Med stöd av filosofen Michel Foucaults begrepp styrningsmentalitet, definieras i denna uppsats den makt som de som styr staden har över stadens utformning. Uppsatsen belyser hur bilen som färdmedel påverkat stadsplaneringen och förändrat stadsbilden. Genom analys av stadsplaner, tidningsartiklar och relevant litteratur tydliggörs hur den politiskt styrda lagstiftande makten reglerat beslut gällande planförslag och markuppköp, som medfört att bilen beretts plats i Stockholms innerstad och därtill möjliggjort skapandet av Skärholmens centrum. Dessutom ger de berörda tidningsartiklarna inblick i hur den allmänna debatten förts och hur tidsandan kontinuerligt förändrats.  I samband med bilens tillkomst, under tidigt 1900-tal, var de styrande väldigt entusias­tiska till bilen som färdmedel, men trots det dröjde det innan bilismen kom att prägla stadens utformning. Fram till mitten av 1930-talet var det främst den spårburna trafiken, d.v.s. tåg och spårvagnar som det planerades för.   År 1946 kom ett första förslag på en ny cityplan, som efter revidering antogs år 1952, samma år presenterades en generalplan för stadens ytterområden. Dessa planer resulterade sedermera i att Sergels torg och Skärholmens centrum uppfördes.   För att skapa plats för Sergels torg som med sina modernistiska byggnader var resultatet av tankar om trafikseparering och storskalighet, påbörjades en rivningsvåg i Stockholms innerstad. Rivningarna ledde i sin tur till protester från allmänheten. Samtidigt debatterades den nya arkitekturen i pressen och uppfattningarna var varierande men påtagligt många av artiklarna hade en negativ ton.  De ursprungligen positiva förhoppningarna gällande Skärholmens Centrum, grusades redan dagen efter dess invigning den 9 september 1968, då en serie av negativa skriverier i dagspressen inleddes.   Under rubriken STHLM vs SKHLM görs en jämförande analys mellan utformningen av Sergels torg i förhållande till Skärholmens centrums utformning, där de trafikseparerings-lösningar som genomfördes i respektive område behandlas.   Idag drygt femtio år efter byggnationen av Sergels torg och Skärholmens centrum, har politiska beslut fattats för att, från och med nästa år, 2020, begränsa användandet av bilar med förbränningsmotorer i Stockholms innerstad. Detta medför att man nu kan se föränd­ringar i området runt Sergels torg, men även på andra platser i staden, där vägbanornas ytor minskats och fått ge vika för ökat utrymme för gångtrafikanter och andra trafikslag såsom små eldrivna skotrar och spårvagnens återkomst.

Mitt syfte med projektet är att vitalisera stadsdelen Husby i nordvästra Stockholm. Bryta upp zonerade områden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya stråk, länka samman omtyckta områden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsättningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriär i Husby. Centrala begrepp i projektet är mångfald, trygghet, flexibilitet och hållbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som präglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att få en större mångfald och ett mer flexibelt utbud av både lokaler, bokaler och bostäder men även genom att analysera och bearbeta områdets struktur. Fokus har legat på de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gångvägar och skapa nya stråk längst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivåseparerade korsningarna mellan gångvägarna och bilvägarna erbjuder med säker skolväg och en trygg bilfri miljö för barnen. / My purpose of this project is to revitalize the District of Husby in northwestern Stockholm. Diversify zoned areas by adding and varying functions that define new pathways, link popular areas and overcome sites experienced as insecure. Overall, it may provide the conditions for a more vibrant city life attracting more people to stay on and climb the property ladder in Husby. The key concepts of the project is diversity, security, flexibility and sustainability. I have been working on preserving and developing qualities of the area in order to change existing buildings characterised by repetition, closed facades, rational building design and construction methods to obtain a greater diversity and a more flexible range of both business premises, housing and live-in commercial properties and also by analysing and transforming the city structure. Focus has been on the traffic separation environment and how it could be further developed by adding walkways along the access roads while still preserving qualities such as a car free environment for the children living in the area.

Det pågår många brottsförebyggande arbeten idag i Sverige och dessa sker oftast genom sociala insatser, men det är allt för få satsningar som avser den fysiska miljön. Den påverkar oss människor mer än vad vi tror. Syftet med denna studie är att göra en systematisk analys av den fysiska miljön i tre särskilt utsatta områden och undersöka hur dessa miljöer kan skapa brottsmöjligheter. Områdena Bergsjön, Rinkeby och Vivalla undersöks i denna rapport, dessa är valda till särskilt utsatta områden och där finns en rådande problematik och även en högre koncentration av kriminella (Polisen, 2017). Fakta och teorier som bland annat rutinaktivitetsteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsidéer behandlas i studiens bakgrund. Likheterna mellan områdenas fysiska miljöer sammanställs genom kartjämförelser, platsanalyser och intervjuer.    Metoden visade att trafiksepareringen hade skapat många mörka gångtunnlar in till områdena som skapade oattraktiva och otrygga inträden. Att områdena var bilfria ledde ytterligare till att många ställen blev ödsliga, obevakade och otrygga. Områdenas byggnader var vidare inte varierade och det kunde förekomma flera likadana hus bredvid varandra, till och med över hela områden. För en brottsling är det enklare att begå brott i en enkel detaljfattig miljö, eftersom det då är färre saker att hålla koll på och det blir mycket enklare att begå brottet när övriga människor inte ser sig omkring sig. En annan likhet var gatustrukturen, till exempel hade de tre områdena återvändsgator som inte sammanvävde vägarna med varandra. Detta bidrog till segregerade områden och svårigheter för polisen att komma fram och utföra sina insatser på ett effektivt sätt. Även byggnadernas placering mot gatan påverkade huruvida det skapades naturlig övervakning som kunde motverka brottslighet. Därmed blev slutsatsen att likheterna i den fysiska miljön mellan de tre områdena kan underlätta möjligheterna för att begå brott. / There is many jobs today in Sweden for crime prevention and these happen often through social efforts, but there is way too few of these for the physical environment that actually affects us more than we think they do. The purpose with this study is to make a systematical analysis of the physical environment in three deprives areas and examine if these environments can create crime opportunities. The chosen places are Bergsjön, Rinkeby and Vivalla with current problematic and high crime concentration (Polisen, 2017). Fact and theories such as the Routine Activity Theory, CPTED and Jane Jacobs’s urban ideas is treated in the study’s background. Similarities between the areas physical environment is compiled through map comparisons, place analysis and interviews.   The methods result showed that the traffic separation created many dark tunnels into the areas, which caused unattractive and insecure entries. The buildings in the areas were also not varied and there could be a several of similar houses next to each other or over the whole field. It can be easier for a criminal to commit crimes in a simple surrounding without details, because it is fewer things to keep track of and it becomes much easier to commit the crime when people doesn’t look around themselves. Another similarity was the street structures, for example the three areas had blind alleys that didn't interweave the streets with each other. This contributed to segregated areas and difficulties for the police to arrive and perform their efforts effectively. Even the buildings placement to the street affected whether they had a natural surveillance that could prevent crime. This concluded that the physical environment in these three deprived areas can affect the emergence of crime.