The intent of this paper is to examine the conditions for Swedish filmmakers with the short film format as final goal. Through a qualitative study we investigate what paths there are for distributing short films through the digital platforms available today. We do this by interviewing some of the most experienced and successful short film creators in Sweden and one of Sweden's main financier in film creation, to provide as just image of the branch as we can. Short films with financing from the state and regional financiers rarely has any focus on economic gain. They are rather intended to help form filmmakers and give them an opportunity to establish themselves prior to further filmmaking. The main digital platform in Sweden is SVT Play, witch is much based on the fact that SVT is part of sponsoring a big part of the government financed short films. The greatest problem we found is the availability for short films through digital platforms, since SVT Play most often has exclusive rights and only buy viewing rights during periods. When you want to distribute your short film, the most important aspect is the context, the film should not only appeal the audience it reaches but it also has to appeal the audience in the situation where it reaches them. / Vi undersöker förutsättningarna för filmskapare i Sverige med kortfilmsformatet som slutmål. I form av en kvalitativ studie tar vi reda på vilka vägar det finns för att distribuera sina kortfilmer med hjälp av dagens digitala plattformar och hur dessa nyttjas. Detta görs genom att intervjua några av Sveriges mest erfarna och framgångsrika kortfilmsskapare och en av Sveriges största finansiärer av filmskapande för att skapa en så korrekt bild av branschen som möjligt. Det kompletteras med en kvantitativ enkätundersökning ämnad att skapa en generell bild av svenskars konsumtion av statligt och regionalt finansierad kortfilm. Kortfilmer med statligt och regionalt stöd har sällan något fokus på ekonomisk vinning. De är snarare ämnade att forma filmskapare och ge dem en möjlighet att grunda inför fortsatt filmskapande. Den huvudsakliga digitala plattformen är SVT Play, på grund av att SVT är med och sponsrar en stor del av de statligt och regionalt finansierade kortfilmerna. Det största problemet vi funnit är tillgängligheten för kortfilmer på digitala plattformar, då SVT Play oftast har exklusiva rättigheter och bara har visningsrättigheter periodvis. Då man vill sprida sin kortfilm handlar det främst om kontexten, att filmen inte bara ska tilltala publiken den når utan också tilltala publiken i den situation publiken är i då den når den.

Ett företagsekonomiskt problem är att kompetenta medarbetare är en begränsad tillgång som organisationer måste konkurrera om. Employer Brandings trestegsprocess och framförallt det första steget i processen, så kallat “Employee Value Proposition”, kan hjälpa organisationer att skapa ett arbetsgivarvarumärke med attraktiva karaktärsdrag som medarbetare attraheras av. Studiens fenomendrivna forskningsgap är att beskriva vilka attraktiva karaktärsdrag som är relevanta i en svensk kontext utifrån ett medarbetarperspektiv. Studien grundade den empiriska insamlingen på teoretiska beskrivningar av tre karaktärsdrag: ansvarstagande, inkluderande samt anpassningsbar och lyhörd. En till största del kvantitativ enkät med tre kvalitativa inslag i form av fritextfrågor användes. Empirin tolkades med en tematisk analys och de på förhand bestämda teman var studiens teoretiska karaktärsdrag. Resultatet blev att karaktärsdragen hade en relevans men att det fanns skillnader mellan den teoretiska och empiriska beskrivningen. Tre nya empiriska beskrivningar utvecklades som är överensstämmande med de nuvarande och potentiella medarbetarnas bild av en attraktiv arbetsgivare i en svensk kontext. / A business administration problem is that qualified employees is a limited asset that organizations must compete for. Employer Branding's three-step process and, above all, the first step in the process "Employee Value Proposition" can help organizations to create an employer brand with attractive characteristics that employees are attracted to. The study's phenomenal driven research gap is to describe which attractive characteristics are relevant in a Swedish context from an employee perspective. The study based the empirical collection on theoretical descriptions of three characteristics: 1) accountability, 2) inclusion and 3) adaptability and responsive. A largely quantitative survey with three qualitative elements in the form of free text questions was used. The data was interpreted with a thematic analysis and the themes where the theoretical characteristics of the study. The result was that the characteristics had a relevance but that there were differences between the theoretical and the empirical descriptions. Three new empirical descriptions were developed that are consistent with the current and potential employees' image of an attractive employer in a Swedish context.

Detta är en receptionsstudie om mottagandet av ett urval av Colin Nutleys filmer och serier, om hur dessa filmer togs emot av svenska kritiker. Genom en närläsning av recensioner vill denna studie forska kring hur det offentliga samtalet ser ut, samt att ta reda på om man kan koppla kritiken till auteurteorin. Studien undersöker vilka återkommande stildrag och metoder Nutley använder sig av i sitt filmskapande, samt hur kritikerna kommenterar detta i sina recensioner. Slutsatsen i denna studie besvarade hur det offentliga samtalet ser ut samt hur det går att koppla till ett auteurperspektiv.

Syftet med detta projekt är att få förståelse för hur ett forskningsprojekt fungerar och hur det är upplagt. Under våren 2020 har jag studerat förekomster av narrativa referenter och semiotiska typer i satsliknande enheter i svenskt teckenspråk. Jag gör en kvantitativ analys av samtliga referenter och semiotiska typer i tre kategorier: NarrativReferent1, NarrativReferent2 och NarrativReferent3. Resultatet visar att NarrativReferent1 har 70%, NarrativReferent2 har 28% och NarrativReferent3 har 2%. Det innebär att NarrativReferent3 har betydligt mindre referenter än övriga kategorier, däremot har kategorin NarrativReferent1 flest referenter. Det kan bero på att man med NarrativReferent1 alltid börjar konstruera en referent i satsliknande enhet, och där etablerar man referenten. Om det skulle komma en annan referent under samma tidsintervall så lägger man till den i NarrativReferent2.  Resultatet visar att referenten ’pojke’ har en central roll och semiotiska typer visar att konstruerad handling har flesta antal i NarrativReferent1. Däremot att referenten ’hund’ har flest referenter och semiotiska typer, visar att osynligt surrogat och avbildande tecken har flest antal i NarrativReferent2. / The aim of this project is to gain an understanding of how a research project works and how it is organized. During the spring 2020 I investigate occurrences of narrative referents and semiotic types in clause-like units in Swedish Sign Language. I conduct a quantitative analysis of all referents and semiotics types of three categories: NarrativeReferent1, NarrativeReferent2 and NarrativeReferent3.  The results show that NarrativeReferent1 has 70%, NarrativeReferent3 has 28% and NarrativeReferent3 has 2%. This means that NarrativeReferent3 has considerably fewer referents than the other categories, whereas the category NarrativeReferent1 has the highest number of referents. This could be a result of NarrativeReferent1 being used first to construct a referent in a clause-like unit, but when the referent has already been established and another referent appears within the same time span, this will be added to NarrativeReferent2. The results show that the referent ‘boy’ clearly has a central role, and semiotic types show that constructed action has the highest number of cases in NarrativeReferent1. However, the referent ‘dog’ has the most referents and semiotics types show that invisible surrogate and depicting signs have the highest number of cases in NarrativeReferent2.

I denna uppsats analyseras det hur genus representeras och framställs i de tre svenskproducerade filmerna Call Girl (Mikael Marcimain, 2012), Monica Z (Per Fly, 2013) och Svinalängorna (Pernilla August, 2010). Filmerna kommer från en självständig katalog som visar upp en mångfald av filmer och tv-serier som gjorts inom det senaste decenniet där samtliga präglats av ett historiskt återblickande av det svenska 1960-och 1970-talet. Den historiska perioden var en omvälvande tid för kvinnorörelsen som ledde till stora förändringar som vidare har påverkat vår samtid. Studiens övergripande syfte undersöker hur historieförmedlingen och representationen av genus framställs i filmerna. Med stöd av det teoretiska ramverket förs resonemang fram om att kvinnorepresentationen uppvisar ett individualiserat porträtt av kvinnor, som på grund av deras samhällsposition söker förebilder och stöd i deras yttre och inre genusrelationer. Intersektionalitet används som perspektiv för att påvisa hur samverkande maktordningar förekommer i representationen. I den historiska porträtteringen ges ett kritiskt granskande av kvinnornas levnadsvillkor tillsammans med budskap som menar till att stärka och stödja kvinnor. Filmerna kan ses som samtida källor då det historiska återblickandet består av föreställningar och värderingar som återfinns i vår samtid.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse samt en ökad kunskap om attityderna gentemot svensk gangsterrapp. Utifrån syftet och vad uppsatsen vill uppnå författades fyra forskarfrågor: ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska massmedier?”, ”Hur kan attityderna gentemot gangsterrapp i svenska massmedier förstås utifrån moralpanik och tredjepersonseffekten?”, ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i diskussionsforum?”, ”Hur kan attityderna förstås utifrån teorin om encoding/decoding samt tredjepersonseffekten?”. Metod och material: Uppsatsens metodkapitel inkorporerar ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning rörande teorin om tredjepersonseffekten, rappmusikens inverkan på samhället och mediernas roll i hur musikgenren uppfattas. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorin om Encoding/decoding, moralpanik samt tredjepersonseffekten. Metoden som studien har förlitat sig på är en kombination av receptionsanalys och netnografisk observation av attityder uttryckta i svensk massmedia samt i diskussionsforum. Huvudresultat: Studiens huvudresultat indikerar på att det finns både negativa och positiva attityder gentemot svensk gangsterrapp. Dessa attityder uttrycks i både massmediala sammanhang samt i diskussionsforum. Vad som fastslagits är att den negativa responsen musikgenren får möta i mediala sammanhang går att härleda till moralpanik, samt att de opinionsbildare och makthavare som uttrycker dessa attityder visar prov på tredjepersonseffekten då dessa individer hävdar sig vara opåverkade av musikens budskap och är mer benägna att uttrycka en oro för allmänhetens ”risk” att bli påverkad. Vidare visar resultaten att mottagarna av gangsterrappen meddelande/budskap läser det med en kritiskt/förmedlande läsning och oppositionell läsning.

Den här uppsatsen undersöker tre valda huvudspår i Julius Evolas (1898–1974) andliga och filosofiska tankevärld som går att återfinna hos svensk extremhöger idag. De valda huvudspåren handlar om strävan efter en återgång till en andlig världsbild istället för materialism, en naturlig social hierarki istället för en konstgjord baserad på materiella tillgångar – och kvinnor och män i den heliga hierarkiska ordningen. Dessa idéer identifieras inom ramen för undersökningen också i tre av Evolas egna skrifter - Revolt against the modern world, Ride the tiger och Men amongst the ruins. Undersökningen utgår från kritisk diskursanalytisk teori och genomförs i form av en fallstudie på följande samtida svenska högerextrema tankesmedjor och alt-right-medier på internet: ”Motpol.nu”, ”Maskulint.se” och ”Svegot.se”. Där analyseras publicerat material under perioden 2018-01-01 till 2020-04-30, för att ge en bild av de fenomen, särdrag och företeelser som där framträder i en nationell diskurs i olika politiska budskap och som går att härleda till Evolas andliga föreställningsvärld.

Syftet med kandidatuppsaten är att skapa en större förståelse för hur Talent Management tillämpas hos svenska verkstadsindustrier. Fokuset ligger på hur verkstadsindustrier definierar både begreppen Talent Management och talang. Resultatet visar att deltagande organisationer har spridda definitioner av både Talent Management och talang. Dock finns det likheter mellan alla organisationers definitioner. Vidare fastställer resultatet att organisationer sällan arbetar med Talent Management efter enbart ett synsätt och dess praxis, utan arbetssätten sträcker sig ofta över ett flertal synsätt. För att förklara skillnaderna i definitionsvariationen tillämpas till stor del tidigare forskning inom området. Ett flertal teorier om varierande perspektiv på synsätt används som ett teoretiskt verktyg i studien. Studien genomförs med en kvalitativ forskning där sex semistrukturerade intervjuer med Talent Management-utövare från svenska verkstadsindustrier representeras. Resultatet från intervjuerna jämförs sedan med den tidigare forskningen i en analysdel där ett flertal ämnen mynnar ut diskussionsmaterial som presenteras i uppsatsens avslutande del. Faktorer till vad en talang representeras av bekräftar tidigare forskning likväl som ytterligare faktorer framförs som avgörande. Organisationers hantering av medarbetare med hjälp av Talent Management beror till stor del av organisationernas egna unika kulturer och värderingar, vilket till stor del bekräftar den tidigare forskningen inom ämnet. Genom detta kan resultatet av denna kandidatuppsats verka som ett komplement till den tidigare forskningen inom den svenska kontexten. Vidare kan även uppsatsen användas som ett underlag till praktikersamhället inom Talent Management-området gällande aktuella konkurrensfördelar, utmaningar och prioriteringar för verkstadsindustrier. / The purpose of the study was to form a greater understanding how Talent Management is implemented in Swedish engineering industries. Focusing on how the engineering industries define both the concepts of Talent Management and Talent. The result shows that the participating organizations have diverse definitions for both concepts, however, there are similarities found in all organizations definitions. Furthermore, the result states that organizations rarely work with Talent Management based on only one approach and practice, instead the working methods often extend over several approaches. To explain the differences for the definitions, an extensive application to previous research was applied. Several theories on the different perspectives on practices are used in the study. The study was conducted using qualitative research, which consisted of six semi-structured interviews with Talent Management-coworkers from Swedish engineering industries. The results from the interviews were compared with previous research and after analysis, several topics were presented in the discussion and conclusion. The research confirmed previous determined factors as well as additional ones. Organizations' management of employees with Talent Management, strongly depends on the organizations' own unique cultures and values, which essentially confirms previous research in the subject. Through this, the results of this study complement the previous research but now in Swedish context. Furthermore, the study can also be used as a basis for the practicing community within the Talent Management area to face current competitive advantages, challenges, and priorities for engineering industries.

Majoriteten av den ull som produceras av svenska får har under flera år slängts eller bränts upp. Samtidigt importerar svenska textilföretag tonvis med ull för miljoner kronor varje år. Detta problem uppmärksammades för några år sedan och ett antal svenska företag har sedandess börjat producera produkter av den svenska ullen. I denna kvalitativa studie har en undersökning gjorts för att sammanställa för- och nackdelar med att producera textilprodukter i svensk ull. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio olika företag som idag jobbar med materialet. Resultatet av studien visar att det största problemet med ullproduktion inom Sverige är bristen på en strukturerad infrastruktur inom inköp och produktion. Fördelar med att producera textila produkter i svensk ull är att det är ett materialmed goda egenskaper för flera användningsområden. Det är ett hållbart materialval då ullen annars går till spillo. Närheten till materialet underlättar även kontrollen över att helavärdekedjan sköts på ett etiskt och hållbart sätt. / The majority of the wool produced by Swedish sheep has been discarded or burned for several years. At the same time, Swedish textile companies import tons of wool for millions of swedish crowns each year. This problem was brought to attention a few years ago and a number of Swedish companies have since started to produce products from the Swedish wool. In this qualitative study, an investigation was conducted to compile the pros and cons of producing textile products in Swedish wool. Semi-structured interviews have been conducted with ten different companies that are currently working with the material. The results of the study show that the biggest problem with wool production in Sweden is the lack of an organized infrastructure in purchasing and production. The advantage of producing textile products in Swedish wool is that it is a material with good properties for several applications. It is a sustainable choice of material as the wool is otherwise wasted. The proximity to the material also facilitates the control of the entire value chain being managed in an ethical and sustainable way.

Ofrivillig ensamhet är ett komplext problem som blivit än mer diskuterat på grund av pandemin som råder. I Sverige känner sig många unga personer ensamma i sitt hem eller bostadsområde. Ofrivillig ensamhet kan i längden leda till negativa hälsoeffekter vilket motiverar insatser från flera olika håll. En tänkbar lösning är att främja social interaktion genom den fysiska miljöns utformning. Studiens syfte är därför att undersöka om och hur ett antal fastighetsföretag arbetar med att möjliggöra möten och sociala kontakter i sina bostadsområden. Genom intervjuer med representanter från sju fastighetsföretag undersöks vilken typ av social interaktion, utifrån teorin om tunna band, som planeringen syftar till och hur förutsättningarna för möten ser ut. Resultaten pekar på att företagen främst planerar för starka band, vilka förutsätter svaga band som möjliggörs genom spontana möten. Slutsatser från studien är att förutsättningarna för att möjliggöra spontana möten skiljer sig mellan områden, vilka innehar olika betydelser som påverkar möjligheten till spontana möten. Problematik med kriminalitet och otrygghet är aspekter som påverkar dessa förutsättningar. Insatser i den fysiska miljön kan med fördel kompletteras av sociala insatser för att skapa goda förutsättningar för användningen. Ofrivillig ensamhet behöver angripas från flera håll varav samhällsplaneringen kan vara en del av lösningen. / Involuntary loneliness is a complex problem that has been discussed even more because of the prevailing pandemic. In Sweden, many young people feel alone in their home or residential area. Involuntary loneliness can in the long run lead to negative health effects, which justifies efforts from several different directions. One conceivable solution is to promote social interaction through the design of the physical environment. The purpose of the study is therefore to investigate if and how a number of real estate companies work to enable meetings and social contacts in their residential areas. Interviews with representatives from seven real estate companies examine the type of social interaction, based on the theory of weak ties, which the planning aims at and what the conditions for meetings look like. The results indicate that the companies are primarily planning for strong ties, which require weak ties that are made possible by spontaneous meetings. Conclusions from the study are that the conditions for enabling spontaneous meetings differ between areas, which have different meanings that affect the possibility of spontaneous encounters. Problems with criminality and insecurity are aspects that affect these conditions. Efforts in the physical environment can advantageously be supplemented by social efforts to create good conditions for use. Involuntary loneliness needs to be tackled from several directions, of which urban planning can be part of the solution.