The purpose of this study is to investigate the children’s mathematics learning through play. The questions to be answered are: how can teachers facilitate children’s mathematics learning through play? How can play affect children’s math learning? Are the children aware of the role of play in their mathematics learning? My method is based on interviews and observations. My informants are three teachers who work in two different preschools. I have interviewed the teachers and have been allowed to observe their work with the children. I have chosen to document the interviews and the observations with the help of a Dictaphone and digital camera. In the interviews, the teachers tell me that they try to capture and use mathematics in different contexts in everyday activities. They add that their duty is to actively work to draw the children’s attention to mathematical problems in an enjoyable and fun way. In my study, I clearly see that plays can facilitate the learning of mathematics.

Genom hela förskollärarutbildningen har lekens betydelse för barns lärande varit tydlig och att vi som förskollärare har ett ansvar att se till att leken ligger till grund för allt som vi gör i förskolan. Syftet med denna studie är att belysa förskollärares förhållningssätt till barns lek i planeringen av verksamheten och på så sätt bidra med kunskap kring hur leken kan ta form i förskolans verksamhet. Genom intervjuer, som analyserats med fenomenografi som metodansats, har de två deltagande förskollärarna visat en uppfattning där de tar barnens lek på allvar. Resultatet visar att förskollärarna har ett förhållningssätt som genomsyras av en barnsyn där barn ses som medmänniskor. Förskollärarna planerar verksamheten på ett sådant sätt att leken får ta en stor plats där också barnen får inflytande. Förskollärares förhållningssätt är ett intressant fenomen som jag efter att ha genomför denna studie menar får konsekvenser för barns lärande och utveckling i förskolan. / Throughout the preschool teacher education, the importance of play for children´s learning has been clear. We as preschool teachers have a responsibility to ensure that play is the foundation of everything we do in preschool. The purpose of this study is to shed light on preschool teachers´ approach to children’s play in the planning of the activity and in that way contribute with knowledge about how play can take shape in the preschool activity. Through interviews, analyzed with phenomenography as a method approach, the two participating preschool teachers have shown a perception where they take children’s play seriously. The results show that preschool teachers have an approach that is permeated by a view of children where children are seen as fellow human beings. The preschool teachers plan activities in such a way that the play can take a large place where the children also have an influence. Preschool teachers´ approach are an interesting phenomenon that after completing this study I mean will have consequences for children´s learning and development in preschool.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de förhåller sig till utomhuspedagogiska aktiviteter i sin dagliga verksamhet.   Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare i en stor stad. De har varierad tillgång till egen förskolegård och därmed varierande förutsättningar till utomhuspedagogik. Deltagarna har varit verksamma inom yrket mellan 2 till 18 år. Resultatet presenteras baserat på studiens två frågeställningar och visar att alla fyra deltagare anser att de utövar, en för dem, god utomhuspedagogik på ett eller annat sätt. De menar att de planerar in sin uteverksamhet spontant och den baseras på barnens inflytande och intressen. Att pedagogerna har en stor roll i utomhuspedagogiken är något som framgår tydligt och att de måste vara närvarande och öppensinnade i deras ledarroller och bli medforskare tillsammans med barnen. I resultatet framgår även att man faktiskt inte behöver en egen gård för att bedriva en god utomhuspedagogik. Att låta barnen få upptäcka sin närmiljö och besöka olika museer eller andra verksamheter är något som gör barns lärande meningsfullt. Alla fyra förskollärare är rörande överens om att utemiljön är viktig och att det är ett extra ”rum” på förskolan, gård eller inte, som man måste ta vara på. / The purpose of this study was to study preschool teacher’s perceptions of how they relate to outdoor education in their daily activities.   The study was completed with qualitative interviews with 4 preschool teachers working in a big city and they have a varied access to their own pre-school yard and different qualifications to perform outdoor educations. The participants have been working in preschools between 2 -18 years.   The results are presented based on the studies two questions of issues and shows that all 4 participants consider that they perform good outdoor education in one way or another. They mean that they plan their outdoor activities spontaneous and based on the influence of the children and their interest. In outdoor education, the teachers have a big roll. They need to be absent, openminded in their roll and become co- researchers with the children. In the results you can see that you don’t need your own pre- school yard to have a good outdoor education. If you let the children discover their local environment and visit museums or other places, makes the education more meaningful. All four pre- school teachers agree that the outdoor space is important, and it should be used as an extra room at the pre-school, with a yard or not, that you have to take care of.

The purpose of this study was to investigate about preschool teacher’s descriptions and working methods regarding the bodily integrity of children. The choice of method became qualitative and five interviews with preschool teachers. The result of this study shows that the child’s bodily integrity is a human right and at the same time important to their self-esteem. When there are routines and a conscious way of working in the preschool, it is possible to prevent children from being offended, both by adults and by other children. In order to teach children about their and others' boundaries, preschool teachers need to be close and provide tools for the children so that they have the possibility to show or say no in their own way. As a preschool teacher, always reflecting on their profession, how to meet, talk and look at the child, it can help to ensure that children's rights are met, and the child is given a sense of value. / Syftet med denna studie var att studera förskollärares beskrivningar och arbetssätt kring barns kroppsliga integritet. Valet av metod blev kvalitativ och fem intervjuer med förskollärare ligger till grund för resultatet. I resultatet framkom det att arbetet med barns kroppsliga integritet är en rättighet för barn och samtidigt viktigt för deras självkänsla. När det finns rutiner och ett medvetet arbetssätt i verksamheten går det att undvika att barn blir kränkta, både av vuxna och av andra barn. För att lära barn om sin och andras gräns gäller det som förskollärare att finnas nära och ge verktyg till barnen så att de har möjligheten att på sitt sätt visa eller säga nej. Genom att som förskollärare alltid reflektera över sin profession, hur man bemöter, talar och ser på barnet kan det bidra till att barns rättigheter blir tillgodosedda och barnet får en känsla av värde.

English as a Foreign Language (EFL) teachers use different strategies to support language acquisition when teaching. This study focuses on one particular strategy: Oral Corrective Feedback (OCF). It is provided to support learners’ oral language skills, and takes numerous potential forms which can either be implemented implicitly and/or explicitly. According to many studies, recast is the type of OCF most commonly used by EFL teachers. Studies demonstrate however, that recast is the least effective approach for EFL learners’ uptake. The aim of this research study is to investigate how Swedish EFL teachers provide students with OCF. In addition, the intention is also to explore teachers’ and students’ perceptions of the usefulness of OCF for their skills development in English. The focus of this research study is on Swedish primary schools of grades 4-6. Two types of data-gathering methods were used in this study: interviews and observations. The results confirm that both explicit and implicit OCF was provided when observing the teachers’ approaches and strategies in classroom settings. Surprisingly, this research study reveals that recast was not favoured by the Swedish EFL teachers as they considered other types of OCF to be more beneficial to EFL classroom settings.

Digitaliseringen sker i snabb takt i samhället vilket gör att frågan om förskolans verksamhet och förskollärare följer med i utvecklingen. 2018 var året då digitaliseringen trädde in i förskolans läroplan och numera är surfplattan ett verktyg som används både i det egna arbetet och i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka om förskollärares förhållningssätt har utvecklats sedan den nya läroplanen togs fram 2018, vilka förutsättningar förskollärare har för att använda surfplattan med ett pedagogiskt syfte samt hur digital litteracitet blir synligt i förskollärarnas sätt att tillämpa surfplattan i arbetet. Studien utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att få förståelse för hur förskollärares förhållningssätt ser ut till surfplattan idag. Hermeneutiken har format studien i samband med att vi har tolkat och studerat förskollärarnas kunskaper och inställningar. I studiens resultat framkommer det att förskollärarnas förhållningssätt utvecklas långsamt och att det personliga intresset är det som driver kompetensutvecklingen framåt. Dock kan styrdokument och forskning hämma utvecklingen av pedagogers förhållningssätt mot surfplattan. Arbetet med digital litteracitet blir synligt genom att barn och förskollärare tillsammans undersöker surfplattans alla möjligheter, vilket ser olika ut beroende på förskola och arbetslagets förutsättningar. / The preschool's activities and preschool teachers follow the development. 2018 was the year when digitization entered the preschool curriculum and nowadays the tablet is a tool that is used both in one's own work and in teaching. The purpose of the studies is to investigate whether preschool teachers' attitudes have developed since the new curriculum was developed in 2018, what prerequisites preschool teachers have for using the tablet with a pedagogical purpose, and how digital literacy becomes visible in the preschool teachers' way of applying the tablet at work. The study is based on a qualitative approach where semi-structured interviews have been used to gain an understanding of how pre-school teachers approach the tablet today. The hermeneutics has been studied in connection with the fact that we have interpreted and studied the preschool teachers' knowledge and attitudes. In the results of the study, it appears that the preschool teachers' approach develops slowly and that personal interest is what drives competence development forward. However, governing documents and research can inhibit the development of educators' approach to the tablet. The work with digital literacy becomes visible through the fact that children and preschool teachers together examine all the possibilities of the tablet, which looks different depending on the preschool and the conditions of the work team.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om förskollärares uppfattningar om materialets betydelse för barnens matematiska lärande. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta yrkesverksamma förskollärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen medierande redskap, proximal utvecklingszon och scaffolding. Studiens resultat visar att en mångfald av material anses av förskollärarna vara av betydelse för barnens matematiska lärande. Material i vardagliga rutinsituationer, till exempel tallrikar, pärlor och siffror, ses som betydelsefulla exempel för barnens lärande och utveckling. Resultatet visar hur material är användbart när man ska arbeta med matematiska områden. Det bidrar till att barnen förvärvar nya kunskaper och begrepp i interaktion med andra barn och vuxna. Resultatet visar betydelsen av att förskollärarna är medvetna om vikten av att synliggöra, benämna och anpassa material som gynnar barnens lärande och utveckling. / The purpose of the study is to contribute more knowledge about preschool teachers' perceptions of the importance of the material for the children's mathematical learning. The method used was semi-structured interviews. Eight professional preschool teachers participated in the study. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on the concepts of mediating tools, proximal development zone and scaffolding. The results of the study show that a variety of materials are considered by the preschool teachers to be important for the children's mathematical learning. Materials in everyday routine situations, for example plates, pearls, and numbers, are seen as important examples for the children's learning and development. The result shows how material is useful when working with mathematical areas. It contributes to the children acquiring new knowledge and concepts in interaction with other children and adults. The result shows the importance of preschool teachers being aware of the importance of making visible, naming and adapting materials that benefit the children's learning and development.

Syftet med studien är att undersöka vad för uppfattningar förskollärare har om sin närvaro i den fria leken i förskolan. Leken är en viktig beståndsdel i barnens livi förhållande till deras lärande. Detta framhålls både inom forskning och i förskolans läroplan, där de betonar vikten med leken som viktig för barn att utvecklas både psykiskt och fysiskt.  I tidigare forskning och bakgrund redogörs forskning kring förskollärarens roll och uppfattningar om den fria leken i förskolan. Teoretiska perspektiv synliggörs om förskollärarens roll i barns fria lek, något som har en inverkan på förskolans verksamhet och läroplanens utformning. Metodvalet för denna studie är semistrukturerade intervjuer, som har tematiserats och färgkodats. Det valda teoretiska perspektiven handlar om förskollärarens roll att vara en aktiv lekpartner kontra observatör i relation till den fria leken. Dessa ligger till grund när vi analyserade resultatet kring vår undersökning. Resultatet visar på att den fria leken i förskolan aldrig någonsin är "fri". Att den fria leken är en svår balansgång för förskollärarna att låta barnen leka fritt och parera mellan att sätta gränser. Slutsatsen visar att beroende på om barn är leksvaga eller lekstarka uttrycker fler av förskollärarna vikten av att vara lyhörd inför barns fria lekar, för att kunna avgöra behovet av vägledning beroende på hur de tolkar barnens behov och fria lekar.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till att arbeta med att barn ska skapa förståelse av sin delaktighet i naturens kretslopp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare gav svar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna har olika erfarenheter av och syn på sin naturkunskapsundervisning, både sin egen från skolan och den som de ska utföra. I resultatet ser vi att de intervjuade förskollärarna ser arbetet med naturens kretslopp som viktigt men att det kan vara komplicerat. Arbetssättet för att lära barn om sin delaktighet i naturens kretslopp varierade beroende på förskollärarnas kunskaper och intressen men en aktivitet som alla nämnde var att vistas i skogen, så att barnen får utforska den. Förskollärarna lyfte även upp fler arbetssätt, exempelvis att följa årstider och gräva ner material i jorden. Slutsatsen är att undervisningen om människans delaktighet i naturens kretslopp för barnen i förskolan får tydliga konsekvenser av förskollärarnas förhållningssätt till ämnet. / The purpose of this study is to examine preschool teachers’ approach to work with children so that they can create an understanding of their participation in the natural cycle of nature. Qualitative semi-structured interviews with eight preschool teachers provided the answers to the study's issues. The results showed that the preschool teachers have different experiences of and view on science education. The results showed that the preschool teachers think of the natural cycle of nature as an important part of their mission but think that it can be complicated. The way to teach varied depending on the preschool teachers’ knowledge and interests but one activity that all of them mentioned was being in the forest so that the children can explore it. The preschool teachers discussed other ways of teaching, for example following the seasons and digging material into the soil. Our conclusion is that the education about humans’ participation in the natural cycle of nature is affected by the preschool teachers’ approach to the subject.

What we are investigating in experience-based essay is children’s free play in preschool. The purpose is to find out exactly how free the so called “free play” is and what interventions from the teachers can result in and contribute to when it comes to children’s play in preschool. Our main questions are: In what way should preschool teachers intervene in children’s playing situations? Should preschool teachers work against stereotypical gender roles everyday play situations? Why is children’s unrestricted play important in preschool? We are starting of this scientific essay by introducing two stories that’s self-experienced in our roles as preschool teachers. In the first story we are writing about a dilemma that occurs when a play situation leads up to the teacher feeling that the best solution is to end the game. In the second story we are describing a dilemma that occurs as the teacher decides to intervene in the children’s play and the intervention results in the children getting bored and eventually decides to leave the game themselves. With the help from different theories and from the knowledge we’ve been taught due to our preschool teacher education, we are reflecting on how we managed these play situations and what we could have done differently. We are doing this to get different point of views to what children’s free play means, get an insight on the act and responsibility of teachers and also to get more insight to what meaning gender specific toys and boundaries possibly can have in children’s play. We are starting the reflection from a gender perspective and are analyzing with the help from a scientific article with the focus on gender specific toys. Our final reflection is that the teachers have a positive attitude towards the free play, but that they are subconsciously controlling with both rules and the way that toys are to be used. Through this work we have come to the conclusion that it is important that the teachers are present, supportive and involved in the children’s play due to its possibility of being a process dealing with real life events. It isalso important to work with equality in children’s play at preschool to break down current unequal structures between genders. / Det vi undersöker med denna erfarenhetsbaserade essä är barns fria lek i förskolan. Syftet är att ta reda på hur fri den så kallade fria leken är och vad pedagogers ingripande i barns leksituationer kan resultera i och bidra till vad gäller barns lek i förskolan. Våra frågeställningar vi vill belysa är: Hur ska pedagoger gripa in i leksituationer? Ska pedagoger i förskolan motverka stereotypa könsroller i vardagliga leksituationer? Varför är barns fria lek viktig i förskolan? Vi påbörjar denna vetenskapliga essä med att introducera två berättelser vi själva upplevt i våra roller som pedagoger på förskola. I första berättelsen skriver vi om ett dilemma som uppstår då en leksituation leder till att pedagogen upplever att den bästa lösningen är att avsluta leken. I den andra berättelsen beskriver vi ett dilemma som uppstår när pedagogen lägger sig i barnens lek som leder till att barnen tröttnar och tillslut självmant väljer att gå ifrån leken. Med hjälp av olika teorier och de kunskaper vi tillägnat oss från vår utbildning till förskollärare reflekterar vi över hur vi hanterade dessa leksituationer och vad vi hade kunnat göra annorlunda. Detta gör vi för att få olika synsätt gällande vad barns fria lek betyder, få syn på pedagogens agerande och ansvar samt för att få mer inblick i vad könsbundna leksaker och gränssättning kan ha för betydelse i barns lek. Vår slutliga reflektion är att pedagogerna har en positiv inställning till den fria leken, men att pedagogerna är inne och omedvetet styr med både regler och hur leksaker ska användas. Vi har genom detta arbete kommit fram till att det är viktigt att pedagoger är närvarande, stöttande och sätter sig in i barns lek då det kan vara bearbetning av verkliga händelser. Det är även viktigt att arbeta med likvärdighet ibarns lek på förskolan för att bryta nuvarande ojämlika uppbyggnader mellan könen.