har skett en övergång till IFRS 16 men att leasetagare fortfarande tilläggsredovisar enligt IAS 17. Därtill visar resultaten att IFRS 16 möjliggör för tolkningar och bedömningar, vilket leasetagare har löst genom att centralisera arbets- och beslutsprocesser gällande leasing. Insikterna kan tänkas erbjuda en vägledning för leasetagare som står inför att tillämpa den nya redovisningsstandarden. Samtidigt kompletterar resultaten litteraturen med ett tidigare understuderat perspektiv och medverkar därmed till en mer holistisk förståelse vad gäller följderna av IFRS 16.

Efter nyligen utförd lärarutbildning bör nyexaminerade lärare vara bekanta med nyare forskning som är relevant inom utbildningsvärlden. Redan verksamma lärare som genomgått utbildning för en längre tid sedan, kanske inte kan förväntas ha samma uppdaterade syn på vad forskningen anser vara den mest gynnsamma undervisningspraktiken. Enligt de forskningsbelägg som finns bör engelska undervisas på engelska i första hand för att gynna elevers lärande. Av tidigare forskning kan utläsas att alla lärare inte är bekväma med att använda endast målspråket. Forskningen visar även på att elevers förstaspråk kan vara användbart, till exempel genom arbetssätt som bygger på translanguaging eller användandet av kodväxling. Vet aktiva lärare om hur förstaspråket och målspråket kan samverka? Här undersöks hur verksamma lärare ställer sig till forskning som finns om att engelskundervisning bör hållas på engelska så långt det är möjligt. Dessutom är det av relevans att svara på om lärarnas tankar kring sin undervisning liknar eller skiljer sig från den praktik som forskningen förespråkar. Därför ställs frågan också hur lärare undervisar och använder sitt muntliga språk samt varför. En mindre grupp lärare som undervisar i engelska 4–6 intervjuas och delger sina tankar om hur de undervisar och varför. Resultatet av denna studie visar hur några verksamma lärare kan anses ha en syn på undervisningspraktik som stämmer överens med det aktuell forskning förespråkar.

What values does a state notable building express when it not only represents prosperity values but also carries burdensome memories from people's lives? In what ways does the preservation of a former madhouse/mental hospital affect our understanding of the field of mental illness? This essay intends to research a former mental hospital, located in the city of Vadstena in Sweden, which today operates as a hospital museum. In this study the old mental hospital has been defined as a difficult cultural heritage. Through an architectural analysis of the building together with literature studies from previous work within cultural heritage the study aims to understand how the site today contributes and affects our understanding of mental illness and care. By examining our past from a distinctive perspective the study shows how Vadstena Hospital Museum today plays a significant role in how the psychiatric historical representation is treated and experienced today. Through difficult and complex cultural heritage humans' less desirable actions and events have the opportunity to be seen, heard, felt and discussed from a different perspective.

In this master thesis we aim to answer the question: “which are the most prominent attitudes thathistory teachers have towards history educational textbooks” and “what kind of teaching materials are history teachers using when they choose to relinquish the educational textbook”. There are quite a fewstudies regarding the content in educational textbooks however, studies aimed at exploringteachers’ views and attitudes towards these textbooks are few. In northern Europe we havethe luxury as teachers to have a say in what kind of teaching material and what sources weuse in our history teaching; in contrast, many other countries’ where the teaching materialare strictly monitored and the curriculum states exactly what should be taught. This may bewhy we almost exclusively have found studies regarding our subject within the Swedish historical community. However, none of these researchers have done any major survey with aquantified research method within this field of knowledge. That is where we aim to focusour research for this master thesis. Furthermore, what we have found through our researchis that teachers’ attitudes towards and usage of educational textbooks are far more diversethan prior research have shown. Within this thesis we also aim to widen the field ofknowledge regarding how teachers seek and collect teaching materials outside the educational textbooks. Based on a survey with answers from a total of 85 teachers we quantify which parts of thehistory textbooks these teachers find problematic in their everyday use regardless ofwhether it is about historical content or historical doing. We also investigate whether thereare differences in the answers based on professional years.

Syfte &amp; Frågeställning Studiens syfte var att ta reda på gymnasters beskrivning av trygga idrottsmiljöer, samt deras rekommendationer för att uppnå trygga idrottsmiljöer. Frågeställningarna var: Hur beskriver gymnaster trygghet? Hur beskriver gymnaster en trygg idrottsmiljö? Vilka rekommendationer ger gymnaster till tränare, gymnaster, föräldrar, organisationsledare och Svenska Gymnastikförbundet för att uppnå trygga idrottsmiljöer? Vilka rekommendationer ges i litteratur och tidigare forskning som kan kopplas till gymnasternas rekommendationer? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts via intervjuer. Sex aktiva eller före detta elitgymnaster mellan 17–27 år deltog i studien, från disciplinerna manlig artistisk gymnastik, kvinnlig artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik och truppgymnastik. Intervjuguiden skrevs utifrån input från Svenska Gymnastikförbundet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen var en blandning av induktiv och deduktiv. Resultat Resultatet visade en beskrivning av otrygga och trygga idrottsmiljöer. Deltagarna beskrev att i en trygg miljö kan man vara sig själv, man är inte ensam och man har en god kommunikation. I en otrygg miljö är man rädd för att misslyckas och att vara sig själv. Fem huvudteman framkom utifrån intervjuerna; rekommendationer till tränare, till gymnaster, till föräldrar, till organisationsledare och till Svenska Gymnastikförbundet. Slutsats Resultatet visade att tränare upplevdes vara de som hade störst påverkan på att skapa en trygg idrottsmiljö. Resultatet visade även att det upplevs vara Svenska Gymnastikförbundet som har störst ansvar för att visa vad som accepteras inom gymnastik och vilken kultur man vill skapa. Det anses även vara deras ansvar att få fler gymnaster att vilja hålla på med gymnastik längre, och att välbefinnande ska prioriteras framför att nå prestation och resultat, för att skapa en tryggare idrottsmiljö.