Global ETD Search

11	En didaktisk studie i bokföringens ädla konst Du Andersson, Qun, Selenius, Jan-Erik January 2015 (has links) Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frågor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade på två olika klasser i två olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade på en enkätstudie bestående av 41 frågor, varav 33 stycken var av formen “håller absolut ej med….håller absolut med” med 6 nivåsteg. Resultatet visade sig inte stämma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev från en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprång i sin kunskap och djupare förståelse och motivation gällande momentet bokföring. Studien visade istället på hur den tilltänkta yrkesrollen ekonom motiverar eleven då hen får känna sig viktig och att just den unika kunskapen om bokföring särskiljer eleven från övriga yrkesgrupper. Tankarna om ett bättre och rikare liv visade sig vara av stor vikt för motivation och insikten om lärarens betydelse för sin egen utveckling i lärandeprocessen var betydande. En positiv framtidstro med en stark koppling till lärandet finner vi vara kärnan till en djupare motivation inom kunskapsområdet bokföring. Att läsa ekonomi och bokföring är faktiskt något man kan använda sig av i det verkliga livet utanför skolans väggar, vilket undersökningen gav tydliga svar på. De undervisande lärarna hade mer än väl förmedlat denna insikt! bokföring didaktik ekonomiprogrammet elevperspektiv enkätstudie motivation sociokulturellt perspektiv synligt lärande Social Sciences Samhällsvetenskap
12	"Formativ bedömning är jättebra på grundsärskolan! Om jag inte hade fått använda det vad hade jag haft för alternativ då"? : Bedömningsarbete i grundsärskolan, inriktning ämne / Formative assessment is great in Swedish compulsory special school! If I hadn't been using it what had the option been then "? : The assessment work in Swedish compulsory special school, focus subject Lund, Jenny, Lindfors, Sylvia January 2019 (has links) The purpose of the study is to investigate the formative assessment work in Swedish compulsory special school, for students who read focus subject. The questions are how special educators working with formative assessment in different ways, and how they make the knowledge requirements visible by artefacts as the use of image support, alternative communication, digital tools and more. Theoretical approach consists of previous research on formative assessment. Sociocultural perspective has been used to analyse the results. Qualitative methods in the form of five observations and five interviews were used for the collection of empirical data. Results show that educators are working consistently with formative assessment in different ways and that teacher’s give students feedback for learning forward. In the categories peer assessment and the visibility of the knowledge requirements, it appears on the basis that it appears less in teaching. The study's implications based on the results is to make visible the objectives for students and help them to their own development. It also contributes to further research on the importance of students with intellectual disabilities may need alternative individual adaptations for perceiving information and communication about learning objectives and criteria. The work of visible learning and make students involved in their own development becomes more complicated when the curriculum and syllabuses exist only as text documents. Teachers need to create own image support in the student's immediate environment to increase the possibility for communication about the student's knowledge of the formative process Formative assessment intellectual disability visible learning feedback Swedish compulsory special school Formativ bedömning Intellektuell funktionsnedsättning synligt lärande feedback grundsärskolan Social Sciences Samhällsvetenskap
13	Bedömning och synliggörande av lärande i grundsärskolan och gymnsaiesärskolan / Assessment and visible learning in elementary special school and the upper secondary special school Johansson, Annika, Petersen, Jenny January 2020 (has links) Studiens syfte är att finna hur man arbetar inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan med att synliggöra lärandet för eleverna och bedöma vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Frågeställningarna behandlar vilka metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att synliggöra lärandet samt vilka metoder som används för att bedöma vart eleven befinner sig kunskapsmässigt och vilka metoder lärarna använder för att göra lärandet meningsfullt, hanterbart och begripligt. Kvalitativ metod i form av webbenkäter har använts för insamling av empirin. Den teoretiska ansatsen KASAM har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar på att den metod som lärarna använder mest för att synliggöra lärandet för sina elever är genom muntlig återkoppling. Den metod som lärarna använder sig mest av för att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt är samtal med kollegor. För att göra lärandet hanterbart, begripligt och meningsfullt så tar lärarna reda på vilken lärmetod som passar bäst för eleven, utgår från elevens intresse och har en tydlighet kring mål och syfte med undervisningen. Resultatet visar också på likheter och skillnader i valda metoder för de elever som läser ämnesområde kontra de som läser ämne. Studiens specialpedagogiska implikationer är att ge tips på goda exempel om metoder för bedömning och synliggörande av lärande. Resultatet bidrar till förslag för fortsatt forskning kring effekten av beprövade metoder. / The purpose of this study is to find out best practices for teachers within the compulsory special school and the upper secondary special school in Sweden. The goal is to make the learning visible for the pupils and to assess where the pupils are in terms of knowledge. The study addresses what methods special teachers and special educators use to make the learning visible, to assess where the pupil is in terms of knowledge and what methods teachers use to make learning meaningful, manageable and understandable. Qualitative method in the form of web surveys has been used to gather empirical data. The theoretical approach KASAM has been used to analyze the results. This reveals that the method most teachers use to make the learning visible to their pupils is through oral feedback. The method that teachers use most often to find out where the pupil is knowledgeable is talking to colleagues. In order to make learning manageable, understandable and meaningful, the teachers choose learning method best suited for the pupil based on the pupils interest and have a clear focus on the goals and purpose of the teaching. The result also shows similarities and differences in selected methods for the pupils who read the subject area versus those who read the subject. The study's special educational implications are to give tips on good examples of methods for assessing and making visible learning. The result contributes to proposals for further research on the effect of tried and tested methods. Assessment visible learning developmental disabilities primary school upper secondary school meaningfulness comprehensibility manageability. Bedömning synligt lärande utvecklingsstörning grundsärskola gymnasiesärskola meningsfullhet begriplighet hanterbarhet. Pedagogy Pedagogik
14	Att förstå sitt lärande : En pilotstudie av högstadieelevers uppfattningar om metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska / To understand One's Learning : A pilot study about senior-level students' apprehensions of metacognitive questions in the subjects Art and Swedish Vossman Strömberg, Anneli January 2018 (has links) Syftet med pilotstudien är att pröva hur rekommenderade metoder för att uppmuntra elevers metakognitiva tänkande kan användas. Metakognition handlar om ”att lära att lära” och är relaterat till begrepp såsom återkoppling, självreglering och formativ bedömning. Forskning visar att elever som får träning i metakognition ökar sina prestationer. Ett av skolans mål enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/2017 är att eleverna ska utveckla förmågan att bedöma sina resultat. Jag har undersökt hur elever i årskurs sju besvarar och uppfattar metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska. Eleverna svarade på metakognitiva frågor vid tre olika tillfällen: vid planeringen, under genomförande samt vid utvärderingen av arbetsuppgiften. I samband med frågorna svarade de även på en enkät om hur de uppfattade de metakognitiva frågorna. Avsikten är att använda pilotstudiens resultat för att bereda mark för en större studie. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Resultatet visar att det är väsentligt att lärarna tar reda på elevernas olika förförståelse för de metakognitiva frågorna. Majoriteten av elever upplever de metakognitiva frågorna som oanvändbara, men av olika skäl. Om eleverna inte förstår frågorna tycker de att frågorna blir något utöver arbetsuppgiften. Om eleverna har en hög metakognitiv förförståelse kommer de att anse att frågorna är överflödiga. De flesta eleverna upplevde att de metakognitiva frågorna tog tid från den uppgift de skulle genomföra. Några elever uttryckte stort missnöje, stor frustration och irritation över frågorna. För att metakognitivt tänkande ska kunna tränas metodiskt med avsedd effekt, måste eleverna vara motiverade. En nyckelfaktor är att eleverna förstår vad träningen ska leda till. Detta behöver läraren arbeta med på olika sätt med olika grupper av elever. / This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this. metacognition metacognitive thinking metacognitive questions metacognitive strategies learning to learn feedback self-regulation formative assessment learning strategies visible learning metakognition metakognitivt tänkande metakognitiva frågor metakognitiva strategier lära att lära återkoppling feedback självreglering formativ bedömning inlärningsstrategier synligt lärande Social Sciences Samhällsvetenskap
15	Lästriangeln – en modell för systematisk läsundervisning / The Reading Triangle: A Model for Systematic Teaching of Reading Comprehension Wejrum, Marie January 2017 (has links) International student assessments show that reading comprehension among Swedish pupils has decreased and the Swedish school system has become less successful in compensating for the variety of pupils’ background. The aim of this study is to examine whether the reading triangle, which is an adaption of the text triangle, provides a beneficial model to use at lower secondary level to enhance advanced reading comprehension and to systematize the teaching of reading on the basis of models developed in research on writing. The study draws on Anglo-Saxon and Nordic research on the teaching of reading and writing, as well as theories of metacognition and visual learning. The results show that the reading triangle, after some modifications, can serve as a tool to make pupils aware of their reading process and at what level they read and analyse texts. Moreover, the model can be a tool for teachers to systematize their teaching of reading and clarifying on what levels they need to focus when planning their teaching of reading. The reading triangle the text triangle teaching of reading reading strategies reading comprehension literacy metacognition scaffolding visual learning. Lästriangel texttriangel läsundervisning lässtrategier läsförståelse litteracitet metakognition stöttande undervisning synligt lärande. Specific Languages Studier av enskilda språk
16	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

Page generated in 0.0839 seconds