Internets utbredning och sociala mediers möjliggörande av offentliga uttryck, har de senaste åren ökat explosionsartat. Detta sätt att göra sin röst hörd på genom livsberättelser, åsikter och bilder som denna senmoderna samtid erbjuder, har inte bara blivit ett nytt sätt att kommunicera, utan kan även tänkas ha inverkan på generella uppfattningar. För många människor har olika social medier som exempelvis bloggar, blivit en stor del av vardagen. Däribland kvinnor som genom så kallade mammabloggar har valt att blottlägga sitt och sin familjs liv i text och bild. Det blir därför ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv intressant att studera vad det är för uppfattning av mamman som dessa mammabloggar framställer och konstruerar. Med utgångspunkt i socialkonstruktionismen och med en diskursanalytisk ansats har studiens syfte varit att undersöka hur den senmoderna mamman framställs i mammabloggar. Detta har gjorts genom att analysera fem mammabloggar med hjälp av den kritiska diskurspsykologin och begreppen tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman.

Denna kandidatuppsats undersöker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och nöjesbilaga På Stan. Uppsatsens syfte är främst att undersöka hur På Stan använder sig av stereotyper i sin journalistik men också att skapa förståelse för varför de används. De frågeställningar uppsatsen ämnar svara på är vilka ämnesområden På Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som används i representationen av dem. För att besvara frågeställningarna har På Stans dominerande ämnesområden mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys. Ur detta har sedan sju artiklar vilka handlar om Stockholm och människor valts ut och analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen är teorier om stereotyper, socialkonstruktionismen samt Elisabeth Liljas teori om stadsdelar och identiteter. Uppsatsen kommer med hjälp av den kvalitativa analysen fram till att På Stans journalistik formar en överhängande Stockholmsdiskurs vilken konstrueras av det journalistiska sätt som människor och platser kategoriserar på. Uppsatsen kommer även fram till att På Stan i sin journalistik använder stereotyper och att dessa i stor utsträckning är kopplade till Stockholms olika stadsdelar och dess etablerade karaktärer. Användningen av stereotyper vilar på förgivettagna föreställningar om stockholmare och deras egenskaper, både hos På Stan och allmänheten. På Stan använder stereotyper som ett verktyg för att garantera sin läsekrets samt maximera sin egen journalistik.

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling. Uppsatsens problemformuleringar är: 1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet? 2. Vilka begränsningar och möjligheter för undervisning och hållbar utveckling möjliggörs utifrån hur slöjdämnet konstitueras i Skolverkets kompletterande material? Uppsatsen har en läroplanteoretisk och en pragmatisk grund. Specifikt fokuseras ett institutionellt meningsskapande och detta görs med hjälp av diskursanalys. I Skolverkets kompletterande material konstitueras fyra olika diskurser: görandets diskurs, synliggörandets diskurs, en kreativitets diskurs och en personlig diskurs. Utifrån detta börjar undervisningen i görandet och är erfarenhetsbaserat. Målet med undervisningen är att slöjdkunskaperna ska synliggöras, vilket genomsyrar de andra diskurserna. Hur det praktiska kunnandet ska synliggöras råder en viss tveksamhet kring. Läraren måste vara öppen för det ”tysta”, men hur denna ”tysta kunskap” visar sig, vari den består eller hur den skall bedömas framkommer inte. Med avstamp i konstituerandet av Skolverkets kompletterande material och tre olika ESD perspektiv: perspektivet i demokrati, ett medmänskligt samhällsperspektiv och närhet och erfarenhetsperspektiv diskuteras elevers möjligheter till meningsskapande ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Det framkommer att om innehållet konstitueras med en personlig diskurs som mål, möjliggör det ett meningsskapande inom ESD. Det kan innebära att eleven deltar i handling i en demokratisk process, har ett personligt engagemang i samhället, att eleven förenas med människor bakåt i historien och slöjden får en berättelse och ett sammanhang. Slöjdämnet kan därmed möjliggöra att elever får erfara hållbar utveckling.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning. Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver. Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör. När CSR har omskrivits negativt har det varit kopplat till kategorin affärsnytta.

Syfte: Att kartlägga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen. Metod: Diskursanalys. Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys. Resultat: Det förekommer skillnader mellan de två tidningarna i form av rubriksättning, ordval och innehåll.

Titel: Från en säker källa? -En studie om tidningar, "sanning" och trovärdighet, med fokus på hälsa och mat Författare: Malin Ros och Martina Johansson Handledare: Lena Ewertsson Examinator: Ronny Severinsson Typ av rapport: C-uppsats Ämne: Medie- och kommunakationsvetenskap Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012 Syfte: Syftet med denna studie är att med ett fokus på trovärdighet och expertis undersöka, beskriva och jämföra tidningsartiklar som berör hälsa och mat. Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur två svenska tidningar Slutsatser: Journalister använder sig av olika knep, så som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovärdighet för den "sanning" som de vill förmedla Nyckelord: Diskurs, hälsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovärdighet, sanning

Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap. Vidare konstruerar diskursen den önskvärdamedborgaren som arbetande, formellt utbildad och icke-invandrare. Resultatendiskuteras i relation till både svensk och internationell forskning kringutanförskap och social exklusion.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka om mediefenomenet Pär Ströms jämställdistiska diskurser går att förstå, genom att knyta an till maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhåller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av två böcker skrivna av Pär Ström. Det teoretiska ramverket som tillämpas i analysen är diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori. Främst används queerteoretiska och diskursteoretiska begrepp som verktyg i analysen för att kunna bedriva den diskursanalytiska metoden på empirin. Analysen av empirin visar att Ströms jämställdistiska diskurser innehar ett essentialistiskt, statiskt och binärt förhållningssätt till könskategorier. Även att det går att kontextualisera mediefenomenet Pär Ström i en nyliberal diskurs, där maskulinitet har en inverkan på de jämställdistiska diskursernas innehåll. Slutsatsen i uppsatsen är att det, i de jämställdistiska diskurserna, hävdas en essentialistisk och objektiv sanningssyn, där det framläggs en syn på subjektspositionen kön som dikotomi. Denna objektivitet är problematisk, då den i sin blindhet gentemot sociala strukturer inte kan frångå varken det ”naturgivna” könet eller ett heteronormativt seende.

Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jämställdhetsklimatet genom debatten om ordet ”hen” i fyra dagstidningar under början av 2012. ”Hen” är ett könsneutralt alternativ till ”hon” och ”han” tänkt att användas när kön är okänt eller irrelevant. Frågeställningarna kretsar kring vilken typ av förhållningssätt, känslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring användandet av ”hen”. Till grund för analysen ligger en teoretisk ram bestående av feministisk teori och diskursteori. Urvalet består av allt opinionsbaserat material under januari-mars 2012 i nätupplagorna av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Aktörerna är journalister, debattörer, krönikörer, politiker, föräldrar och lärare. Genom diskursanalytisk metod kartläggs debattens olika riktningar där tre förhållningssätt är tydliga. De positivt inställda delas in i två undergrupper: de entusiastiska, som uttrycker glädje, iver och upprymdhet kring ordet ”hen” samt de engagerade som med en mer allvarsbetonad retorik talar om behovet av en tredje könskategori. De neutrala i sin tur har två undergrupper: de oberörda som inte uttrycker några direkta åsikter utan anser att det är upp till var och en bilda sig en uppfattning om ”hen”, och de humoristiska som utan att vilja delta i debatten på allvar använder en skämtsam ton för att avdramatisera det laddade ämnet. De negativt inställda delas in i tre undergrupper: de tveksamma som ur ett intrafeministiskt perspektiv uttrycker skepsis mot att ”hen” skulle kunna ha någon inverkan på jämställdheten, de sarkastiska som flyttar fokus från debattens huvudsyfte med hjälp av hånfull ironi, och de kritiska som uttrycker en stark motvilja att acceptera ”hen” och rentav ser ordet som farligt och hämmande. Resultatet av analysen kan sägas spegla en pågående jämställdhetsdebatt där behovet av en tredje könskategori tycks alltmer uppenbart, och där känslorna är mycket starka. Argumenten som uttrycks för användandet av ordet handlar om behovet av frihet, undslippande av förtryckande könsnormer och fler identifikationsmöjligheter. Motargumenten, i sin tur, handlar om den potentiella faran i att negligera biologin, naturen och tvåkönsidealet och på så sätt skapa förvirring och oordning. Då ansatsen är kvalitativ och materialet begränsat både tids- och omfångsmässigt bör denna studie enbart ses som en inblick i en pågående debatt, utan syfte att generalisera vad gäller de åsikter, värderingar och argument som uttrycks.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys. I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme. ”Vi” framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ”Dom” kategoriseras utifrån ”Vår” utblickspunkt som en motpol, eftersom ”Vi” ytterst definierar oss själva utifrån ”De Andra”. ”Dom” är således våldsamma, odemokratiska och ojämlika. Ur den mångfacetterade kategorin ”Dom” framstår en grupp som särskilt annorlunda – det som i läromedlen kallas ”naturfolk”. Dessa tycks existera i en svunnen mytisk tid, och kopplas till det vidskepliga och irrationella. De är underställda naturens krafter, till skillnad från ”Oss” som har makt över våra egna liv.