This study examines the valuation practices and processes involved in the rapid transformation of centrally located industrial areas into residential spaces. These areas hold significant importance in urban life and contribute essential functions and values to cities and its occupants. However, as more industrial areas are being redeveloped, the risk of losing these valuable aspects are increasing. This study investigates the diverse valuation practices employed by different stakeholders using a case study of the ongoing planning process in Örnsberg industrial area, a small centrally located industrial and commercial zone in southern Stockholm. Qualitative methods were utilized to explore these valuation practices. These included document analysis and semi-structured interviews with local craftsmen, small-scale businesses, non-profit organisations and a city planner. The findings highlight the divergent ways in which Örnsberg is valued, influenced by individual experiences and interests of the stakeholders. Furthermore, it is concluded that formal valuation practices exert a stronger influence in the planning process. Ultimately, the values prioritized by the City of Stockholm in the planning process contribute to the establishment of a new order in Örnsberg, resulting in the displacement of current local occupants and the probable loss of social values.

I samhället idag är det en viktig diskussion pågående om att renovering av befintliga bostäder och lägenheter ofta är ett mer hållbart alternativ än att bygga nytt, då det minskar miljöpåverkan. Tyvärr genomförs många renoveringsprojekt enbart genom att byta ut material, utan att ta hänsyn till hur bostadens rörelse och rytm kan förbättras på olika sätt. Exempelvis höjer parametrar som Rörelse och rytm bostadskvaliteten avsevärt. Detta kan uppnås genom att integrera design och funktionalitet på ett sätt som förbättrar både den estetiska och praktiska aspekten av bostaden. Renovering är ett hållbart alternativ till nybyggnation eftersom det kan minska miljöpåverkan genom att bevara och återanvända befintliga bostäder. Samtidigt kan renovering också öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Det är viktigt att ta hänsyn till både mätbara och omätbara värden, såsom funktionalitet och estetik, vid renovering. På så sätt kan kvaliteten på bostaden höjas optimalt. Syftet med arbetet är att påvisa hur befintliga bostäders kvalitet kan uppgraderas och höjas genom att föreslå förändringar och åtgärder som inte är kostsamma och som är möjliga att utföras under renoveringsprojekt. Arbetets metod utgår från undersökning och analys av vanliga förekommande planlösningar från olika kommuner i Sverige för att identifiera möjligheter att förbättra den arkitektoniska kvaliteten i lägenheterna under eventuella framtida renoveringar. Ett antal utvalda representativa planlösningar har granskats och analyserats. Därefter har förslag utarbetats på hur bostadens kvalitet kan höjas genom åtgärder som är baserade på fyra parametrar enligt Nylander och Forshed. De fyra omätbara värdena: axialitet; rörelse och rundgång; generalitet och flexibilitet samt rumsorganisation och zonindelning. Resultaten visar att bostädernas arkitektoniska kvalitet kan förbättras betydligt genom åtgärder vid renovering som till stor del är baserade på det som benämns som omätbara värden. Dessutom tydliggör resultaten att omätbara värden med fördel bör beaktas i framtida ombyggnationer eftersom dessa värden förbättrar bostadens kvalitet, trivsel och hemkänsla. Slutsatsen av studien är att måttliga förändringar vid renovering kan förbättra den arkitektoniska kvaliteten och ge bostäderna en tilltalande och hållbar kvalitet. Genom minskad rivning och medveten renovering kan kulturhistoriska intressanta byggnader bevaras i högre grad och en känsla av samhörighet och kontinuitet med det förflutna skapas. Samtidigt kan moderna tekniker och lösningar integreras för att möta dagens behov och krav. Genom att välja renovering som alternativ kan mer hållbar och kulturellt rik utveckling av samhällen främjas. / In today's society, there is an important discussion ongoing that renovating existing apartments is often a more sustainable option than building new ones, as it reduces environmental impact. Unfortunately, many renovation projects are carried out only by replacing materials, without considering how the apartment can improve its flow and rhythm to enhance its quality. This can be achieved by integrating design and functionality in a way that improves both the aesthetic and practical aspects of the apartment. Renovation is a sustainable alternative to new construction because it can reduce environmental impact by preserving and reusing existing housing. At the same time, renovation can also increase energy efficiency and the use of renewable energy sources. It is important to consider both measurable and immeasurable values, such as aesthetics and functionality, in renovation. This way, the quality of the housing can be raised. The purpose of this work is to demonstrate how the quality of existing housing can be upgraded and raised by proposing changes and measures that are not costly and can be implemented during renovation projects. The method used in the thesis is based on examining and analyzing floor plans from different municipalities in Sweden to identify opportunities to improve the architectural quality of the apartments during any future renovations. The floor plans are reviewed and analyzed. Then, suggestions on how to raise the quality of the housing are made through measures that are based on four parameters of immeasurable values. The four immeasurable values are: movement and circulation; generality and flexibility; axiality; and room organization. The results show that the architectural quality of the housing can be significantly improved through measures during renovation that are largely based on what is referred to as immeasurable values. Furthermore, the results make it clear that immeasurable values should be taken into account in all future renovations as these values improve the quality, comfort, and sense of home of the housing. The conclusion of the study is that moderate changes during renovation can improve the architectural quality and provide the housing with an appealing and sustainable quality. By reducing demolition and performing conscious renovation, the preservation of culturally significant buildings is enabled and a sense of continuity and connection with the past created. At the same time it is possible to integrate modern technology and solutions which meet current needs and requirements. By choosing renovation as an alternative, a more sustainable and culturally rich development of communities is promoted.

This thesis addresses the objective of formulating a moral-philosophically credible media ethics by encompassing two main dimensions: the examination of existing media-ethical models and the integration of sustainable arguments through utilizing eco-religious epistemology to overcome identified challenges. By incorporating eco-critical perspectives within the Media ecology tradition, which studies media as environments, the thesis proposes a creative intersection between established media theories and a theological tradition that tackles profound questions about humanity's place in the world. The initial section of the thesis analyzes moral-philosophical concepts within the media ethics frameworks proposed by three ethicists; Susanne Wigorts Yngvesson; Clifford G. Christians and Sandra L. Borden. While all three endorse universal values, they offer distinct frameworks for both understanding the ontology of universals and how these are contextualized in the journalistic community. Christians' moral epistemological theories,particularly regarding the ethics of being and Proto-norms have generated significant controversy and scholarly debate on the necessity and intellectual credibility of defending universal values in media ethics. Critical perspectives from this discourse are presented and evaluated as a complement to the analysis of Christians' media-ethical model. In exploring sustainable moral-philosophical arguments, the thesis suggests that moral claims can exhibit both universal and contextual characteristics. It suggests that a media-ethical model should integrate universal values with a communitarian perspective on journalists'moral responsibility. However, understanding the interplay between the contextual and universal dimensions of ethical values requires engaging in critical moral-philosophical theory. In addition, critical perspectives on technology and ideas of space and time need to be addressed in new ways. Thus, eco-religious epistemology, as advocated by ethicist and theologian Whitney Bauman, is proposed as a creative means to understand moral-philosophical questions regarding space/time, contextualism/universalism, and technology within media ethics.

Examensarbetet ”Avträdets Arkitektur” utgår både från en problematisering av vår tids användning av vattentoaletten och använder också utedassets arkitektur som generator för projektet. Avträdet är en bortglömd byggnad, som kan berätta mycket om hur vi levt förr, men framförallt ett exempel på en arkitektur som för människan närmare naturen. Det är framförallt denna aspekt som legat till grund för detta projekt. Arbetets frågeställning har varit: Hur kan en arkitektur, som tar avstamp i det traditionella utedasset, bidra till att minimera samhällets vattenförbrukning och samtidigt addera sinnliga kvaliteter till den arkitektoniska upplevelsen i en bostad? Efterforskningen har innefattat hur rening av vatten fungerar, vilka miljökonsekvenser de för med sig och vilka alternativ som finns, samt utedassets funktion, utseende och historiska värden. Arbetet har resulterat i en ny typologi, ett slags större radhus, på Gotland. Tack vare ett gemensamt, mer lokalt, reningsverk och en toalettlösning som baseras på en vakuumlösning med urinseparation kan man bättre ta tillvara på resurser och minska användningen av vatten. Byggnaden inspireras på flera sätt av utedassens utseende och funktion, exempelvis genom att integrera kalla och varma utrymmen och en ständig närhet till naturen. / The thesis "Architecture of the privy" is based on both questioning our contemporary use of the flush toilet as well as using the privy as a generator for the project. The outhouse is a forgotten building, which can tell a lot about how one lived in the past, but above all an example of an architecture that brings us closer to nature. It is primarily this aspect that has been the base for the architectural question. The working question of this thesis has been: How can an architecture, which uses in the traditional outhouse as a generator, help to minimise society's water consumption and at the same time add sensual qualities to the architectural experience in a house? The research has included how purification of water works, the environmental consequences they bring and what the alternatives are, as well as the privy’s function, appearance and historical values. The work has resulted in a new typology, a kind of larger row house, in Gotland, Sweden. Thanks to a common, more local, wastewater treatment plant and a toilet solution based on vacuum with urine separation, one can better utilise resources and reduce the use of fresh water. The building is in many ways inspired by the appearance and function of the privy, for example by integrating cold and warm spaces and a constant proximity to nature.

Människans krav på att själv få bestämma över sina intressen och angelägenheter har gamla anor. Kampen mellan centralmakt och lokalmakt går att finna redan under medeltiden. För att den tveeggade relationen mellan politik och offentlig förvaltning ska fungera väl så är det av essentiell betydelse att dessa demokratiska organ i stor utsträckning verkar i symbios. Detta ställer inte bara kompetenskrav på de tjänstemän som utgör den offentliga förvaltningen. Det är likaså av essentiell betydelse att samarbetet mellan styrande organ och verkställande organ kan kommunicera väl, samt fattar rättssäkra och demokratiska beslut innan de förankras i befolkningen. Oavsett innebär den dikotomiska uppdelningen mellan politik och förvaltning ett stort ansvar för de som ska förvalta politikens förtroende, och ett stort ansvar gällande medborgarnas förtroende och offentlig legitimitet. I denna studie granskas hur tjänstemän på kommunal nivå uppfattar statlig styrning och kommunal styrning. Idéen är sprungen ur tidigare forskning som påvisar att kommunala tjänstemän tycker att de besitter bäst förmåga att tolka och implementera politiska beslut i jämförelse med kommunen. De tycker också i större utsträckning att staten besitter högre grad av legitimitet att styra i jämförelse med den egna kommunen med hänvisning till professionalism och kompetens. Vad den tidigare forskningen dock inte fokuserar på är vilka värden som ligger till grund för tjänstemännens uppfattningar, varpå denna studie syftar till att expandera förståelsen och kunskapen inom detta vetenskapliga fält. Studien använder sig av kvalitativ metod genom intervjuer för att kartlägga vilken form av styrning som de tillfrågade tjänstemännen föredrar samt vilka värden som ligger till grund för deras lojalitet. Studiens resultat visar att ju närmare den lokalpolitiska maktens kärna som de tillfrågade tjänstemännen befinner sig, desto större är benägenheten att föredra kommunal styrning. De tillfrågade tjänstemännen som verkade längre ifrån den lokalpolitiska maktens kärna, det vill säga de tjänstemän som verkade närmare medborgarna, var mer benägna att föredra statlig styrning. Författarna till denna uppsats har från start haft som mål att bidra med kunskap inom ett vetenskapligt område som till stor del är outforskat. Vi hoppas att denna studie har nyanserat perspektiv på politisk styrning och hur förvaltningshierarkin kan påverka de offentliga tjänstemännens uppfattningar beroende på deras position, befogenheter och handlingsutrymme inom ramen för deras profession.

Hans Küngs arbete Weltethos presenterar en global etisk grund med målet att gemensamt lösa olika globala utmaningar. Syftet med denna uppsats är att, med Küngs teoribildning som utgångspunkt, utforska och analysera hur denna kan appliceras på en samtida global utmaning: miljökrisen. Genom en kombination av kvalitativa analytiska metoder undersöks hur Küngs fem universella värden kan bidra till den etiska diskussionen om lösningar på det globala miljöproblemet. Dessutom utvärderas fördelar och utmaningar med att tillämpa teorin på globala miljöproblem. Resultatet visar att Küngs universella värden kan hjälpa till att förstå och resonera kring den globala miljöetiska utmaningen, men att teorin även kräver komplettering med andra teoretiska perspektiv för att konkret adressera olika lösningar. Slutsatsen är att en gemensam etisk grund är viktig i dessa frågor, men att det också behövs mer konkreta förslag och riktlinjer för att nå fram till hållbara lösningar på global nivå. / Hans Küng’s work Weltethos presents a global ethical framework aimed at collectively addressing various global challenges. The purpose of this thesis is to expose and analyze how Küng’s theoretical framework can be applied to contemporary global challenge: the environmental crisis. Through a combination of qualitative analytical methods, the study examines how Küng’s five universal values can contribute to the ethical discussion on solutions to the global environmental problem. Additionally, the advantages and challenges of applying the theory to global environmental issue are evaluated. The results show that Küng’s universal values can help understand and discuss the global environmental ethical challenge, but the theory also requires supplementation with other theoretical perspectives to concretely address different solutions. The conclusion is that a common ethical foundation is important in these matters, but that more concrete proposals and guidelines are needed to achieve sustainable solutions on a global level.

By comparative analysis of Swedish cultural policy (including art policy, heritage policy and Church policy) during the Riksdag periods of 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 the relationship between cultural policy and the concept of the nation as a homogenous cultural community (defined by either an ethnic or a state-framed concept) is explored. Neoinstitutional analysis of cultural policy as an organisational field is combined with analysis of how the nation is conceived as an imagined community, and what values it strives to uphold to show how these values and concepts are institutionalised in its cultural policy and how this supports the legitimacy of the State as a nation-state. In the early seventies, when a general cultural policy was first established in Sweden, most of its fields were already institutionalised and bound by strong path dependencies, binding art policy to protecting universal aesthetic values within the state-framed nation and heritage policy to ethnic particularism while Church policy stood between universalism and ethnic particularism (which infected the relationship between Church and State). These contradictions were managed by strong borders between the fields. In the early seventies these were overlaid with a general cultural policy focused on universal civil values within the state-framed nation. Since then the conflict between Church and State has been defused and the norms of heritage policy have become closer to those of cultural policy at large by the claim that cultural heritage should be used to uphold civil values (e.g. democracy and tolerance). In the late nineties cultural policy has again become less integrated by new government initiatives with specific goals. Civil universal values remain dominant while concepts of the nation are increasingly multi-ethnic. / Genom jämförande analys av svensk statlig kulturpolitik (inklusive konstpolitik, kulturarvspolitik och religionspolitik) under riksdagsperioderna 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 undersöks relationen mellan kulturpolitiken och föreställningen om nationen som en homogen kulturell gemenskap som i vissa fall tänks inkludera dess innevånare och i andra fall en etnisk grupp. Nyinstitutionell analys av kulturpolitik som organisatoriskt fält kombineras med analys av hur nationen konceptualiseras som en föreställd gemenskap och vilka värderingar den upprätthåller för att visa hur dessa värden och koncept institutionaliseras i statens kulturpolitik och hur denna bidrar till att upprätthålla nationalstatens legitimitet. När en enhetlig kulturpolitik etablerades i Sverige i början av 1970-talet var de flesta av de ingående fälten redan låsta i sedan länge etablerade stigberoenden som band konstpolitiken till upprätthållandet av estetiska värden inom ramarna för en med utgångspunkt i staten definierad nation samtidigt som kulturarvspolitiken bundits vid etniskt partikularistiska nationskoncept och kyrkopolitiken slets mellan universalism och etnisk partikularism (vilket komplicerade kyrka-stat-relationen). Motsättningar hanterades genom kraftiga institutionella gränser mellan fälten. Till dessa fogades en övergripande kulturpolitik baserad på universella civila värden inom ramarna för den statsdefinierade nationen. Sedan dess har konflikten mellan kyrka och stat lösts upp och kulturarvspolitiken integrerats i den generella kulturpolitiken bl.a. genom organisatoriska reformer. I slutet av 1990-talet tycks trenden mot en allt mer integrerad kulturpolitik dock ha vänt bl.a. genom direkta men begränsade regeringsinitiativ. Den domineras fortfarande av universella civila värden, men också av alltmer mångetniska föreställningar om nationen.

This study takes its starting point in a person experience where I had a difficult time dealing with a group of students who had come together in a formation when they spent time away from their classmates during the first weeks of having after-school activities. The other children later felt excluded by the group that had then taken form. Using different methods, I attempted to get the group in question to participate in activities with the other children, but my efforts were in vain. With the help of Etienne Wenger’s theory of the alliance building and communities of practice, I want to investigate in finding answer to why the children grouped themselves in this way and the investigation in its turn led me to reflecting upon if the children felt secure at the after-school center. The aim of this investigation is to contribute to increasing the sense of fellowship among the children at the after-school center and to help me, as well as other working educators, to find tools for how one can take action in similar situations. The method I have chosen to use for the study is the academic essay, and the question I seek to answer is: How can I, as an after-school educator, work so that everyone in a class can be included in the same community? I conclude that I have not found a solution but rather an opening for how I can support the group as they develop confidence in us adults and become secure participants in the operations together with the other children. Such an opening can occur, for example when the children in the group are fighting with each other, or when there are other ways to reach these closed groups of children. When these openings occur, it is especially important for the pedagogue to not try to seize the opportunity and split the peer group. Instead, it is important that the adults are trying to build the children's confidence in them by treating them with respect and take the time to try to see each child. / Den här undersökningen tar sin utgångspunkt ur en självupplevd händelse. I situationen får jag svårt att hantera en grupp med barn som grupperat sig när de spenderat tid utan sina klasskamrater de första veckorna på fritids. De andra klasskamraterna känner sig senare exkluderade av den grupp som bildats. Jag försöker med olika metoder få gruppen att delta i aktiviteter med de andra barnen, men förgäves. Med hjälp av Etienne Wengers teori om alliansbildningar och praktikgemenskaper till hjälp vill jag finna svar på varför barnen grupperar sig, detta leder i sin tur fram till att jag reflekterar kring om barnen är trygga på fritidshemmet. Syftet med undersökningen är att jag vill öka samhörigheten bland barnen på fritidshemmet och att jag, men även andra yrkesverksamma pedagoger ska kunna finna verktyg för hur man kan agera i liknande situationer. Metoden jag valt att använda för undersökningen är den vetenskapliga essän och den frågeställning jag vill svara på är: Hur kan jag som fritidspedagog arbeta för att alla i klassen ska ingå i en och samma gemenskap? Som slutsats kommer jag fram till att jag inte funnit en lösning, men en öppning för hur jag kan stötta gruppen till att känna tillit till oss vuxna och bli trygga deltagare i verksamheten tillsammans med de andra barnen. En sådan öppning kan exempelvis uppstå när barnen i gruppen blir osams med varandra eller när det finns andra vägar att nå fram till de slutna barngrupperna. När dessa öppningar uppstår är det särskilt viktigt för pedagogerna att inte försöka ta tillfället i akt och splittra kamratgruppen. Det är istället viktigt att de vuxna försöker bygga upp barnens förtroende för dem genom att behandla barnen respektfullt och ta sig tiden till att försöka se varje barn.

Studiens mål är att undersöka hur läroplanens hänvisningar om att demokratiska värden ska genomsyra undervisningen påverkar läroböckernas innehåll kring demokratibegreppet. Studien bygger på en diskursanalytisk metod och resultatet bygger på läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet som material. Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig i diskursteori men även teori kring begrepp demokrati. Chantal Mouffe, William Connolly och Mats Lundström har alla en del i den teoretiska bakgrund mot analysen är gjord. Resultatet påvisar att de analyserade läroböcker tenderar att använda sig av demokratiska fri- och rättigheter för att förklara hur en demokrati konstrueras. Genom detta kommunicerar läroböckerna de demokratiska värdena i termer av vilka fri- och rättigheter det demokratiska samhället ska ha. Det har även påvisats att de demokratiska värdena är odefinierade och därmed görs tolkningar av vad de kan innefatta. / This study aims to present how the democratic values in the curriculum are exposed in the education and content about the democratic concept in textbooks. The study is based on and uses a discourse analysis as a method. The results of the study is based on textbooks for social science in the upper secondary high school. The theoretical point of view for this study is based on discourse theory but also theories about democracy as a concept. Chantal Mouffe, William Connolly and Mats Lundström have contributed to the theoretical background for the analysis in the study. The result showed that textbooks have a tendency to use democratic right and freedoms to legitimize and explain how the idea of democracy is constructed. Through this the textbooks tend to communicate the democratic values in terms of which democratic freedom and rights a society will have. It has also been demonstrated that democratic values ​​are undefined and thus interpreted by what they can include.

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsberäkningar görs för att företag ska få kunskap om lönsamheten per kund. Informationen utgör sedan beslutsunderlag för styrning mot ökad total kundlönsamhet. För många företag finns det dock faktorer som inte är möjliga eller svåra att inkludera i en kundlönsamhetsberäkning samtidigt som de påverkar den totala kundlönsamheten. Företagen behöver därmed komplettera beräkningarna med dessa för att få en mer rättvisande kundlönsamhetsanalys som möjliggör styrning utifrån företagets helhetsperspektiv. Svårigheten för företagen är därför hur dessa faktorer ska hanteras och värderas samt användas i företagets styrning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur företag genomför en kundlönsamhetsanalys inkluderande de faktorer som används som komplement till de traditionella kundlönsamhetsberäkningarna samt hur företagen styr utifrån dessa. Metod: För denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats där en fallstudie har använts. För intervjuerna har en semistrukturerad intervju med öppna frågor använts där en intervjuguide har legat till grund för strukturen på intervjun. Slutsats: Studiens resultat visar att företag anpassar och väljer kalkylmetod för kundlönsamhetsberäkning utifrån verksamheten. De värderar sedan de kompletterande faktorerna till stor del genom kunskap och erfarenhet. Kundlönsamhetsanalyserna används som beslutsunderlag för styrande åtgärder främst avseende förbättring av företagets processer, prioritering av resurser samt påverkan av kundernas beteenden i syfte att uppnå optimal kundlönsamhet för företaget. / Background and problem: Customer profitability calculations are needed for companies to obtain knowledge of the profitability of their customers. The information then constitutes the basis for decision-making for the managing to increase total customer profitability. For many companies there exists some factors which are impossible or difficult to include within a customer profitability calculation, however these factors affect the total customer profitability. Therefore companies need to complement the calculations with these to receive a more accurate customer profitability analysis which makes managing towards the company’s comprehensive view possible. The difficultness for the companies is how these factors should be handled, valued and used within the companies managing. Purpose: The purpose with this paper is to create understanding about how companies fulfill a customer profitability analysis that concludes factors which are used as a compliment for the traditional customer profitability calculations. The study also includes how companies manage their organizations based on the customer profitability analysis. Method: A qualitative study with semi structured interview has been used. An interview guide has been the basis for the structure of the interview. Conclusion: When analyzing the empirical material, we found that companies adjust and choose the calculation method for customer profitability calculations based on how the business is structured. They value the complementary factors mostly through knowledge and experience. The customer profitability analysis are used as a basis for decisions regarding managing actions regarding improvements of the companies processes, priorities of resources and the influence by the customers behavior for the purpose to achieve an optimal customer profitability for the companies.