Hur blir vi bättre på att rädda liv? Hur förbättrar vi kvalitén på mötena med våra patienter? Kvalitetssystem inom sjukvården är ett svar på de ovannämnda frågorna. Kvalitetssystem i vården inkluderar verktyg som tillåter användaren utföra analyser på patientdata i syfte att förbättra vårdkvalitén. Detta gör man genom att leta efter mönster i patientdata som lett till negativa utfall. År 2019 implementerade Region Dalarna ett kvalitetssystem med namnet Medrave M4. Sedan dess har regionen inte utvärderat användning av systemet. För att ernå nya perspektiv kring fördelar och nackdelar med kvalitetssystem i vården redogörs användningen avMedrave M4 i Region Dalarna i denna rapport, detta utifrån vårdpersonalens perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som föreligger med ett kvalitetssystem. Således avgöra om kvaliteten på vården har ändrats sedan RegionDalarna implementerade Medrave M4. Studiens frågeställning har kunnat besvaras genom att granska tidigare forskning, analysera insamlade data, intervjuer, utför en fallstudie och observera kvalitetssystemet Medrave. Resultatet visar att det finns fördelar med att använda kvalitetssystem i vården. Exempelvis kunde Region Dalarnas primärvård genomföra vaccinationer av Covid – 19 mer effektivt med hjälp av kvalitetssystemet. Systemet möjliggjorde för personalen att enkelt identifiera patienter i mest behov av vaccin. Vidare gör ett kvalitetssystem även det möjligt för verksamheter att jämföra resultat med andra verksamheter, vilket har visat sig gynna organisationsutveckling. Kvalitetssystem kan också fungera som ett verktyg för forskning inom vården. Man har sett att enheter som använder kvalitetssystem har mindre förskrivning av onödiga läkemedel till patienter. Nackdelarna med användandet av systemet är att man har sett att det finns en liten risk att patientdata läcker ut. Studien visade också att kvalitetssystemet inte interagerade optimalt med andra system, vilket kan försvåra arbetet för personalen. Det går även att se att de råder brist på kunskap gällande kvalitetssystemets fördelar bland vårdpersonal. Detta kan i sin tur leda till att systemet avskaffas i onödan av verksamheter. / How do we become better at saving lives? How do we improve the quality of the encounters with our patients? Quality systems in the healthcare are functioned and designed to answer the above-mentioned questions. They include tools that allow the user to perform analysis on patients’ data to improve the quality of care. One does this, by looking for patterns in the data that results in negative outcomes. In the year of 2019, Region Dalarna implemented a quality system named Medrave M4. Since then, an evaluation on the use of this quality system within this region has yet not been done. As a way of getting new perspectives on the benefits and cons of quality systems in the healthcare, this thesis chose to evaluate the use of Medrave M4in Region Dalarna. The purpose was to find out what the strengths, weaknesses, opportunities, and threats were with the system. And to determine if the quality of care has improved since Region Dalarna implemented the system. The study's questions have been answered by reviewing previous research, analysing collected data, interviewing relevant people, and observing the Medrave quality system. These parameters have been compared and have been analysed to answer the questions in depth. By analysing the collected data from these sources, the results are that the benefits of utilizing quality systems in the healthcare are diverse and many. The primary care of Region Dalarna managed the vaccinations of Covid–19 much better because of the quality system. It allowed them to easily identify patients in most need of the vaccinations. The quality system has also allowed comparison of results with other organisations. It also supports research and made it possible to reduce unnecessary prescription of medicine to the patients. The disadvantages of using the system are that there is a risk of patient data being leaked. The study also showed that the quality system did not interact optimally with other systems, which can make the work for the staff more difficult. It has also been seen that there is a lack of knowledge within the staff regarding the benefits of the quality system, this in turn can lead to the business unnecessarily abolishing the system.

The thesis investigates the view and knowledge among large versus small and medium sized enterprises (SME) regarding the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). To enable a broad collection of data the study carries out semi-structured interviews and surveys on companies and stakeholders within the Swedish energy sector, as well as a literature review. The aim of the thesis is to identify the expected strengths, weaknesses, opportunities and threats and the knowledge base within the Swedish energy sector. Furthermore, the aim is to analyze potential consequences of implementation and to suggest potential mitigations where possible. The results indicate that large companies and SMEs to a great extent identify the same challenges and possibilities. However, large companies on average have a higher knowledge level than SMEs. The potential reasons behind this include differences in reporting time frame, level of engagement among sustainability responsible roles, lack of specific ESRS and difficulty in applying the directive. The greatest challenges relate to information dissemination in general and internally, information and data collection along the value chain, implementation for SMEs, increasing the knowledge level among companies and the structure of the directive. The potential solutions include different types of systemic structuring, collaborative efforts and extended responsibilities for stakeholders and authorities. Overall, the directive will entail positive changes and implement CSR as a statutory aspect, however, the directive still requires improvement to fully reach its’ desired potential. / I avhandlingen undersöks synen på och kunskapen om implementeringen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) bland stora kontra små och medelstora företag (SME) i den svenska energisektorn. För att möjliggöra en bred insamling av data grundas studien på semistrukturerade intervjuer och enkäter hos företag, intervjuer med intressenter och en litteraturstudie. Syftet med avhandlingen är att identifiera förväntade styrkor, svagheter, möjligheter och hot samt kartlägga kunskapsbasen inom den svenska energisektorn. Vidare är syftet att analysera potentiella konsekvenser av implementeringen och föreslå potentiella åtgärder där det är möjligt. Resultaten visar att företag oavsett storlek i stor utsträckning identifierar samma utmaningar och möjligheter. Inom stora företagen finns dock i genomsnitt en högre kunskapsnivå än hos de små och medelstora företagen. De potentiella orsakerna till detta är bland annat skillnader i tidsramar för rapportering, graden av engagemang hos hållbarhetsansvariga, brist på specifika ESRS och svårigheter att tillämpa direktivet. De största utmaningarna gäller informationsspridning externt och internt, information och datainsamling inom värdekedjan, genomförande för små och medelstora företag, ökad kunskapsnivå bland företag och direktivets struktur. De potentiella lösningarna inkluderar olika typer av systemstrukturering, insatser och ansvarskrav för berörda parter och myndigheter. På det hela taget kommer direktivet att medföra positiva förändringar och göra företagens hållbarhetsansvar till en lagstadgad aspekt, men direktivet behöver fortfarande förbättras för att fullt ut nå sin önskade potential.

Karlstad står inför sin största stadsomvandling i modern tid. Fler bostäder, utökad och förbättrad stadskärna, förnyad infrastruktur för både tåg-, buss-, bil-, gång- och cykelresenärer är delar av kommunens vision inför 2030. Handelsindex tyder på fortsatt goda förutsättningar till konsumtion. En efterlängtad satsning på ett nytt handelskvarter mitt i centrala Karlstad får äntligen startbesked och en ny modern handelsplats med inslag av kulturhistoriskt intressanta lokaler tar vid. En saluhall tillkommer, något man trodde var efterlängtat och därmed skulle locka besökare. Men utfallet visade sig bli annorlunda. Med höga förväntningar invigdes år 2016 den sista etappen av handelskvarteret Valvet. Kort efter öppning har förhoppningarna om Valvets nysatsning för centrumutvecklingen i staden raserats, den respons man förväntade och det kundflödet man räknade med uppstod aldrig. År 2017 tar man beslutet att avveckla handelsverksamheten för att istället satsa på restaurangverksamhet och nöjen i lokalerna. Syftet med arbetet är att studera källorna till varför etableringen av Handelskvarteret Valvet inte lyckades leva kvar. Michael Porters konkurrensstrategi, femkraftsmodellen, samt Porters generiska basstrategier utgör det teoretiska ramverket och för att berika den kvalitativa studien har intervjuer gjorts med personer i direkt anknytning till projektet om Valvet. Annan datainsamling har skett via dokument från Karlstad kommun och också publicerade artiklar i värmländska tidskrifter. Resultatet visar att på att det finns flera orsaker till att etableringen inte lyckades i den utsträckning man först önskade. Klimatet har förändrats i centrum i takt med ökad e-handel och externhandel, konkurrensen har således ökat. Samtidigt har ett bristfälligt kundunderlag skapat en övertro på en av huvudaktörerna, kundflödet blev bristfälligt och påverkade hela handelskvarteret negativt. Värdeskapande faktorer har varit svaga, däribland utformning, synergieffekter och hyresgästmixen. Antydan till en förskjutning i centrum, från konsumtion till upplevelser, har möjligen också haft en inverkan vid etableringen. / Karlstad faces its greatest urban transformation in modern times. More housing, expanded and improved city centers, renewed infrastructure for train, buses, cars, pedestrians and cyclists are all part of the municipality's vision by 2030. The trade index indicates continued favorable conditions for consumption. An anticipated investment in a new commercial district in the center of Karlstad is finally launched, and a new modern shopping center with elements of historical- and cultural interesting areas is taking place. A market hall is added, something that was thought to be wished-for and would attract visitors. But the outcome turned out to be different. With high expectations in 2016, the final stage of the shopping center Valvet was opened. Soon after opening, the hopes for Valvet's new initiative for city center development were gone. The response expected and the anticipated customer flow never occurred. In 2017, the decision is taken to discontinue the shopping center, to instead change the concept into restaurants and a giant event park. The purpose of this work is to study the sources of why the establishment of Valvet shopping center failed. Michael Porter's competitive strategy, the five forces analysis model, constitutes the theoretical framework. In order to enrich the qualitative study, interviews have been made with people directly related to the project Valvet. Other data collection has been carried out via documents from the municipality but also published articles in Värmländska newspapers. The result shows that there are several reasons why the establishment failed to the extent that was first desired. The climate has changed in the city center in line with increased e-commerce and external trade, competition has thus increased. At the same time, a deficient customer base has created a superstition about one of the main players, the customer flow became deficient and had a negative effect on the entire trading district. Value-creating factors have been weak, including design, synergy effects and the tenant mix. The hint of a shift in the center, from consumption to experiences, may also have had an impact on the establishment.

Vid industriell produktion så uppstår värme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mängd värme blir kvar som restvärme. Företagen inom industrin strävar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvärmen och den energin som denna innehåller. Idag är det vanligaste användningsområdet i Sverige för restvärme från industrin att denna används i närliggande fjärrvärmenät. Ibland finns inte denna möjlighet eller är begränsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvärme. Denna rapport är ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon. Syftet med arbetet är att undersöka möjligheterna kring elproduktion av restvärme från svensk industri. Climeon är ett företag som utvecklar en process där elektricitet produceras från en värmekälla vid låga temperaturer, 70-120°C. Processen har många fördelar gentemot de alternativ som finns idag för elproduktion inom motsvarande temperaturintervall. Ett användningsområde för Climeons teknik kan därför vara industrins restvärme om värmen återfinns i lämpligt temperaturintervall och form. En undersökning av några utvalda branscher inom svensk industri har därför utförts med syftet att kartlägga deras förekomst av restvärme samt deras synsätt och attityd kring restvärmeutnyttjande. Visst fokus har även lagts på att undersöka attityder kring elproduktion av restvärme hos svensk industri. Undersökningen utfördes i två delar; en enkät som skickades ut samt en intervju som utfördes på telefon. Totalt omfattade undersökningen 17 företag och sju branscher. För varje bransch redovisas deras restvärme, procentuellt fördelad inom olika temperaturintervall, samt deras interna och externa användning av restvärme. För varje företag redovisas grad av mognad samt en mindre bedömning kring branschens potential för elproduktion av restvärme. Generellt för alla branscher redovisas den procentuella fördelningen av restvärmen, deras synsätt och attityd, drivkrafter och organisering kring energifrågor. Från industrins perspektiv har en analys för fyra alternativ för användning av restvärme utförts; Göra ingenting, Intern Användning, Fjärrvärme samt Elproduktion. Baserat på dessa analyser har sedan fyra branscher identifierats med potential att producera elektricitet från sin restvärme. Branscherna Pappers- och Massaindustrin samt Stål- och Metallindustrin bedöms ha god potential att producera elektricitet från restvärme, medan potentialen bedöms som tämligen god hos branscherna Kemisk Industri samt Övrig Processindustri.

Syfte Rapportens syften var att undersöka möjligheter för att ta fram en upcyclingskollektion i Sverige, där materialet är överbliven och obrukad andrahandstextil som Human Bridge samlat in. Metod En kvalitativ forskningsstrategi med induktiv forskningsprocess har använts som metodansats. Den kvalitativa forskningen är mer flexibel och mindre strukturerad än den kvantitativa. Utöver litteraturstudier är rapporten huvudsakligen baserad på en semistrukturerad intervju med personal från Human bridge. För att analysera den insamlade datan användes Business Model Canvas och SWOT-analys. Resultat Resultatet visar att det finns potential för en upcyclingskollektion, men även en del risker. Exempelvis ser vi att det finns en kunskapsbrist när det gäller textil inom organisationen men att det inte råder brist på upcyclingsmaterial. Originalitet/Värde I motsats till majoriteten av forskning vi kunnat hitta, så fokuserar denna rapport på upcycling som en affärsmodell istället för som en designstrategi. / Purpose The purpose of the report was to investigate possibilities for producing an upcycling collection in Sweden, where the material is leftover second hand textiles collected by Human Bridge. Method A qualitative research strategy with an inductive research process has been used as a methodological approach. Qualitative research is more flexible and less structured than quantitative research. In addition to literature studies, the report is mainly based on a semi-structured interview with staff from Human bridge. Business Model Canvas and SWOT-analysis were used to analyze the collected data. Results The results show that there is potential for an upcycling collection, but also some risks. For example, we see that there is a lack of knowledge regarding textiles within the organization, but that there is no shortage of upcycling materials. Value In contrast to the majority of research we have been able to find, this report focuses on upcycling as a business model instead of as a design strategy.

I och med den ryska invasionen av Ukraina har Försvarsmakten identifierat behovet av en ökad pansarvärnsförmåga. Detta har lett till prov och försök av ett nytt pansarvärnsrobotsystem. Införandet av ett nytt vapensystem med nya egenskaper är en utmaning. När detta vapensystem är en pansarvärnsrobot vars förmåga inom markstridande förband har varit nedprioriterade i flera år, kan införandet ta tid. Arbetet generera underlag för att belysa de tekniska och doktrinära skillnaderna mellan Robot 58 och befintliga pansarvärnsrobotsystem som brukas i Försvarsmakten. Arbetets tillvägagångssätt var en intervjustudie där fyra individer intervjuades. Dokumentär forskning genomfördes för att komplettera och utvidga den data som samlats in från intervjuerna. De fyra olika pansarvärnsrobotsystemen egenskaper och prestanda analyserades genom en SWOT-analys. Analysen belystes ur Försvarsmaktens grundläggande förmågor, specifikt rörlighet och verkan. Resultatet av analysen visar att även fast systemen är ämnade för samma syfte, är Robot 58 väsentligt mer utvecklad och påvisar varför den tillhör generation fyra till skillnad från de andra robotsystemen. Robot 58 nya egenskaper, däribland indirekt eldgivning, kommer vapensystemet att bidra starkt till den tredimensionella striden för infanteriförbanden och utgöra ett stort hot mot motståndarens mekaniserade förmåga. Det som krävs är att chefer på lägre förbandsnivåer övar med förmågorna Robot 58 har att erbjuda. / Due to the Russian invasion of Ukraine, the Swedish Armed Forces have identified the need for an increased anti-tank capability. This has led to the test and trial of a new anti-tank missile. The introduction of a new weapon system with new characteristics can be a challenge. When this weapon system is an anti-tank missile which capabilities in ground combat units have been down prioritized for several years, the implementation can take time. The purpose of this paper was to generate data to highlight the technical and doctrinal differences between rbs 58 and existing anti-tank missiles used by the Swedish Armed Forces. The approach of the work was an interview study where four individuals were interviewed. Documentary research was conducted to complement the data collected from the interviews. The characteristics and performance of the four different anti-tank missile systems were analyzed with a SWOT analysis. The analysis was highlighted from the perspective of the Swedish Armed Forces' basic operational capabilities, specifically mobility and effectiveness. The result of the analysis showed that even though the systems are intended for the same purpose, rbs 58 is significantly more developed and demonstrates why it is considered to belong as a generation four missile unlike the other anti-tank missile. Rbs 58 new characteristics, including indirect fire mode, will greatly contribute to the three-dimensional battle for infantry units and pose a major threat to the opponent's mechanized units. The requirement is that officers at lower unit levels practice with the capabilities rbs 58 has to offer.