Med anledning av dagens Covid-19 pandemi har svensk arbetsmarknad drabbats hårt vilket har resulterat i en ökad arbetslöshet bland ungdomar. Forskning visar att arbetslöshet har en negativ påverkan på både den enskilda individen och samhället i stort genom bland annat ökad risk för psykisk ohälsa, försummad kompetens och höga samhällskostnader. Detta påvisar vikten av att öka förståelsen och medvetenheten kring situationen som ungdomar som är arbetslösa befinner sig i. Syftet med studien var därför att beskriva och identifiera aspekter som skapar en meningsfull och kompetensutvecklande arbetslöshet utifrån arbetslösa ungdomars egen upplevelse. Studien har utgått från en teoretisk grund i hälsoteorin KASAM och den pedagogiska teorin transformativt lärande. En kvalitativ ansats har tillämpats i studien bestående av sex semistrukturerade intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldersspannet 19–24 år. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilket medförde i tre huvudkategorier innehållande totalt sex underkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande aspekter som skapar en trygg, hanterbar och motiverande arbetslöshet. Fortsättningsvis visade resultatet att kompetensutveckling sker både individuellt och kollektivt, vilket förutsätter dialog med andra och eget ansvar. Studiens resultat belyser också att samhället kan tillämpa mer individanpassade insatser för att främja välbefinnandet och lärandet under arbetslösheten. Slutsatsen för den här studien visar att ha individuella resurser tillsammans med stöd från samhällets instanser är viktiga för att främja kompetensutveckling och hälsa hos ungdomar som befinner sig i arbetslöshet. Slutligen kan det även vara väsentliga förutsättningar för att motverka den växande arbetslösheten och skapa en mer jämlik hälsa bland den svenska befolkningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring om fysisk distans påverkar valet av ledarskapsstil när Siemens ställer om från kontorsbaserad verksamhet till hemarbetsbaserad verksamhet. Följande frågeställningar ligger till grund för att besvara studiens syfte: Har kontextförändring en signifikant påverkan på interaktionen mellan ledare och följare? Finns det aspekter av ledarskapet som blir extra framträdande som följd av kontextförändringen där distansarbete nu är normen? Kan man utifrån Full Range Leadership-modellen eller via ledarskapsstilarna ideologisk och pragmatisk, autentisk, betjänande, etisk, delad/distribuerad samt spirituell finna grund för att kontextförändringen ger upphov till förändring av ledarskapsstil? I uppsatsen antas en kvalitativ undersökningsansats, där fallet Siemens används för datainsamling i syfte att undersöka kontextens (dvs. distansarbetets) betydelse och påverkan på ledarskapet för bolaget (en fallstudie). Basen för datainsamlingen var sex stycken intervjuer av semi-strukturerad karaktär. Situationen är avgörande för var tonvikten i ledarskapet ligger, men jag vill inte påstå att ledarskapsstilen skiftar från en till en annan som en effekt av förändring i kontext. Empirin pekar istället på att det behövs en annan stil än de i FRLM-modellen. Då denna modell förutsätter ledarskap utan fysisk distans är den inte tillräcklig för att beskriva en lämplig ledarskapsstil för distansarbete. Jag lyfter därför fram en ny sammansättning egenskaper/beteenden som är bättre lämpade för distansarbete. Denna sammansättning består av: karisma, förmåga att motivera, intellektuell stimulans, individuell hänsyn, vara sig själv, självmedvetenhet och delat ledarskap. / The purpose of this paper is to highlight and develop knowledge on how physical distance affects leadership practice at Siemens when the organization changes from an office-based environment to a remote work environment. The following questions are the foundation in terms of answering the purpose: Do the change in context and the change to a remote work climate significantly affect the interaction between leader and follower? Are there aspects of leadership that get special attention as consequence of the context change? Is it possible through the Full Range Leadership Modell or through ideological and pragmatic, authentic, servant, ethical, shared/distributed or spiritual leadership styles to find a connection between change in context and leadership style? This study has a qualitative approach and uses Siemens as the base for the analysis in order to evaluate the contextual significance for the leadership within the company. The context is vital in terms of where in the leadership the focus is. But I won’t go as far as to suggest that a change in context by default changes the leadership style from one to another. The data gathered suggests that there is need of a new leadership style, that differs from those in the FRLM-model. Since that model rests on the assumption that there is no physical distance between leader and follower, it is not sufficient to point towards a fitting leadership style for remote working. Therefore, I bring forward a new set of skills/behaviors which are better suited for leading over a distance. These are: charisma, the ability to motivate, intellectual stimuli, individual consideration, be yourself, self-awareness and shared leadership.

The purpose of the study was to investigate what employees in fine-dining restaurants perceive to be desirable characteristics of a leader based on transformative, transactional, and authoritarian leadership. The study was qualitative and used a deductive thematic analysis with eight semi-structured interviews. The Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) designed by Bass (1985) and authoritarian leadership was used as the theoretical background.   The two requirements to participate was for the respondents to have worked in a fine-dining restaurant within the last two years. The results showed that the desirable characteristics of a leader were committed, encouraging, solution-oriented, creative, patient, responsive, caring, ambitious, relationship-building, and communicative. The desirable qualities characterize a transformative leadership. The results of the study may be relevant to the development of leadership in fine-dining restaurants.

Att vara ledare i team idag innebär ofta en lång lista över ansvar och förväntningar på resultat. Ledarskapet har under tidens gång utvecklats och förväntas nu skapa en effektivitet i gruppenför att ta tillvara på resurser. Detta ställer frågan om bästa tillvägagångssätt för ledare. Idag finns en större självklarhet att ledaren inte ska vara den som besitter all kunskap utan ska ha fokus på att vägleda teamet i rätt riktning. Detta talar för att det coachande förhållningssättet är det som är mest framgångsrikt för att främja effektiva team. Syftet med denna studie är att undersöka ledares uppfattning av att leda effektiva team och analysera i vilken utsträckning det överensstämmer med ett coachande förhållningssätt. Ämnet har studerats genom en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgått från respondenter som har erfarenhet i rollen som ledare inom effektiva team. Resultatet visade på en komplexitet där flera komponenter haft en betydande roll i ledarskapet som likställs med ett coachande förhållningssätt. Dessa är frihet under ansvar, att skapa en trygg miljö, vägleda mot utveckling och ett inspirerande ledarskap. Slutsatsen belyste de olika komponenter som ansågs vara grundläggande för ett coachande ledarskap med målet att främja effektiva team och sammanflätade dess påverkan på varandra. Vidare uppmärksammades ledarskapskomponenter som respondenterna lyfte som inte ansågs överensstämma med studiens kontext och hur dessa kunde undersökas i vidare forskning.

Titel: Transformativt ledarskap i en digitaliserad värld - En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och följarnas upplevelse av ett digitalt transformativt ledarskap Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi inriktning strategisk ledning, 30 hp. Författare: Arvin Moani och Anton Gustafsson  Handledare: Jean-Charles Languilaire  Examinator: Michal Lysek Nyckelord: Transformativt ledarskap, Digitala verktyg, Digitalt ledarskap, Ledare, Följare  Bakgrund: Idag påverkas de flesta organisationer av den digitala transformationen vilket leder till att ledarskapet nu måste förmedlas digitalt. Digitala ledare behöver därav utföra ledarskapet genom digitala verktyg och lösa de utmaningar digitaliseringen medför. Däremot är ledarskapet inte kopplat till någon traditionell ledarskapsstil och följarnas upplevelser av ledarskapet har inte uppmärksammats. Vidare specificeras inte vilka digitala verktyg en ledare är i behov av. Denna transformation har därför lett till ett aktuellt forskningsområde. Frågeställning: Hur använder en transformativ ledare digitala verktyg och anpassar sig till ett digitalt ledarskap? Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva vilka digitala verktyg som behövs i ett digitalt transformativt ledarskap, samt beskriva hur följarna upplever ledarskapet. Detta görs genom att titta på hur väl det transformativa ledarskapet fungerar i den digitala miljön samt vilka digitala verktyg som används utifrån både ledare och följares perspektiv.   Metod: Studien genomfördes med kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Insamling av data har utförts genom semistrukturerade intervjuer till ledare inom olika branscher. Datainsamling från respektive ledares följare utfördes även genom kvalitativa enkäter. Den totala datainsamlingen bestod av 7 ledare och 19 följare.  Resultat: Studien drar slutsatsen att de digitala verktyg en digitalt transformativ ledare värdesätter främst är IKT och GSS/fildelnings verktyg. Vidare finner studien att andra digitala verktyg ledare använder är komplement och grundas på arbetet som utförs. Studien fastställer även att följarna i stor grad bekräftar ledarnas syn på det digitalt transformativa ledarskapet. Vidare finner studien tre centrala faktorer för ledarskapet som består av kommunikation, individ uppmärksammande och teknisk kunskap.

Inledning: Techbranschen är en relativt ny men stor och omfattande bransch som ständigt växer. Techbranschen spelar en viktig roll för Sveriges nuvarande och framtida ekonomi. Därav anses techbolag vara relevanta att studera. I den här uppsatsen är de det transformativa ledarskapet och motivation inom techbolag som kommer att undersökas. Detta eftersom ett lyckat ledarskap och anställda som är motiverade anses som väsentligt för att företag ska kunna bli framgångsrika. Forskningsfråga: Hur motiveras anställda av ett transformativt ledarskap inom techbolag? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och få en förståelse över det transformativa ledarskapets betydelse för anställdas motivation inom techbolag. Genom en ökad förståelse är målsättningen att utveckla ett teoretiskt ramverk. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är uppbyggd av de två centrala delarna transformativt ledarskap och motivation. I den teoretiska referensramen presenteras även Job Characteristics Model som utgör en central del i uppsatsen. Referensramen sammanfattas slutligen i en egen analysmodell. Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats. Vidare har en kvalitativ studie genomförts där respondenter från två olika techbolag bidragit till empirin genom semistrukturerade intervjuer. Litteraturstudien utfördes genom att samla in teorier från tidigare studier.  Empiri: Det empiriska resultatet av de kvalitativa intervjuerna presenteras. Analys: Genom att ha analyserat respondenternas svar framgår det att alla de fyra olika beteendena som det transformativt ledarskap består av har en betydelse för den inre motivationen men i olika stor utsträckning. De beteenden som anses ha störst betydelse för anställdas inre motivation inom techbolag är intellektuell stimulans och individuell omtanke. I slutet av analysen presenteras det teoretiska ramverket som utformats med stöd av studien. Slutsats: Slutsatsen av den här studien är att det transformativa ledarskapet har en stor betydelse för anställdas motivation inom techbolag. Det transformativa ledarskapet har en direkt positiv påverkan på anställdas inre motivation. Intellektuell stimulans och individuell omtanke är de transformativa ledarskapsbeteenden som visade sig ha störst betydelse för anställdas motivation inom techbolag. Vidare visar studien att ledarens egen arbetsbelastning kan påverka det transformativa ledarskapet negativt. I studien har det även framkommit att transformativt ledarskap har en betydelse för anställdas yttre motivation. / Introduction: The tech industry is a relatively new but large and extensive industry that is constantly growing. The tech industry plays an important role in Sweden's current and future economy. Hence, tech companies are considered relevant to study. In this study, it is transformational leadership and motivation in tech companies that will be examined. This is because successful leadership and motivated employees are considered essential for companies to be successful. Research Question: How does transformational leadership motivate employees in tech companies? Purpose Statement: The purpose of this study is to describe and gain a deeper understanding of the transformational leadership significance for employee motivation in tech companies. Through an increased understanding, the goal is to develop a theoretical framework. The theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference is made up of the two central parts of transformational leadership and motivation. The theoretical frame of reference also presents the Job Characteristics Model, which is a central part of the thesis. The frame of reference is finally summarized in a separate analysis model. Method: In this study, an abductive research approach was used. Furthermore, a qualitative study was conducted where respondents from two different tech companies contributed to the empiric through semi-structured interviews. The literature study was performed by collecting theories from previous studies. Empirical data: The empirical results of the qualitative interviews are presented. Analysis: By analyzing the respondents' answers, it appears that all the four different behaviors that transformational leadership consists of have significance for the internal motivation but to varying degrees. The behaviors that are most important for employees' internal motivation within tech companies are intellectual stimulation and individual care. At the end of the analysis, the theoretical framework designed with the support of the study is presented. Conclusion: The conclusion of this study is that transformational leadership is of great significance for employee motivation in tech companies. Transformational leadership has a direct positive impact on employees' internal motivation. Intellectual stimulation and individual care are the transformational leadership behaviors that proved to be most significant for employee motivation in tech companies. Furthermore, the study shows that the leader's workload can negatively affect transformational leadership. The study has also shown that transformational leadership has an impact on employees' external motivation.

Studiet av politiskt ledarskap blir alltmer centralt i takt med det politiska ledarskapets växande inflytande på människors vardag. För Socialdemokraterna har Sveriges NATO-process inneburit en påtaglig försvarspolitisk omställning. Trots förlust av regeringsmakten har stödet för såväl partiet som för partiledaren Magdalena Andersson vuxit, mitt under en påtaglig politisk omställning. Opinionen för ett svenskt medlemskap har uppvisat radikala förändringar inom partiet, som traditionellt sett varit kategoriskt avvisande för ett svenskt NATO-medlemskap. Det torde krävas ett framgångsrikt ledarskap för att uppnå detta. Svensk ledarskapsforskning hyllar modellen utvecklande ledarskap som en åtråvärd modell för utövande av framgångsrikt ledarskap. Kan dess förlaga, transformativt ledarskap, utgöra en giltig förklaringsfaktor bakom förståelsen för Magdalena Anderssons utövade ledarskap? Kan modellen också förklara Anderssons höga förtroendesiffror i kontexten av Sveriges NATO-process? En unik faktor i det aktuella fallet är också att Anderssons ledarskapsutövning kan observeras utifrån två olika roller. Dels i rollen som regeringschef, dels i rollen som partiledare i opposition vilket ger undersökningen en komparativ anstrykning. Studien har syftat till att undersöka huruvida modellen transformativt ledarskap är tillämpbar som giltig förklaringsmodell bakom det ledarskap som Magdalena Andersson har utövat inom ramen för Sveriges NATO-process. Undersökningen visar genom en deduktiv tematisk analys att det ledarskap som utövas i båda rollerna är överförbara på det transformativa ledarskapets fyra faktorer (idealiserat inflytande, intellektuell stimulering, inspirerande motivation samt individuell omtanke). Undersökningen visar också att det torde krävas utövande av transformativt för att uppnå och upprätthålla höga förtroendesiffror under en politisk omställning av NATO-processens dignitet.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för och kunskap i de förändringar en människa genomgår i samband med stressrelaterad ohälsa och gruppbehandling. Fokus kommer ringa in och tydliggöra de processer som människorna erfar efter gruppbehandlingen och därefter analysera lärandet betydelse i dessa processer. Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv med livsberättelser som intervjuform. Genom att skildra personernas erfarenheter och hitta beröringspunkter med det transformativa lärandet kan studien bidra till en ökad förståelse för utmattningens och gruppbehandlingens roll i dras utveckling och vidare ge läsaren möjlighet till mer kunskap i deltagarnas lärprocesser. Resultatet visar att utmattningen blir som ett brott i livet som påverkar hur människan ser på sig själv och sitt liv. I och med gruppbehandlingen bryter deltagarna sin isolering och i interaktionen med de andra gruppdeltagarna visar resultaten att det förekommer transformativa processer. Gruppbehandlingen utgör ett meningsfullt sammanhang där deltagarna hittar nya meningsperspektiv, använder sig utav kritiskreflektion, kommunikativt lärande samt att det sker en förändring av identiteten.

2015 skrev FN:s medlemsländer under en övergripande vision om att nå en hållbar utveckling med delmålet att lösa klimatkrisen. IPCC (SMHI 2023) rapport visar att problemen är allvarliga, det är bråttom när det kommer till människans påverkan på klimatförändringarna. Skolan behöver undervisa på olika sätt för att öka elevers medvetenhet och kritiska tänkande om klimatförändringar. Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger och lärare i fritidshem anser att de arbetar med undervisning om klimatförändringar och vad de anser att de behöver kunskapsmässigt. Vi använde oss av transformativ teori för att synliggöra villkor och begränsningar som samhällsförändringar möter när det gäller området hållbar utveckling (Boström et al. 2018). Vi har utgått från Boström et al. (2018) dimensioner, institutionella strukturer, sociala praktiker och konfliktperspektiv i analysen. Vi gjorde digitala kvalitativa intervjuer med pedagoger och lärare på olika fritidshem. Vi såg att det skiljer sig i hur man arbetar med klimatförändringar. Alla ansåg att fritidshemmet har en viktig roll i att undervisa elever om klimatförändringar och att ett transformativt lärande gynnas av fritidspedagogiskt arbetssätt i det vardagliga. Man efterfrågar fortbildning och det finns även en orosdimension att undervisa om klimatförändringar enligt lärare och pedagoger. / In 2015, the UN member states signed an overall vision of achieving sustainable development with the sub-goal of solving the climate crisis. The IPCC (SMHI 2023) report shows that the problems are serious, it is urgent when it comes to human impact on climate change. Schools need to teach in different ways to increase students' awareness and critical thinking about climate change. The purpose of the study was to find out how educators and teachers in leisure-time centers works with teaching about climate change and what they need in terms of knowledge. We used transformative theory to visualize conditions and limitations that societal changes face in the field of sustainable development (Boström et al. 2018). We have based on Boström et al. (2018) dimensions institutional structures, social practices and conflict perspectives in our analysis. We conducted digital qualitative interviews with educators and teachers at various leisure-time centers. We saw that it differs in how to work with climate change. Everyone felt that the leisure-time centers has an important role in teaching students about climate change and that transformative learning benefits from leisure pedagogy in everyday life. There is a demand for further education and there is also a worrying dimension to teaching about climate change, according to teachers and educators.

Denna studies syfte är att granska kvalitativ forskning om användandet av skräckgenren i litteraturundervisning i skolan och presentera detta på ett överblickbart vis. Forskning inom ämnet skräcklitteraturstudier på svenska är begränsad och det finns därför lite material för lärare på gymnasienivå att utgå eller hämta stöd från, när det gäller specifikt skräck. Studien sammanfattar och presenterar resultat från fem olika studier för att ge en forskningsbaserat grund till användningen av skräckgenren i litteraturstudier, förankrat i de svenska styrdokumenten. Metoden som används är systematisk litteraturstudie och insamlade data analyseras genom tematisk analys och sammanfattas och diskuteras genom kvalitativ metasyntes. Studien utgör ett form- och metodexperiment, och genomförs delvis med avsikten att utöka valmöjligheterna för framtida lärarstudenter och deras examensarbeten. Resultaten visar att skräcklitteratur potentiellt kan användas för att utveckla empatiska förmågor och utveckla elevers förståelse för andra individers verkligheter. Studien menar att skräcklitteratur kan fungera motiverande för elever i litteraturstudier och kan förändra hur eleverna ser på sig själva och världen i stort och skäcklitteratur kan med fördel användas i gymnasieskolans värdegrundsarbete.