I det här examensarbetet har utvecklingen av den svenska politiken kring biodrivmedel under perioden 1975–2020 undersökts. Detta i syfte att öka förståelsen för de politiska motiv som legat till grund vid utformningen av politiska styrmedel samt hur sambanden mellan styrmedel och biodrivmedelsproduktion utvecklats. I rapporten ingår granskningen av de propositioner och underlagsrapporter som varit grund till svenska styrmedel riktade mot biodrivmedel. Styrmedelsförslagen har beskrivits och vissa skillnader mellan underlagsrapporter och slutgiltigt förslag har diskuterats. De motiveringar och politiska mål som hänvisas till i styrmedelsförslagen har satts i en bredare kontext för att beskriva hur utvecklingen sett ut. Utvecklingen av biodrivmedelsmarknaden har samtidigt undersökts med hjälp av Energimyndighetens årliga rapporter samt årsredovisningar och offentliga uttalanden från de största biodrivmedelsproducenterna. Vad denna genomgång visat är att biodrivmedel använts som ett medel för att minska användningen av fossilbaserad bensin och diesel för att nå målen inom ett flertal olika politikområden. I början av tidsperioden var det främsta målet att öka den svenska energiförsörjningstryggheten, det målet kompletterades sedan med mål om att minska hälso- och miljöskadliga utsläpp. Att minska utsläppen av växthusgaser började sedan bli allt mer prioriterat och har under de senaste 20–30 åren varit det främsta målet. Vilka målsättningar som biodrivmedel kopplats till har skiftat under tidperioden och det har även funnits skillnader mellan olika styrmedel under samma tidsperiod. Forsknings- och utvecklingsstöd har varit fokuserade på att omvandla inhemska råvaror till biodrivmedel. Finansiella- och administrativa styrmedel har i stället främst varit utformade för att öka andelen biodrivmedel i den totala mängden drivmedel och inte för att öka den inhemska produktionen. Efter Sveriges inträde i EU har en stor del av den svenska biodrivmedelspolitiken varit utformad till att uppfylla de EU-direktiv som funnits. De styrmedel som existerat har haft en tydlig koppling till hur den svenska biodrivmedelsmarknaden utvecklats men sambandet är komplext och det har även funnits andra faktorer så som oljepriset som också haft en påverkan på utvecklingen. / In this thesis, the development of Swedish biofuel policy during the period 1975–2020 were investigated. The goal was to increase the understanding of the political motives behind the formulation of policy instruments and how the links between policy instruments and biofuel production have developed. A review of policy instruments targeting biofuels were conducted and presented in the report. The basis for the policy proposals has been summarized and some differences between the suggested policy and the final proposal have been discussed. The justifications and policy objectives referred to in the proposals have been put in a broader context to describe the development. The development of the biofuel market was investigated using the reports compiled annually by the Swedish Energy Agency, as well as previous compilations from several journals. What these reviews have shown is that biofuels have been used as a means of reducing the use of fossil-based petrol and diesel to achieve the targets in several different policy areas. At the beginning of the period, the main goal was to increase Swedish energy security, which was then supplemented by the goal of reducing harmful emissions. Reducing greenhouse gas emissions then became an increasing priority and has over the past 20–30 years been the main goal. The objectives to which biofuels have been linked have both changed during the period, and there have also been d¬ifferences between different policy instruments during the same period. Research and development support have been focused on converting domestic raw materials into biofuels, while financial and administrative instruments have mainly been designed to increase the share of biofuel use within the total use of transportation fuels and not to increase domestic production. Since Sweden's entry into the EU, a large part of the Swedish biofuels policy has been designed to comply with the EU directives that have existed. The policy instruments that have existed have had a clear connection to how the Swedish biofuels market has developed, but the relationship is complex and there have also been other factors that have affected the development, such as the oil price.

Syftet med denna studie är att bidra till efterfrågat empiriskt material gällande hur intressentengagemang implementeras i företag, hur detta påverkar arbetet med hållbara värdekedjor och vilka möjligheter och utmaningar som detta medför. Studien är baserad på sex intervjuer med svenska verkstadsindustriföretag, vilka belyser hur intressentengagemang används i organisationen för att främja hållbarhet i dess värdekedjor. Studien indikerar att intressentengagemang är en del av företags hållbarhetsstrategier och utgör en del i hållbarhetsarbetet i stort. Resultaten ger argument för att intressentengagemang i värdekedjan drivs på en lägre nivå där kommunikation är den gemensamma nämnaren, med direkt hänvisning till brist på tid och resurser, olika prioriteringar och kompetensbrist. Trots detta ges belägg för att intressentengagemang skapar drivkraft till innovation, ökad kunskapsspridning och gemensamt värdeskapande.

Syftet med studien var att undersöka hur supporterklubbarna till SHL-föreningarna ser på hanteringen av dem för att vidare koppla det till den kommersiella riktningen SHL-föreningarna innehar. För att svara på syftet har två frågeställningar uppkommit i form av 1) Hur upplever supporterklubbarna i SHL att deras respektive ishockeyföreningar behandlar dem? Och 2) Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika SHL-föreningars hantering av supportrarna? Informationsinsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer av respondenter aktiva inom supporterklubbar. Den analysmetod som vidare användes var tematisk analys och där uppkom tre huvudteman i form av 1) kommunikation, 2) generellt supporterskap och 3) supporterklubben och föreningens förhållande till varandra. I den genomförda analysen följdes de teoretiska ramverken McDonaldisering och hegemoni med kopplingar till den tidigare forskningen och informationsinhämtningen. Resultat som framkom under studien var att för att de mjuka värdena hos supportrarna skall uppnås behöver de känna sig hörda och respekterade vilket visar på vikten av en fungerande kommunikation mellan supporterklubben och SHL-föreningen. Vidare uppkom resultatet att de supporterklubbarna som har en god kommunikation och relation med SHL-föreningen har en ökad förståelse för de kommersiella besluten. / The purpose of the study was to investigate how the supporters' clubs of the SHL associations view the management of the supporters in order to further connect it to the commercial direction of the SHL-associations. To answer the purpose, two questions have arisen in the form of 1) How do the supporter clubs in the SHL feel that their respective ice hockey associations treat them? and 2) What similarities and differences are there between different SHL associations' handling of the supporters? Information collection took place through semi-structured interviews with respondents active in supporter clubs. The analysis method thematic analysis was used where three main themes in the form of 1) communication, 2) general supportership and 3) the relationship between the supporters' clubs and the association emerged. In the conducted analysis, the theoretical frameworks of McDonaldization and hegemony were followed with connections to the previous research and information gathering. Results that emerged during the study were that in order for the soft values of the supporters to be achieved, they need to feel heard and respected, which shows the importance of a functioning communication between the supporters' club and the SHL-associations. Furthermore, the result emerged that the supporter clubs that have a good communication and relationship with the SHL-associations have an increased understanding of the commercial decisions.

Arbetet tar sikte på de rättsliga förutsättningarna kopplade till skjutvapenanvändning inom ramen för det gränsöverskridande polissamarbete som planeras mellan Norge och Sverige. Frågeställningen uppkommer mot bakgrund av den gemensamma polisstation som ska uppföras på gränsen mellan de två länderna, som ska inhysa norska och svenska polisanställda. En av målsättningarna med detta varaktiga samarbete är operativ samverkan, där polis ska kunna ingripa på båda sidor gränsområdet, oavsett om deras territoriella tillhörighet är norsk eller svensk. Uppsatsen huvudrubrik är en parafras på devisen ”ingen skatt utan lag” (nullum tributum sine lege), ett uttryck för den legalitetsprincip som är central både inom det skatterättsliga och det straffrättsliga området. Vidare anspelar underrubriken om gränslöshet på att territorialgränsen inte ska utgöra något hinder för brottsbekämpning myndigheter, och inte om någon vårdslöshet från polisens sida. Arbetets syfte är att utreda de förutsättningar som föreligger för ett gränsöverskridande, operativt samarbete, samt vilka rättsliga hinder som finns för ett sådant samarbete och hur dessa kan åtgärdas. Utifrån de konstitutionella och folkrättsliga utgångspunkterna krävs för svenskt vidkommande att en lag om utländska tjänstepersoners befogenhet att vidta myndighetsåtgärder på svensk mark stiftas. Samarbetet som sådant behöver fastställas i en bilateral överenskommelse mellan Norge och Sverige i syfte att åstadkomma en förbindelse i folkrättslig bemärkelse. I arbetet utreds de internationella överenskommelser som länderna ingått beträffande gränsöverskridande polisiärt samarbete. Både Sverige och Norge har antagit Schengenkonventionen och Prümrådsbeslutet, och har ingått en rad nordiska samarbeten om polisiär samverkan. Sverige har anslutit sig till Atlasrådsbeslutet, vilket Norge inte har gjort. Däremot har ett bilateralt avtal med liknande bestämmelser som det i Atlasrådsbeslutet träffats mellan Sverige och Norge. Vidare jämförs svensk och norsk nationell lagstiftning, särskilt inom polisrättens område. Ländernas lagstiftning är relativt närliggande, med liknande struktur och uppbyggnad. En skillnad i ländernas respektive lagstiftning utgörs dock av de regleringar som omgärdar polisens tjänstevapen. Svensk polis bär skjutvapen på kroppen i tjänstgöring, medan den norska polisen förvarar skjutvapen i tjänstebilen. I normalfallet ska norsk polis inhämta godkännande från operationscentralen för att få använda tjänstevapnet i varje enskild situation. Skillnaden medför svårigheter avseende den operativa del som planeras i det gränsöverskridande samarbetet, då svensk polis i nuläget inte kan operera beväpnade på norsk mark.   Skillnaden mellan respektive lands syn på polisens beväpning innebär att en fullskalig operativ verksamhet inte kan företas av svensk polis på norskt territorium. För att harmonisera rätten krävs lagstiftning på området. Eftersom en majoritet inom den norska poliskåren ställer sig positiva till att bära vapen permanent, tycks det finnas bättre förutsättningar för en sådan lagändring att ske från norskt håll än att svensk polis anpassar sig efter den norska synen på vapen. Skulle svensk polis övergå till att, inom ramen för samarbetet, låsa in sina vapen när de företar ingripanden på norskt territorium, innebär det att de frångår sin starkt förankrade princip gällande att svensk polis ska vara beväpnad i yttre tjänst. / The aim of the thesis is to investigate the legal conditions connected to the use of firearms within the cross-boundary police cooperation that is planned between Norway and Sweden. The question at issue is based on the joint police station that is to be built on the border between the two countries, which will house both Norwegian and Swedish police officials. One of the main targets of this permanent cooperation is operative collaboration, in the terms of police being able to intervene on both sides of the border, no matter their territorial residence. The main heading of the thesis is a paraphrase on the expression “no taxes without a legal basis” (nullum tributum sine lege), expressing the principle of legality which is central to both fiscal- and criminal law. Moreover, the sub-heading on borderlessness alludes to the thought of the territorial limit not constituting a barrier for the law enforcement authorities, and not to any carelessness on behalf of the police. The purpose of the thesis is to investigate the conditions for a cross-boundary, operative cooperation, together with the legal obstacles that exists for such a cooperation and how these can be addressed. Due to the constitutional and international basis that is required from a Swedish standpoint, foreign officials’ authority to carry out official duties on Swedish territory must be legislated. The cooperation per se must be established in a bilateral agreement between Norway and Sweden in order to reach a connection in the sense of international law. In the thesis, the international agreements which both countries have entered regarding the cross-boundary police cooperation are examined. Both Sweden and Norway have implemented the Schengen convention and the Prüm agreement, and they have agreed to several Nordic agreements regarding police cooperation. Sweden has implemented the Atlas Network Agreement, which Norway has not. However, Norway and Sweden have entered a bilateral agreement based on a similar content as the Atlas Agreement. Furthermore, the national legislation of Sweden and Norway are compared, especially within the area of police law. The legislations are relatively adjacent, as to the structure and formation. One difference between the countries’ separate legislations is shown by the rules surrounding the service weapons used by the police. Swedish police officers carry firearms attached to the body while in service, whereas the Norwegian police officers contain their firearms in the patrol car. Normally, Norwegian police officers must receive permission from the operational centre in order to use the service weapon in any situation. This difference in legislation entails difficulties concerning the operative tasks that are planned within the cross-boundary cooperation, as Swedish police cannot operate armed on Norwegian territory in the current situation.   The difference in each country’s view on arming the police means that a full-scale operational establishment cannot be undertaken by Swedish police on Norwegian territory. In order to harmonise the law, there needs to be legislative measures on the subject. Since a majority of the Norwegian police officials have a positive stance in regards of permanently carrying weapons, there seems to be a better position to carry out such an amendment of the law in Norway, as opposed to the Swedish police conforming to the Norwegian approach on firearms. If the Swedish police were to lock their weapons in the patrol car when carrying out official duties in Norwegian territory as a part of the collaboration, it would implicate that they abandon the firmly established principle of being armed when performing patrol duty.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet. Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter. Den ena kretsar kring ett samhällsperspektiv där olika juridiska faktorer används retoriskt för att framhäva valet som rimligt. Den andra utgår ifrån ett familjeperspektiv, där det externa synliggörs genom konsekvenserna de får för den egna familjebilden.  Resultatet visar samtidigt på de erfarenheter paren har av att genomföra assisterad befruktning i Sverige. Dels beskrivs upplevelserna utifrån utsatthet, där rollen som vårdtagare och homosexuell framställs som en dubbel sårbarhet. Dels framkommer resonemang om acceptans, genom vilken paren hanterar och föregår bristande bemötande med olika argument som reducerar potentiella stressorer.

Syftet med denna studie är att undersöka genom en kritisk diskursanalys påståendet avseende att den svenska socialtjänsten omhändertar muslimska barn. 26 nyhetsartiklar har valts ut där 10 är från Expressen och Aftonbladet och 16 nyhetsartiklar från Al Jazeera, BBC Arabic, TRT Arabi, Al-Sharq, International Union Of Muslim Scholars, Al-Quds Al-Arabi och Arabi21. Nyhetsartiklarna har analyserats genom den kritiska diskursanalysen. Vid analysering av empirin identifierades 4 diskurser, två från svenska nyhetsmedia och två från arabiska nyhetsmedia. Dessa fyra diskurser är: “Desinformation, falska påstående och lögner”, “säkerhetshot och förhöjd säkerhetsrisk”, “kritik mot svenska myndigheter och systemet” och “religiösa, kulturella och rättvisa aspekter”. Ofta använder sig skribenterna av en objektiv modalitet som innebär att de framställer sina egna åsikter som sanning. I de svenska nyhetsartiklarna visas intertextualiteten då citaten bygger på att läsaren har en bakgrundsinformation om kampanjen då exempelvis namnen från kampanjen skiljer sig i olika artiklar. Intertextualiteten gällande de arabiska nyhetsartiklarna visar på information kring den pågående debatten och använder rubriker som vi förväntas att förstå i relation till debatten. Diskurserna i de svenska nyhetsartiklarna skiljer sig väsentligt från de arabiska diskurserna. Återkommande i de svenska nyhetsartiklarna gavs det utrymme för offentliga personer och myndigheter att uttalas sig om kampanjen. Utrymme gavs även till personer som har varit aktiva eller är aktiva inom kampanjen och anser att socialtjänsten kidnappar muslimska barn. Medan i de arabiska nyhetsartiklarna var det familjer som har fått sina barn omhändertagna av socialtjänsten som gavs mest utrymme att komma till tals och berätta deras upplevelser. Det som vi såg som en gemensam nämnare för båda var att ingen socialarbetare kom till tals. / The purpose of this study is to examine through critical discourse analysis the assertion regarding that the Swedish social service taking custody of Muslim children. 26 news articles have been selected where 10 are from Expressen and Aftonbladet and 16 news articles are from Al Jazeera, BBC Arabic, TRT Arabi, Al-Sharq, International Union Of Muslim Scholars, Al-Quds Al-Arabi and Arabi21. The news articles have been analyzed through Faircloughs critical discourse analysis. Through the analysis 4 discourses have been identified, two from the Swedish news media and two from the Arabic news media. These four discourses are: “Disinformation, false claims and lies”, “security threat and increased security risk”, “criticism of Swedish authorities and the system” and “religious, cultural and justice aspects”. Often the writers use an objective modality which means that they present their own opinions as the truth. In the Swedish news articles, the intertextuality is shown as the quotes are based on the reader having background information about the campaign as, for example, the names from the campaign differ in different articles. The intertextuality regarding the Arabic news articles shows information about the ongoing debate and uses headlines that the readers are expected to understand in relation to the debate. The discourses in the Swedish news articles differ significantly from the Arabic discourses. Recurring in the Swedish news articles, space to speak was given for public figures and authorities to comment on the campaign. Space to speak was also given to people who have been or are active in the campaign and believe that the social service is kidnapping Muslim children. While in the Arab news articles, it was families who have had their children taken into custody by social services who were given the most space to speak and tell their experiences. What we saw as a common denominator for both was that no social worker were asked to speak up.

Formålet med denne opgave er at undersøge nordmænd og svenskeres perception og forståelse af dansk udtale. Tidligere undersøgelser af nabosprogforståelsen i Skandinavien har nemlig vist at nordmænd præsterer bedre end svenskere når det kommer til at forstå talt dansk. Dette er blandt andet blevet forklaret med at der er større ligheder mellem det norske og det danske ordforråd. Spørgsmålet er om nordmændene også klarer sig bedre end svenskerne hvis de kun testes på ord der er samme på dansk, norsk og svensk. Dette undersøges gennem et eksperiment bestående af en ordforståelsestest hvor 171 norske og 147 svenske gymnasieelever lytter til danske ord som de skal oversætte til sit modersmål. I alt testes 30 ord som indeholder forskellige svækkede konsonanter, eller som af andre anledninger kan forventes at være svære at forstå. Ordene bliver testet isoleret, altså uden kontekst. Konklusionen er at nordmænd også forstår talt dansk bedre end svenskere når leksikale forskelle mellem sprogene er udlignede. Selvom der på overfladen er forskel på de norske og svenske informanters forståelse af talt dansk, kan der også ses en del ligheder i forhold til deres perception og forståelse af de enkelte ord.

In 2021, Sweden was ranked as the European country with the highest number of fatal shootings per million inhabitants. As a result, gang violence is described as a national crisis and has turned in to one of the main debate themes among political parties ahead of the parliamentary election in 2022. In the debates on gang violence, it is often linked to migration politics. Swedish Television (SVT) has broadcasted numerous programs on gang violence, and these programs are the main material used in this study.  Drawing on feminist- and critical whiteness theory I examine how ideas of gender, whiteness and Swedishness interplay in the construction of gang violence as a national crisis. By using a retrotopic, a security politic and an affective theoretical perspective it is possible to analyze who is portrayed as vulnerable or problematic in relation to the gang violence. A further ambition of this study is to investigate the connection between folkhem nostalgia and the construction of gang violence as a national crisis. I argue that the Swedish exceptionalism is being used to establish collective feelings of folkhem nostalgia, which contributes to the understanding of gang violence as a national crisis. Based on a thematic analysis (Braun & Clark 2006) I show how feelings of folkhem nostalgia are used to establish narratives of a threatening and problematic Other; a male non-white threat within the nation. Further, the debates and documentaries broadcasted on SVT can be seen as part of political and national interests, where a (hi)story of folkhemmetas a part of the Swedish exceptionalism is being used to establish certain feelings and perceptions related to gender and race. This enables a placement of gang violence in another place, in another culture and in another body.

Jag har med hjälp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som på något sätt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och två särskilda händelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt några klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar på hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framställs som bärare av, på om det förekommer några nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt på om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sätt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jämföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har även funnit att det sportjournalistiska textmaterialet är starkt präglat av nationalistiska diskurser, och även av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism. Jag gör därtill antagandet att Zlatan Ibrahimovic placeras i en invandrarkategori i stor utsträckning på grund av sitt namn och på grund av den svenska dialekt han talar, eftersom både språk och den språkliga aspekten namn, utgör viktiga identitetsbestämmande markörer i den starkt nationalistiska kontext som sport och sportjournalistik kan anses utgöra. Jag finner även att de diskurser som dominerar i textmaterialet stämmer överens med och snarare stärker än försvagar rådande diskursordning kring svenskhet och kring den i den nuvarande diskursiva och samhälleliga praktiken utbredda dikotomin svensk-invandrare, såsom den diskursordningen beskrivs av flera av de i detta arbete refererade teoretikerna.

Syfte:Eftersom medierapportering är en viktig faktor som kan påverka allmänhetens förtroende gentemot tandvården är syftet med studien att undersöka hur tandvården framställs i pressen.Material & metod:För att undersöka vad och hur mycket svensk press har rapporterat om tandvården mellan 2007 – 2018 i allmän samt negativ mening användes två källurval. Det ena urvalet kallades för det breda källurvalet och inkluderade all svensk redaktionell press i retrievers mediearkiv. Det andra källurvalet kallades för det begränsade källurvalet och inkludera endast sex räckviddstarka källor. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av metoden Media innehållsanalys.Resultat: Den totala publiciteten om tandvård i allmän mening var som högst år 2008, därefter har den minskat i jämn takt. Den negativa rapporteringen har varit ojämn med tydliga ökningar vissa år som kan härledas till specifika händelser som rör tandvården. Inom den negativa rapporteringen skrevs det om tandläkare som blivit av med sin legitimation samt att det inom tandvården förekommer slarv, felbehandling, överbehandling och fusk. Men framförallt skrevs det negativt om tandvårdssystemets funktionssätt och att tandvården är dyr. Slutsats: Genom att jämföra tillgängliga kundnöjdhet och förtroende mätningar med den negativa samt allmänna medierapporteringen, kunde vi inte konstatera att medierapporteringen har påverkat allmänhetens förtroende mellan 2007 - 2018. Vi fann bland annat att när det väl skrivs negativt om tandvården riktades främst kritik mot privattandvården, trots detta var förtroende- och kundnöjdhetsnivå högre för privattandvården jämfört med folktandvården. Fortsatta studier behövs för att undersöka hur medierapportering påverkar individens förtroende för tandvården. / Aim:The aim of this study is to investigate how Swedish dental care is represented in the media, since it is an important factor that can affect the public's trust in dental care.Material & method:To investigate what was written and how much was written in both general and negative sense about dental care in the Swedish press between 2007 - 2018, two source selections were used. One selection was called the broad source selection and included all Swedish editorial press in retriever's media archive. The second source selection was called the limited source selection and included only six powerful sources. The material was analyzed both quantitatively and qualitatively using Media content analysis. Result:The overall publicity on dental care in general sense was at its most 2008, thereafter it decreased at a steady pace. The negative reporting has been uneven with clear increases in some years that can be attributed to specific events relating to dental care. In the negative reporting it was written about dentists who got rid of their license and that in dental care there is carelessness, malpractice, over-treatment and cheating. But mostly, it was written negatively about the functioning of the dental care system and that dental care is expensive.Conclusion:By comparing available customer satisfaction and trust measurements with the negative and general media reporting, we were unable to conclude that media reporting has affected public trust between 2007-2018. We found, among other things, that when it was written negatively about dental care, criticism was mainly directed at private dental care, despite this trust and customer satisfaction levels were higher for private dental care compared to public dental care during the same period. Further studies are needed to investigate how media reports affects peoples trust in dental care.