Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning. I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan. Däremot var det stor skillnad på platsannonserna då nästan inga arbetsgivare i Eskilstuna angav finska som en fördel, medan många olikartade arbeten i Norrland hade finska specificerat som önskemål eller krav.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska. En slutsats som drogs av studien är att samtliga av studiens informanter, oavsett i vilken kommun de arbetade och om de själva var tvåspråkiga, såg positivt på tvåspråkighet och ansåg att det är bra för barns senare utveckling att vara tvåspråkiga. En annan slutsats var deras pedagogiska anpassning utifrån tvåspråkiga barns behov. I Tornedalen fokuserade de mer på att barnen skulle lära sig svenska eftersom finskan dominerade både i hemmet och i samhället. Det kunde anses som en problematik för barnen om de inte hade lärt sig att behärska det svenska språket innan de börja skolan. En annan skillnad var att man i det andra samhället i Sverige använde sig mer av hemspråksundervisning för att utveckla barns tvåspråkighet, men i Tornedalen hade man i varje avdelning en förskollärare eller barnskötare som behärskade både finska och svenska.

Denna kvalitativa studie behandlar tvåspråkiga elevers språkanvändning i olika situationer samt huruvida skillnader finns på verbal aktivitet i undervisningen mellan tvåspråkiga elever och elever med svenska som förstaspråk. Fokus har varit på elever i årskurs 3 som tillhör minoritetsgruppen Sverigefinnar. Eleverna är kunniga i finska och svenska språken, med finska som förstaspråk. I avsnitten om tidigare forskning presenteras tvåspråkighetens olika sidor, bland annat om translanguaging/transspråkande som är vanligt hos tvåspråkiga. I det avsnittet presenteras även samband mellan språk och identitet samt motivation i språkinlärningen. I teoriavsnittet är Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv i fokus samt scaffolding som även är en del av det sociokulturella perspektivet. Även där görs samband till denna uppsats. Studien baseras på två forskningsfrågor: • Vilka skillnader finns i verbal aktivitet under lektioner mellan tvåspråkiga elever som talar både finska och svenska och elever som talar svenska? • I vilka situationer använder tvåspråkiga elever de två språken? Metoderna som har använts till denna studie är intervjuer och observationer. För att få samtycke av vårdnadshavare så att eleverna får delta i studien, har informationsbrev och samtyckesblankett delats ut som vårdnadshavare fyllt i. Två skolor i en kommun i Tornedalen har inkluderats och sammanlagt fem tvåspråkiga elever, två klasslärare samt fyra elever med svenska som förstaspråk har deltagit. Resultat från observationer och intervjuer har samlat under avsnitten om resultat, som senare diskuteras i följande kapitel samt återkopplingar görs till tidigare forskning och teori. Den första frågan kan besvaras med att mycket beror på hur självsäker eleven är i sitt andraspråk, då det går att se skillnader mellan tvåspråkiga elever i användning av deras andraspråk – även i denna studie. För att sammanfatta resultatet i den andra frågan, talar eleverna oftast svenska i skolan. Finska talar de med familj och släkt, men några talar även finska med deras vänner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identitet och processer av identitetsförändring påverkas av uppfattningar om platser och en regional flytt. Detta med fokus på Tornedalingar som har flyttat bort från Tornedalen. För att uppnå detta syfte intervjuades fyra utflyttade tornedalingar, varpå datamaterialet analyserades genom tematisk analys. I likhet med tidigare forskning som har visat att rötter är av stor vikt för människors identitet, visar den här studiens huvudslutsatser att rötter även är av stor vikt för tornedalingars identitet och förhållningssätt. Slutsatserna påvisar även att en flytt från Tornedalen i sig inte nödvändigtvis påverkar identiteten, men kan leda till att individer träder in i nya sociala sammanhang som i sin tur kan kopplas till identitetsförändring.

This essay aims to study and compare two religious movements in Tornedalen, Sweden, during two centuries. The Laestadian movement was founded by Lars Levi Laestadius during the 1840's in a, according to him, sinful society. Laestadius contributed to end a lot of the alcoholic abuse and also made the population a God-fearing people. Almost a century later, a man named Toivo Korpela stood up against the traditional laestadian norms and decided to preach his faith on his own. After a few years, the movement went in a new direction with the leadership of Sigurd Siikavaara. It turned into a sect, waiting for an arc to come down from heaven and take the chosen ones to the promised land. The purpose of this essay is both to compare the two movements, but also to examine the social, economical and political circumstances during the 1930's. Using the theory sociology of religion, I have discussed how the previously named factors were a contributing reason as to why people decided to join the movement, and also how it could evolve into a millenary movement.

<p>Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.</p><p>För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.</p><p>Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809. Undervisningen med husförhör fungerade inte som de skulle, negligering av förbud att bevista den gamla stenkyrkan förekom samt en likgiltighet hos föräldrarna att undervisa sina barn och hålla husandakt är några exempel på hur detta kom till uttryck hos lokalbefolkningen.</p>

The aim of this study is to show how some persons with one of the Swedish national minority languages as mother tongue use a library with regard to their mother tongue and culture. The research questions are: How do Sami-speaking, Finnish-speaking and Meänkieli-speaking (Tornedalen Finnish-speaking) persons use a library with regard to their mother tongue and their culture? What aspects do they find important in this use? As a theoretical frame I have used Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the functions of the local library and Will Kymlicka’s theory of the value of maintenance of minority cultures. The study is a qualitative user study. Deep interviews have been conducted with 9 persons with Finnish, Meänkieli or Sami as mother tongue.The results show that the main use of the library is as a cultural centre and the most frequently used service is borrowing of literature. Most Finnish-speaking persons use the library this way and find it satisfactory. The Sami-speaking persons who read in Sami use the library but the small supply of Sami literature at the libraries is partly a limiting factor. The literature available in Meänkieli is limited, but some use the library to get access to this literature. Exhibitions and cultural arrangements are not attended very frequently and the library’s social function is not very prominent. Some persons use the library in their studies or in their profession to get access to literature in Finnish or Sami. The use of the library as information centre is minimal.The access to literature, the possibility to speak their mother tongue with the library staff and the highlighting of the literature and culture at the library are factors that are important and contribute to language-maintenance and strengthening of the identity. The accessibility to the literature itself and the children’s possibilities to use the library are also important factors. The study is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare. För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia. Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809. Undervisningen med husförhör fungerade inte som de skulle, negligering av förbud att bevista den gamla stenkyrkan förekom samt en likgiltighet hos föräldrarna att undervisa sina barn och hålla husandakt är några exempel på hur detta kom till uttryck hos lokalbefolkningen.

I denna uppsats undersöks inslag av litterär språkväxling. Syftet är att vidare analysera språkväxlingens form samt litterära funktioner i två romaner av Ann-Helén Laestadius som båda innehåller inslag av de finsk-ugriska minoritetsspråken. Valet författaren gör mellan latent och manifest språkväxling innebär att läsaren i det första fallet mer passivt och implicit möter de andra språken, medan den senare strategin innebär att läsaren explicit ställs inför ord eller fraser från de finsk-ugriska språken, med eller utan översättning. Analysen visar att språkväxlingens form i ungdomsromanen Tio över ett är övervägande latent medan vuxenromanen Stöld utmärks av manifest språkväxling. I båda böckerna är språkväxlingens funktion huvudsakligen exotiserande, då inslagen sätter fokus på skillnaderna jämfört med övriga Sverige. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar av litterär flerspråkighet baserade på samma modell och samma språk, är frekvensen för de flerspråkiga inslagen hög i Stöld.

<p>Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmänna frågeställningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgränsad frågeställning blev utgångspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och på vilket sätt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella världen. I det undersökta materialet ingick litterära källor för bakgrund och referens, men studien grundar sig på intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet.</p><p>Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen på den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har även ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som påverkar sambandet mellan den immateriella och materiella världen.</p><p>Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bärande faktor, där en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket även skapade en sammanlänkning av den materiella och immateriella världen. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har på tillvaron.</p>