Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse för relationer mellan samhällsvetare och den sovjetiska regimen i Polen mellan 1947 och 1991. Mina studier visar att relationerna mellan samhällsvetare och regim, samt mellan olika grupper av sociologer, förändrades och utvecklades under den angivna tidsperioden. Olika politiska, ekonomiska och sociala händelser påverkade universitetens verksamhet och sociologers attityder såväl mot regimen som mot andra samhällsvetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka processer som pågick i det sociologiska, vetenskapliga arbetet, i en situation då forskare och deras arbete var beroende av den sovjetiska maktstrukturen. I undersökningen har jag använt mig av fallstudiedesign med fokus på historiska metoder som litteraturforskning, biografier och studier om polsk sociologi. Jag har tolkat stoffet jag har fått fram utifrån olika teorier, som har hjälpt mig att förstå de olika processer och händelser som skedde i Polen efter andra världskriget.

This essay examines how trans people experience Swedish public libraries, as well as how the library can be an integral part of their trans identity work. The data sample was collected through semi-structured phenomenological interviews with five trans and non-binary library users. The analysis of the interview data was done using the method of thematic analysis (TA), following an inductive approach. The theoretical framework focuses on five different, but connecting, concepts. Mainly, theories about intersectionality; whiteness; the heterosexual matrix; orientation; and categorization. The results of this study show that trans people use and experience the library in a myriad of different ways. It is clear, however, that all the informants look to libraries to provide them with material that they can see themselves represented in, to get a sense of validation for their gender identity. Even though the library provides this in some ways, other aspects connected to libraries function to hinder trans people in their identity work. There are several ways that libraries can improve on their services toward trans patrons, and one of these are to better facilitate meetings between different trans people through more activities catering towards this group. In short, libraries need to be mindful about this specific group both when it comes to the services they offer, as well as the physical layout of the library space. These are all aspects which affect and influence trans people and their ability to construct and express their gender identity. / Den här uppsatsen undersöker hur transpersoner upplever Svenska folkbibliotek, och dessutom hur biblioteken kan fungera som en viktig faktor i deras identitetsarbete. Dataansatsen samlades in via semi-strukturerade fenomenologiska intervjuer med fem trans- och icke-binära biblioteksanvändare. Analysen denna intervjudata gjordes med hjälp av metoden tematisk analys (TA), utifrån en induktiv ansats. Det teoretiska ramverket fokuserar på fem olika, men integrerade, koncept. Detta baserat på teorier kring intersektionalitet; vithet; den heterosexuella matrisen; orientering; och kategorisering.  Resultatet av denna studie visar att transpersoner använder och upplever bibliotek på en rad olika sätt. Det framgår dock tydligt att informanterna alla ser till biblioteken för att erhålla material de kan se sig själva representerade i för att få en känsla av erkännande av deras genusidentitet. Även om biblioteken lyckas erbjuda detta i vissa fall lyckas andra apsekter av biblioteken fungera för att hindra dem i deras identitetsarbete som transpersoner. Det finns flera sätt som biblioteken kan förbättra deras tjänster gentemot sina användare som är trans, ett av sätten vilket relaterar till att arbeta mer mot att skapa mötesrum för transpersoner genom att erbjuda mer aktiviteter som riktar sig mot denna grupp. I korthet kan man säga att bibliotek måste vara medvetna kring hur de vänder sig mot den här användargruppen, både när det kommer till vilka tjänster de erbjuder samt hur biblioteket som fysisk plats utformas. Dessa är alla aspekter som påverkar och har en inverkan på transpersoners möjlighet att konstruera och uttrycka sin genusidentitet.

I denna uppsats undersöker jag hur två olika tolkningar av den sokratiska frivillighetsparadoxen ingen gör fel frivilligt påverkar möjligheten att förstå Platons dialog Staten. Min hypotes är att de två tolkningarna av frivillighetsparadoxen kastar ljus över diskussionen i Staten, och att det är nödvändigt att förstå frivillighetsparadoxens roll för att förstå vad som står på spel i Staten. I uppsatsen ämnar jag visa att ett möjligt sätt att läsa Staten är att tolka Sokrates och de övriga samtalsdeltagarnas uttalanden baserat på kontexten, eftersom vissa uttalanden är polemiska i sin karaktär, medan andra är traditionella. Jag argumenterar för att såväl den traditionella synen på Sokrates som den polemiska dito är korrekta analyser av Sokrates filosofiska gärning, men inte heltäckande sådana, eftersom Sokrates ibland är polemisk – mot de som kvickt måste nedkämpas – och ibland är instruerande på traditionellt manér, mot de som kan förbättras genom det filosofiska samtalet. Detta sätt att läsa Staten skiljer sig från andra genom att läsaren bör avstå a priori-uppfattningar om Sokrates, Thrasymakos eller Glaukons och Adeimantos ståndpunkter till förmån för att tolka beteenden hos samtalsdeltagarna samt deras uppfattningar, vilka förmedlas av texten.

För att personer med behov av vård och omsorg ska få den bästa vården krävs att olika professioner samverkar. I den kommunala vården har sjuksköterskan en central roll, samtidigt som det ofta är hemtjänstpersonalen som har den bästa kännedomen om personen/patienten. För att personens individuella behov ska synliggöras behövs en fungerande samverkan mellan dessa yrkesgrupper. Syftet med denna studie var att belysa hemtjänstpersonalens upplevelse av samarbetet med sjuksköterskan och om detta kan främja den äldres delaktighet och välbefinnande i kommunal äldreomsorg. Åtta intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utkristalliserades till tre huvudkategorier och sex subkategorier. Kommunikationen sågs viktig för att samverkan ska fungera och förbättrades när hemtjänstpersonalen lärt känna sjuksköterskan. Hemtjänstpersonalen önskade en närmare kommunikation och samarbete med sjuksköterskan. En fungerande samverkan med sjuksköterskan ansågs gynna den äldres mående och att stärka den äldres välbefinnande och delaktigheten sågs av informanterna som ett av den kommunala vårdens mål. Hinder för en god samverkan uppkom vid kommunikationsbrist och bristande förståelse mellan yrkesgrupperna. Det fanns även andra utmaningar då den äldres önskningar kan gå emot patientsäkerheten eller vårdens resurser. Diskussionen av resultatet visar att det behövs ett organisatoriskt stöd för att främja samverkan. Utan samverkan är den kommunala vården sårbar och den äldres möjlighet till delaktighet och välbefinnande minskar. / In order for people in need to recieve the best possible care, different professions need to collaborate. In the municipal care, the nurse plays a central role, while it's often the home care staff who have the best knowledge of the person. In order for the individual needs to be made visible, these two professions need the above mentioned collaboration. The purpose of this study was to illustrate the home care staff's experience of collaboration with the nurse and whether this can promote the elderly's participation and well-being in municipal elderly care. Eight interviews were conducted with home service staff. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. The results was then separated into three main categories and six subcategories. An important factor for a working collaboration was communication, which would improve when personal relations were delevopled between home care staff and the nurse. Results conducted that the home care staff wanted closer communication and collaboration with the nurse. An effective collaboration with the nurse was considered to benefit and strengthen the elderly's well-being and participation was seen by the respondents as one of the main goals of the municipal care. When trying to achieve a functional cooperation two main aggravations emerged, firstly a lack of clear communication and secondly an insufficient understanding between the professions. There were also other challenges as the elderly's wishes can go against patient safety or care resources. The discussion of the results shows that improved organizational support is needed to promote collaboration. Without proper collaboration, municipal care is vulnerable and the elderly's opportunity for participation and well-being is reduced

This study examines employees who, during the spread of the Covid-19 virus, have had to switch from working in the workplace to digital teleworking. The aim of the study is to achieve a deeper understanding of how the informants are experiencing their social work environment in digital teleworking, by examining how they experience their relationships with colleagues, managers and cohabitants, as well as how they experience their organizations’ handling of the social work environment. The empirical data consists of 6 qualitative, semi-structured interviews. The theoretical framework of the study consists of Jahoda’s Deprivation theory and Ahrne’s theory of the Organizational centaur, both of which concern the importance of social contact in the workplace. The result of the study show how the respondent’s collegial relationships are affected or even deteriorative by the digital telework during Covid-19 , and how the relationships with cohabitants have changed their dynamics by becoming more work oriented. The result also shows that the respondents perceived lack of organizational management of the social work environment during their new work circumstances caused by Covid-19. Meanwhile, the experiences of employee engagement for digital social contact has increased, as well as perceived social support from those whose partners also work from home. The conclusions of the study are that work seems to fulfill an unintentional social function that is irreplaceable, and that employee initiatives for social interaction increase when the employees feel that the employer invests too much in organizational goals / Denna studie undersöker arbetstagare som under spridningen av Covid-19 har behövt ställa om från arbete på arbetsplatsen till digitalt distansarbete. Studiens syfte är att nå en djupare förståelse av hur respondenterna upplever den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet, genom att undersöka hur de upplever relationerna till kollegor, chefer och samboende samt hur de upplever organisationernas hantering av den sociala arbetsmiljön. Den empiriska datan består av 6 stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i vilket respondenterna fått berätta om sina upplevelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jahodas deprivationsteori och Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, vilka båda berör vikten av social kontakt i arbetet. Resultaten som framkommer vittnar om försämrade eller uteblivna kollegerelationer i det digitala distansarbete som orsakats av Covid-19, en ändrad relationsdynamik med samboende och upplevd bristande organisationshantering av den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet. Samtidigt återfinns dock upplevelser av ett ökat medarbetarengagemang för digital social kontakt, samt ett socialt stöd från partners som också arbetar hemifrån. Slutsatserna blir att arbetet verkar fylla en oavsiktlig social funktion som är oersättlig, samt att medarbetarinitiativen för socialt umgänge ökar då arbetstagarna upplever att arbetsgivaren satsar för mycket på organisatoriska mål.

Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av ledarskapets roll i den kreativaprocessen inom majorbolagens organisationsstrukturer, samt på vilka sätt ledarskapet styr denkreativa processen. Ledarskapets betydelse i den kreativa processen diskuteras kring olikasituationer samt omgivningen och dess krav som styr marknaden och dess förutsättningar.Det dubbla ledarskapets teori får en viktig roll i studiens analys. Tillsammans medentreprenörskapets innovativa ledarskap ger det en koppling till den teknologiska utvecklingsom skett inom musikindustrin, genom framför allt digitaliseringen av industrin. / The purpose of the study is to do a mapping over the role of the leadership in the creativeprocess within the major record labels’ organizational structure and in what ways theleadership directs the creative process. The importance of leadership in the creative process isdiscussed in different situations as well as the environment’s demands which controls themarket and its conditions. The theory of the double leadership has a vital role in the study’sanalysis together with the innovative leadership of entrepreneurship and the connection to thetechnological advancements which have occurred in the music industry, mostly through thedigitalization of the industry.

Background: In Swedish elderly care, New Public Management (NPM) can be identified in several different ways, for instance it has entailed changed control principles with an increased element of various standardized instruments. Another important feature is that political governance has become increasingly decentralized. The unit managers within elderly care are the professional group that to a large extent has the responsibility to implement various changes. For unit managers, this means a complex professional role with a responsibility for the staff and their work environment, the budget and the realization of the organization's overall goals in practice. Hence the unit managers' professional role often entails conflicts of loyalty between competing interest on different levels in the organization. Purpose: The purpose of the study is to investigate how the unit manager's work processes and professional role in a medium-sized municipality can be understood in relation to NPM. Methods: The study was conducted through individual interviews with eight unit managers in elderly care. Respondents were recruited through e-mail, all respondents worked in the same medium-sized municipality. The interviews were conducted using an interview guide. We used a qualitative empirically driven thematic analysis method to categorize our data. In our analysis we implored a deductive approach, using several concepts from a critical perspective in relation to NPM. Results: Unit managers' professional role in elderly care in the chosen municipality is largely characterized by budget, administrative work and a lot of time is devoted to evaluating different key figures. Thus, the way in which the professional role of unit managers and elderly care in general is organized, managed, and evaluated in the municipality we studied can be understood as a form of NPM. The position of unit managers is an intermediate position between the organization, staff, caregivers, and relatives. Unit managers are faced with many demands from management, from caregivers and from relatives. The biggest challenge both in the present and in the future is the recruitment of educated and experienced staff.

This study focuses on children’s perception on free play in relation to their learning and how they perceive the presence of a pedagogue and its role in the play. To answer the study's research questions, we conducted a qualitative study in which interviews were used as a data collection method. A total of 17 children in grade 3 were interviewed. Results from the study show that play for children is mainly associated with something that they do in interaction with others. Play is something that they themselves get to decide and most importantly something that is fun. Furthermore, the study shows that children have a broad definition of what play can include in comparison with how adults define play. One example where children and adults have a difference in their definition is when it comes to drawing, where children can call that to play while adults might not. Another outcome of the study is that children don't play to learn, but rather because it’s fun and can see a learning situation as play. Most important learning situation in conjunction with play for the children is when rules and new games are introduced. Almost all associations that the children make about learning are thus linked to play. Furthermore, according to the interviewed children the play gives their life a meaning and is therefore something very important. Play is also, according to the children, of great value as a method to get new friends. Finally, the results from this study show that the children have double perceptions about the pedagogue’s involvement in the play. On the one hand, they see pedagogues as guardians of some kind whose presence is needed to protect the game. The guardian’s role is to make sure that no one cheats, does harm or is disturbing. On the other hand the pedagogues are described as disturbing, because of the rules they create that the children have to follow. The children see it as if the pedagogue is forcing their rules, games, or participants on the play, which removes the free part in free play. That gives the children dissatisfaction about the play as their play is being destroyed. / Med den här studien belyses barnens upplevelse av den fria leken, dess innebörd, med betoning på lärandet och barnens upplevelse av pedagogers roll i leken. Studien har gjorts för att undersöka barnens definition av lek och deras subjektiva uppfattningar om vad de lär sig i den fria leken och vilken roll de anser att en pedagog har. För att besvara studiens forskningsfrågor gjordes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts som insamlingsmetod av data, totalt intervjuades 17 barn i årskurs 3. Resultat från studien visar att lek för barnen främst associeras med något som de gör i samspel med andra. Lek är något som de själva får bestämma, där det centrala är att göra något roligt. Studien visar att barnen har en bred definition av vad lek kan innefatta i jämförelse med hur vuxna definierar lek. Exempelvis anser barnen att rita är en lek. Vidare visar resultatet att barnen inte leker för att lära, utan för att det är kul. Barnen kan ändå se att lek kan vara en situation där lärande sker. Det barnen främst ser att de lär är; regler på lekar samt nya lekar. Nästan all association som barnen gör om lärandet kopplas alltså till lek. Vidare visar resultatet att lek upplevs av barnen som något väldigt viktigt och något som ger barnen en mening med livet. Exempelvis är det genom lek man skaffar sig vänner, enligt barnen. Avslutningsvis visar resultatet från denna studie att barnen har komplexa uppfattningar om pedagogens inblandning i leken. Dels ser de på pedagoger som någon form av väktare, vars närvaro behövs för att skydda leken. Där pedagogen förväntas att se till att ingen fuskar eller gör sig illa, eller är störande. Pedagogerna uppfattas som de styr lekarna med regler och ibland tvingar in barn i leken, vilket barnen upplever resultera i att leken förstörs.

This study critically examine what discourses are found on five websites of Swedish volunteer travel agencies and whether they reflect postcolonial and racialized structures between the global north and the global south. Thus, the study aims to focus on the relationship between whites and non-whites to shed light on potential unequal racial power relations. Furthermore, the portrayal of the volunteers and recipients has been analyzed in accordance with van Dijk's critical discourse analysis, inspired by intragroup discourse about others. The study identified three overarching discourses, discourses about the representation of the recipients, discourses about the representation of the volunteers and discourses about the representation of the countries. The result identified an unequal power relationship characterized by colonial and racial logics. A postcolonial distinction between “us and them” was demonstrated through the ways the volunteer was presented as superior to the inferior recipient. Furthermore, this study shows through analysis of the With Savior Industrial Complex, that the recipients' needs where emphasized to recruit inexperienced volunteers. Thusly, showing that the travel agencies benefit from the notion that the recipients in the global south needs “the white savior”.

This essay examines through a postcolonial analysis of the intermedial aspects of comicbooks how stereotypes and depictions of the Other and the alien are formed in Tintin au Congo and Tintin en Amérique. The aim has been to call attention to the importance of the relationship between text and image to create meaning, as well as to gain a deeper insight into how different stereotypes are created and their function. Hergé illustrated the Tintin-books according to something that would come to be known as ”The Clear Line”, a way of drawing that focused on the readbility of the images. In this essay I argue that the simplicity of these readable images were used in his work as comic relief but also to create an awareness of deeper social issues in the world. There is a notable difference between Tintin au Congo and Tintin en Amérique where in the first album Hergé seems to be governed by these stereotypes, fully embracing them without questioning. In the second one however he is consciously and playfully using these images to make the reader aware of the problems with Othering, simultaneously using recognizable symbols that everyone can understand but with a critical gaze that not only reveals these problems but also condemns them. The use of these symbols and stereotypes highlights the importance of the relationship between text and image, as signification and meaning can differ depending on translation and the words used.